En referensram för studier av kommuner i förändring

• Rapporten behandlar inledningsvis frågan vad en kris är, hur den uppstår, när den uppstår och varför. Kapitlet behandlar också frågan om när det vänder och varför det vänder. I kapitlet framförs kritik mot det etablerade synsättet inom ortodox nationalekonomi som starkt bidrar till att kriser inte kan förutses och att feltolkningar av det ekonomiska läget görs. I nästkommande kapitel behandlas två väsentliga frågor för kommunledningars hantering av besvärliga situationer, nämligen dels vad som karaktäriserar nutida kommunledningar, dels vad vi vet om ledarskap och ledning i besvärliga situationer. Det som karaktäriserar nutida kommunledningar diskuteras i tre teman. Det ena handlar om centralisering, det andra om trenden att administrativt tänkande breder ut sig och det tredje om att kommuner alltmer styrs utifrån ett företagsinspirerat tänkande. När det gäller den andra frågan reflekterar författarna över att besvärliga tider innebär risker för aktörer i ledande positioner. De förväntas nämligen agera och om detta inte sker eller om agerandet inte är ändamålsenligt så kan det få trista och obehagliga konsekvenser. Men besvärliga tider innebär också möjligheter att göra den förändring som framstått som nödvändig men som tidigare inte varit tillräckligt legitim. Är det senare om ledarskapets möjligheter i kristider en myt eller något som studier av ledarskap för gynnsam utveckling kan påvisa? De demokratiska institutionernas utveckling i besvärliga tider behandlas i kapitlet ”Demokrati och inflytande”. Vidtagna åtgärder för att åstadkomma demokratiutveckling beskrivs och en viktig fråga är hur demokratiinnovationer hanteras i besvärliga tider. Kapitlet uppmärksammar också hur politisk styrning kan utövas och förtroende vinnas. I det följande kapitlet utvecklas resonemangen rörande hur organisationer möter en kris eller helt enkelt en besvärlig situation som bedöms vara svårbemästrad. En egenskap hos framgångsrika organisationer och kommuner är en förmåga att hantera nya villkor och anpassa organisation och verksamhet till nya omständigheter. I kapitlet behandlas tidigare studier som beskriver egenskaper hos framgångsrika organisationer och hur en anpassning sker. I kapitlet redovisas en uppsättning idealmodeller för framgångsrika organisationer. I den fortsatta forskningen utgör dessa idealmodeller en referenspunkt för att förklara och förstå utvecklingen i de enskilda organisationerna. Ett verktyg för att åstadkomma en gynnsam utveckling är att tillämpa adekvata modeller för organisation och styrning. Förändring av formerna för organisation och styrning är åtgärder för att möta besvärligheter. Inom den offentliga sektorn har det under de senaste decennierna lanserats, implementerats och tillämpats modeller som går under samlingsbenämningen New Public Management (NPM). När NPM som reformrörelse växte fram var det i form av en kritik, från en rad olika förespråkare för konceptet, och som gick ut på att offentlig sektor var på tok för ineffektiv. Till viss del kan man uttrycka detta som en uppkommen besvärlig situation för de aktörer som agerade inom offentlig sektor. Dels blev de utsatta för hård kritik, dels hamnade bevisbördan för motsatsen på just aktörerna inom denna sektor. Förespråkarna för NPM förordade en radikalt förändrad styrning inom offentlig sektor som vilade på helt andra styrprinciper och med inslag av helt nya styrsystem. Bland annat lyfte man fram konkurrensutsättning, kontraktsstyrning och mer managementliknande styrning och kontroll som syftar till att synliggöra verksamhetens prestationer och effekter som förslag till att förbättra styrningen inom den offentliga sektorn. Offentlig sektor stod nu inför ett paradigmskifte av sällan skådat slag vilket sannolikt upplevdes som både besvärligt, men kanske också som en utmaning, för politiker, ledningar, tjänstemän och medarbetare inom offentlig sektor. I kapitlet ”Organisation och styrning” behandlas innebörden av New Public Management, orsaker till implementering och effekter av tillämpning. Tidigare forskning och vunna insikter redovisas och mot den bakgrunden ställs bland annat frågan om dessa styrtankar bidrar till en god styrning i det som vi i detta projekt kallar besvärliga tider, eller om det är så att styrningen, och därmed styrmodellerna, behöver utvecklas för att uppnå en god styrning och i sådana fall hur? I kapitlet redogörs också för en analysmodell som är tänkt att tillämpas i en kommande temastudie avseende organisation och styrning i besvärliga tider. Med hjälp av analysmodellen avser vi att belysa ett antal dimensioner, eller kanske snarare logiker, som tidigare forskning visat existerar i styrprocesser inom offentlig sektor. Temastudiens övergripande syfte kommer vara att söka förståelse för hur dessa logiker förhåller sig till varandra och hur detta påverkar styrningen inom kommunala organisationer. En särskilt intressant aspekt vid förändrade förutsättningar är hur behovet av långsiktiga satsningar hanteras och detta diskuteras under rubriken ”Infrastruktur och tillväxt”. Ett tänkbart handlingsalternativ är att möta en besvärlig situation genom att avstå från att investera och därigenom minska lånebehov och negativ likviditetspåverkan. Ett annat sätt och handlingsalternativ är att genomföra de stora investeringarna och därigenom bidra till att motverka konsekvenser av försvagningen av den samhällsekonomiska utvecklingen. Det finns också en ekonomisk positiv realitet i att investera när andra inte gör det och när kostnadsutvecklingen är svag. Vid studier av förändrade förutsättningar och dess konsekvenser uppmärksammas särskilt hur satsning på infrastruktur sker och vilka uppfattningar som finns om tillväxt hos beslutsfattare och andra nyckelaktörer. Kommunernas roll i konjunkturpolitiken är en central och allt oftare diskuterad fråga. I det följande kapitlet är kommunernas ekonomiska förvaltning i fokus. God ekonomisk hushållning och krav på ekonomi i balans är krav formulerade i gällande lagstiftning och en central fråga är hur dessa krav tolkas och tillämpas när förutsättningarna förändras. Är kraven starkt styrande och medverkar till reell anpassning eller omtolkas innebörden av kraven så att de bättre stämmer med de möjligheter som finns? Eller är det så att kraven skapar en avancerad bokslutspolitik med utjämningar över åren och redovisning av en situation där kommunen till synes lever upp till kraven. Rapporten avslutas med några samlade iakttagelser om kunskapsläget inom de områden som forskningsprogrammet innefattar. De frågor och den nyfikenhet som utvecklingen inom kommunsektorn och inom de enskilda kommunerna väcker ger tillsammans med kunskapsläget ramarna för den fortsatta forskningen inom programmet och stödjer forskarna i formuleringen av relevanta forskningsfrågor.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business (hsv//eng)

Nyckelord

performance

Change

public management

Publikations- och innehållstyp

sam (ämneskategori)

vet (ämneskategori)