| 1. |
- Cregård, Anna, 1971, et al.
(författare)
-
Medicinare som managers
- 2011
-
Ingår i: School of Business, Nordic Academy of Management (NFF) conference, 20-24 august, 2011.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sjukvårdspersonalen har ett stort inflytande på sitt arbete. I en tid när NPM fått en stark inverkan på offentliga organisationer förskjuts det som tidigare varit den offentliga sektorns kännetecken som: demokrati, öppenhet, yttrandefrihet, samverkan, helhetssyn och rättssäkerhet, till mer ekonomistiska och managementlika sådana, som produktivitet, kostnadseffektivitet, kundorientering, resultatkrav och avtal. Syftet i denna artikel är att kritiskt diskutera tillsättningen av medicinare på traditionella manage-menttjänster i hälso- och sjukvården och vad det kan medföra. Dessa tillsättningar motiveras vanligen av förbättrad effektivitet, men också av kvalitet och säkerhet för verksamheten. Skälen är svåra att argumentera emot, och därför har de fått stark genomslagskraft. Vi vill just peka på riskerna, som ofta negligeras och förespråkarna har en slagkraftig retorik. Positiva effekter saknas inte men de måste vägas mot de negativa effekterna. Metoden är intervjuer med 15 sjuksköterskor och läkare som har chefsuppdrag. Därtill har vi 5 fokusgrupper som består av verksamhetsansvariga sjuksköterskor och läkare under managementutbildning. Resultaten visar på att det främst är fyra risker förknippat med tillsättning av medicinare på tradit-ionella managementtjänster: läkarens professionella kompetens minskar, förtroendet för läkaren som medicinsk kunnig minskar, liksom för organisationen och vården i stort. Därtill trängs viktiga värden inom servicedomänen undan till förmån för administrativa värden.
|
|
| 2. |
- Persson, Anders, 1956-, et al.
(författare)
-
Kan läraryrkets hemligheter motstå kvalitetsarbetets styrning av lärarutbildningen?
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Lärarutbildningen är en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. I vårt paper undersöker vi vad det innebär att lära till lärare i samspelet och spänningarna mellan praxiskunskap, kvalitet och profession. Praxiskunskap är yrkets tysta kunskap som kommer till uttryck i bland annat undervisningspraktikens krav, skolans villkor och socialt relationsarbete. Kvalitet är föreställ- ningar om vad som är en god lärarutbildning och hur dessa tar sig uttryck i en extern styrning omvandlad till kvalitetsarbete. Där möts graden av måluppfyllelse, utbildningskvalitet och vetenskaplig kvalitet. Profession är en motsägelsefull konstruktion som i någon mening intar en mellanställning mellan praxiskunskap och kvalitet genom att förkroppsliga både yrkesmakt och uppdragsgivares styrning av yrkesutövare. Genom att relatera våra egna undersökningar av styrning, lärares yrkesutövning och villkor – t.ex. Perssons artikel Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje (2006) och Ranagårdens doktorsavhandling Lärares lärande om elever (2009) – till det konkreta kvalitetsarbete vi är involverade i inom lärarutbildningen i Halmstad vill vi försöka besvara två frågor: 1. Finns det gränser för extern styrning av och insyn i läraryrket och hur konstitueras de i så fall?; 2. Vad vinner och förlorar vi på att läraryrket avförtrollas?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Witt, Ann-Katrin, 1948-, et al.
(författare)
-
Hur studenter motiverar sina val av utbildningsprogram i högskolan : Beständig ojämlikhet
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Higher education (HE) has changed from elite to mass education (HSV 2006:26R, Leathwood & Read 2009). In the last few decades, the number of women in higher education has increased substantially in most OECD countries. Sweden ́s reform of HE in 1993 encourages university institutions to develop new degree programs (SFS 1993:100). This opened opportunities for the development of programs designed to attract women and men in equal numbers but the result was disappointing. According to a Swedish study, an increasing number of new degree programs attract almost exclusively one gender (Witt 2009, Nelson et al 2009). It is a well- established fact that technical educations are male-dominated while care-related educations are predominantly chosen by women. This paper investigates the motivations for choice reported by 620 students in 17 programs. We have categorized these motives as follows: knowledge seeking; working life orientation; shoulder responsibility for society; program design; second choice and “follow the map”. Moreover, the paper discusses how gender-segregated educational choices may affect the future opportunities of student in terms of professional careers, income development and, consequently, social standing and life styles. To study gender segregation within HE is like looking at a three dimensional picture. We can focus at different parts or images – one image shows the gender division among the students, another show the genderized division between program choices, while the third image is about the vertical gender division among teachers and researchers and their career opportunities. This paper deals with the first two.
|
|
| 7. |
- Grahn, Patrik
(författare)
-
Om stödjande miljöer och rofyllda ljud
- 2011
-
Ingår i: Skrifter från Lyssnande Lund, Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet. - 1653-9354. ; , s. 42-55
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Nomie, 1955
(författare)
-
Vad påverkar professionernas engagemang för hälso- och sjukvårdens utveckling
- 2010
-
Ingår i: Tredje kommunforskningskonferensen, Ekonomi, styrning och organisering i kommuner och landsting.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den svenska hälso- och sjukvården satsar årligen stora belopp på olika utvecklingsaktiviteter. Gång på gång beslutar företrädare om att sjukvården skall utvecklas. Sättet som utvecklingen skall ske på handlar oftast om att applicera någon modell som förändrar verksamheten på ett för beslutsfattarna tänkt sätt. Det välkända problemet för såväl forskare som företrädare för sjukvårdens ledning är att det inte med lätthet genomförs några förändringar i sjukvården. En vanlig iakttagelse är att det praktiska vårdarbetet bedrivs på ett förhållandevis traditionellt sätt. Orsakerna till det är många och komplicerade men faktum kvarstår att förändringsförslag har introducerats utan alltför mycket påverkan i praktiken trots att tänkta modeller haft betydande potential att skapa en mer patientcentrerad och högkvalitativ vård (se exv Berwick, 2003; Eriksson, 2007; Payne, 2000;). Syftet med detta papper är att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdprofessionernas engagemang i utvecklingsarbeten inom hälso- och sjukvården och att i praktiken också genomför det som beslutats. Vårdprofessionernas inställning till utvecklingsarbeten har en avgörande betydelse för hur framgångsrikt utvecklingsarbetet kan bli och frågan om vilka faktorer som påverkar deras engagemang förtjänar därför att uppmärksammas. Det handlar om att över tid få en hållbar utveckling som också kan möte morgondagens behov av sjukvårdens tjänster. Den metod som använts för att undersöka vårdprofessionernas engagemang är intervjuer med företrädare från olika medicinska verksamheter, om deras engagemang för att införa processorientering inom sjukvården. Denna modell finns inom Lean filosofin (se exv Womack och Jones 2003). Intervjuerna följer utvecklingsarbetet över tid vid ett sjukhus. En bedömning är att intresset från sjukvården sida bör vara stort för kunskap om vilka faktorer som avgör vårdprofessionernas engagemang för utvecklingsarbete och vad som kan stimulera detta intresse. Många som arbetar inom sjukvården anser att de inte hinner delta i utvecklingsarbete eftersom de anser att det tar för mycket tid från patientarbetet genom mötesverksamhet och dokumentation av resultat samt avvikelser. Det framkommer också att etablerade yrkesroller har en konserverande effekt, liksom tolkningar om vad det egna arbetet består i (Abbott 1988). Uppfattningar om vad som är andra yrkesgruppers ansvarsområden förhindrar också en utveckling mot en effektivare och mer patientorienterad praktik. En sammanfattning av vad som påverkar vårdprofessionernas engagemang i utvecklingsarbeten är vikten av att de själva får vara med och fatta beslut om vad som skall genomföras, på vilket sätt och när i tiden. Försöker beslutsfattare få vårdprofessionerna att genomföra en tänkt modell svalnar professionernas intresse för att engagera sig i utvecklingsarbetet. Få är de som kan få professionernas engagemang om de inte själva är experter inom området. Den standardisering som ett processorienterat arbetssätt i praktiken innebär kan få vårdprofessionerna engagerade i att utveckla under förutsättning att det är de själva som standardiserar arbetet. En framträdande faktorerna i vad det är som påverkar vårdprofessionernas engagemang för utveckling är at det måste finnas glädje och tillfredsställelse i arbetet och att de känner att de som individer räcker till för att göra ett, som de själva uppfattar, gott arbete. Hållbarheten i ett kontinuerligt utvecklingsarbete finns därmed i vårdprofessionernas påverkansmöjlighet, möjligheten att standardisera sitt och kollegornas arbete samt glädjen i arbetet och känslan av att räcka till för ett utföra ett gott arbete. Därtill kommer behovet av en gemensam dialog och att eldsjälar driver och legitimerar arbetet.
|
|
