| 1. |
- Verma, Sanjay
(författare)
-
New Product Newness and Benefits : A Study of Software Products from the Firms’ Perspective
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is widely believed among researchers as well as practitioners that there is a link between new product newness, or innovativeness, and benefits to the firm developing and marketing a product; more innovative products are generally expected to create more profit and growth. However, research findings are conflicting—positive-, negative-, and no-relationship have been reported between product newness and benefits by different researchers. Moreover, most research has been confined to hardware products. Software is a different kind of product. It is marked by low industry entry barrier, low marginal cost of production, intense competition for quick market leadership, subject to increasing rate of return, et al. An ever larger part of investments in new products consist of computer software, software that is used in PCs, control industrial processes and give products like mobile phones, cameras and cars new features. To what extent newness gives benefits in software development is however still un-researched. Thus, the purpose this study was formulated as: To explore effect of newness of new software products on the benefits to the firms. To fulfill this research purpose, first we had to find out “What are the relevant elements of (i) newness, and (ii) benefits of new products” in the context of firms that develop and market computer software products? This part of the study is reported in Part I. In a second step the effect of product newness on benefits was investigated quantitatively. This part of the study is reported in Part II. Part I is based upon semi-structured in-depth interviews of managers responsible for seven new software products in firms from Finland, India, Sweden and the US. Supplementary secondary data were collected from archival sources to write case descriptions of each software product. Within- and cross-case inductive analysis of seven-case database led to identification of relevant elements of newness and benefits. As newness elements, distribution technology, and complementary technological-, and marketing-resources were found to be vital; as benefits element, non-monetary benefits of new products stood out. Part II reports a quantitative study involving 321 Swedish software firms. Data were collected through a Web-survey, using a questionnaire based on findings of Part I, and analyzed through Factor Analysis and Structural Equation Modeling. Findings indicate that marketing fit, and technological familiarity enhance product-level benefits, whereas technological fit, and familiarity enhance firm-level benefits. From the three environmental factors only aggressive marketing practices was found to be of significance. Neither switching costs nor computer mediated transactions was found to have any moderating role on product newness and new product benefits relationship. Overall, this study extends previous research in the area of product newness-new product benefits and fills the gap in the literature (i) by developing grounded measures for operationalizing new product newness and benefits concepts in the context of software product firms, and (ii) by identifying significant elements of new product newness that affect new product benefits. By limiting to a particular industry, this study provides useful findings—for both researches of new product development, and for managers in software firms—such as marketing fit, and technological familiarity enhance product-level benefits, whereas technological fit, and technological familiarity enhance firm-level benefits.
|
|
| 2. |
- Backlund Björke, Andreas, 1978-
(författare)
-
Waves of fashion : The consuming production of management control
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The responsiveness of organizational leaders regarding suggestions related to various managerial techniques has led to the coinage of the ‘management fashion’ idiom. It has been convincingly argued that phenomena like management control systems are prone to trends, and that such trends permeate into the daily life of managers through the use of persuasive rhetoric. This thesis is a theory-generating study of change in management control systems. More precisely, its purpose is to seek an understanding of how fashions within the field of management control emerge through processes of interaction and co-production. By asking the question “how do the forces involved in the shaping of a market for management control systems interact and combine in order to create management fashions?” the thesis seeks to generate a comprehensive conjecture on the management fashion setting process. The thesis is based on an empirical case study completed with extensive literature readings. In order to generate theory, a methodology based on abductive reasoning has been produced. Theoretically, the thesis borrows from micro sociological theory on imitation and co-production but extends also into such fields as psychology, aesthetics, rhetoric and economics; aside from the obvious management control and management accounting themes. The thesis concludes by producing a comprehensive model of the management fashion setting process. The contribution of the thesis can be understood as either providing an alternative to or completing the dominant interpretation of the phenomena. The main difference between the arrived at suggestion and the prevailing interpretation is the role of the actors which is changed from norm following consumers of fashion to creative producers of fashion. This change represents a change in scientific traditions and necessitates the adoption of additional frames of reference when studying management fashion phenomena.
|
|
| 3. |
- Sjöblom, Arne, 1957-
(författare)
-
Hälsobokslut! En drivkraft för förändrad verksamhetsstyrning? : En longitudinell studie av tre kommuners försök att minska sjukfrånvaron genom användningen av verksamhetsstyrningsmodeller
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet finansierade regeringen ett projekt, det kommunala hälsobokslutsprojektet, som primärt syftade till att ge erfarenheter och kunskap om olika verksamhetsstyrningsmodellers användbarhet som underlag för det som kallades hälsobokslut. Vidare förväntades projektet ge erfarenheter och kunskap om vilka stödprocesser som var väsentliga för en lyckosam användning av de valda verksamhetsstyrningsmodellerna. Från Näringsdepartementet, som var uppdragsgivare, fanns det även en förväntan att projektet skulle leda till att en gemensam hälsobokslutsmodell skulle kunna användas inom den kommunala sektorn.Underlaget för denna avhandling utgörs av en longitudinell fallstudie där arbetet med hälsobokslutsprojektet har studerats i tre av de kommuner som deltog i projektet. Undersökningen har gjort det möjligt att få fyra forskningsfrågor besvarade: Hur förändrades verksamhetsstyrningen av införandet av hälsobokslut i respektive kommun? Vad initierade denna förändring? Hur genomfördes förändringen av verksamhetsstyrningen? Vad fick förändringen av verksamhetsstyrningen för resultat i de tre kommunerna? Genom att få dessa forskningsfrågor besvarade har det varit möjligt att få kunskap om hur verksamhetsstyrningsmodeller påverkats under en förändringsprocess.Empirin består i huvudsak av fokusgruppsintervjuer vilka har kompletterats med personliga intervjuer och sekundärdata från tre av de kommuner som deltog i hälsobokslutsprojektet. Avhandlingens resultat kan noteras inom fler områden. En organisations syn på sig själv i förhållande till liknande organisationer kan avgöra om ett förändringsarbete kan initieras. Individuella drivkrafter, och speciellt stabiliserande drivkrafter, är viktiga att beakta, och påverka, om ett förändringsarbete ska genomföras. Vidare noteras att institutionella drivkrafter inte enbart kan knytas till existerande strukturer och att individuella drivkrafter inte enbart kan knytas till individers handlingar. Båda typerna av drivkrafter påverkas av och påverka de modaliteter som existerar som förbindelselänk mellan strukturer och handlingar enligt struktureringsteorin. Stödprocesser är viktiga att beakta i anslutning till organisatoriskt lärande och individers handlingar. Särskilt mobiliserande stödprocesser har varit de kommunikations- och motivationsprocesser som synliggjorts med hjälp av de analyser som genomförts.
|
|
| 4. |
- Börjeson, Love, 1973-
(författare)
-
Förtroendets Organiseringsmetod : samarbete, svek och dilemman
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Firms tend to engage in interorganizational relationships (IORs) to an increasingly large extent. IORs are however problematic. On one hand, they entail expectations of continued possibilities. On the other hand, they entail expectations of complete explicitness – business partners simply expect intentions to be transparent and fixed. Co-workers in IORs manage these expectations with trust: in the context of IORs, trust is both a promise of continued possibilities and explicitness. Continued possibilities require changeable intentions however, making explicitness hard to maintain. The given promise is consequently very hard to keep, and the result is accusations of betrayal. The management method of trust is comprised by dilemmas originating from a complex interplay between strong ideas about what to (and not to) do and the dynamics of IORs. This could be described as an interplay between ideology, cooperative situations and dilemmas of practice. Ideology is investigated using corpus linguistics and functional grammar applied on concordances extracted from academic articles about Trust and the contrasting terms Control and Betrayal. Cooperative situations are investigated using correspondence analysis applied on an indexed interview material. Underlying interviews concern IORs, and informants come from a broad sample reflecting different types of firms, industries and professions. Dilemmas of practice, finally, are represented by in-depth interviews with individuals whom possess rich experience of IORs. The interviews are transcribed in detail and analyzed using functional grammar. Results show that IORs are profoundly dilemmatic and that co-workers use trust as a mean to bridge the dilemmas of IORs. Result also reveals that dilemmas of IORs have an ambiguous quality; dilemmas are not just a problem that needs to be handled, but to an equal extent a resource that can be used for deliberation and decision. In the management method of trust, dilemmas are as inevitable as they are indispensable.
|
|
| 5. |
- Selegård, Peter, 1972-
(författare)
-
Tillväxtbilder, regionala intentioner samt entreprenörers orsaksförklaringar av tillväxt : en penroseisk syn på regional tillväxt
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar.
|
|
| 6. |
- Crevani, Lucia, 1977-
(författare)
-
Clearing for Action : Leadership as a Relational Phenomenon
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Although leadership is deemed to matter, scholars seldom pay attention to the phenomenon itself, as it is happening. Hence definitions abound, but there is a lack of vocabulary for expressing what leadership is about without ending up talking of individual leaders and/or descriptions of abstract “goodness”. Such an idealised and individualistic construct of leadership has consequences, both in theory and practice, in terms of providing a reductionist account, segregating and putting people in hierarchies, reinforcing the dominance of masculinities, and constraining how leadership is to be performed. Therefore, in order to contribute to our still limited knowledge of leadership beyond ideals and individualised conceptions, the purpose of this thesis is to add to our understanding of leadership as a social phenomenon going on at work and to contribute to developing a vocabulary for it.Reading the empirical material more and more closely, produced through an ethnography-inspired approach at two Swedish organisations and consisting of transcripts of interactions and interviews, the initial research question, “how is leadership shared in practice?” is subsequently modified and different strands of theories are applied: shared leadership, postheroic leadership and a radical processual view of leadership. In this way, different understandings of leadership are analysed. As a result, the theoretical concepts of organisational becoming, relational leadership and work practices are combined in an alternative approach. Two leadership practices are thus identified: constructing positions and positioning, and constructing issues. Such an analysis also leads to an alternative way of understanding leadership: leadership as clearing for action. Clearing is both a space, a bounded space, and an action. Therefore it expresses a relational perspective in which there are no stable entities, by suggesting a more dynamic view, at the same time as it also conveys the idea that we are talking about a constrained space.I thus define clearing for action as an emergent bounded aggregate of actions and talks that become possible, making others impossible or less probable. Actors and their worlds are constructed in certain ways that expand or contract the space of possible action. The result is a specific reading of leadership to add to the field of leadership studies. In this reading, leadership is an ordinary, repeated, social achievement at work in which possibilities for action and talk are constructed in constrained terms.
|
|
