| 1. |
|
|
| 2. |
- Long, Vicky, et al.
(författare)
-
An Indigenous Innovation : An Example from Mobile Communication Technology
- 2016
-
Ingår i: Oxford Development Studies. - : Taylor & Francis Group. - 1360-0818 .- 1469-9966. ; 44:1, s. 113-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the processes of indigenous (global South) innovation, particularly of the “high-tech” and “radical” kind, which have spurred technological catch-up, using the example of a third-generation (3G) Chinese mobile communications technology standard. Three hypotheses were generated from this study: (a) modularity-in-design opens new windows of opportunity for technological catching-up; (b) the lack of essential intellectual property rights acts as a key inducement, or a factor-saving bias, that influences the rate and direction of indigenous innovation in the global South; and (c) the long tail of an old technology affects the take-off of a new indigenous innovation, essentially by shortening the technological distance to be covered.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Arbete pågår : - i tankens mönster och kroppens miljöer
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Work is always in progress, somewhere, in some form. In a historical perspective the view of work has changed, as have the contexts where work takes place. Still there are strongly rooted images of what work is – in the patterns of thought and material conditions.This book embarks from the idea that work is something both immaterial and material. It discusses work as a conception and cultural norm, but also as something very tangible and concrete.Researchers from an array of scientific fields have gathered together around these questions. The idea has been to twist and turn the conceptions of what work is and – embarking from one’s own discipline – to contribute new perspectives to this topic.
|
|
| 5. |
- Albrecht, Martin
(författare)
-
System innovation dynamics around electric vehicles. The cases of Norway, Denmark and Sweden.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper focuses on the comparison of electric car innovation patterns in Norway, Sweden and Denmark. Doing so, it takes a closer look at what the most essential dynamics in the systems were over time and what enabled those dynamics. The main research aim is to contribute to a wider understanding of why Norway is so much ahead of Sweden and Denmark in electric car adoption. The purpose is also to adopt a perspective that goes beyond a mere focus on economic policy instruments. In order to do so different theory elements are combined in a framework. These elements stem from the transition theory literature field, especially the technological innovation system (TIS) and the multi-level perspective (MLP). This combination allows analysing the development behind a dynamic, not just when it comes to an innovation itself but also with regards to the established regime. The data is gathered through analysis of existing documents and data as well as a series of 27 expert interviews conducted in the three case countries. The findings suggest that there are important differences in transition patterns that can account for the electric vehicle (EV) diffusion situation we can find nowadays in the three Nordic countries. An important stepping stone was the need for a very strong legitimacy of the original EV vision that is also anchored in a coordinated, sector overarching coalition of actors that thinks strategically and long term. Moreover some general beneficial dynamics could be identified across the countries in question. In Norway these beneficial dynamics can be summarised as a systems motor, in Denmark as a failed entrepreneurial motor that shifted towards a constrained municipal motor and in Sweden as a loosely, coordinated and weaker version of a systems motor.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hasselgren, Björn, 1962-
(författare)
-
Pricing principles, efficiency concepts and incentive models in Swedish transport infrastructure policy
- 2013
-
Ingår i: Transportforum 2013. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 22-35, s. 22-35
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this article the shift of the Swedish government’s policies for the financing through taxation, fees and prices paid for the use of roads and railroads from 1945 until the 2010s is discussed. It is argued that the shift from a full-cost coverage principle to a short term social marginal cost principle can be seen in the light of the controversy between a Coasean and a Pigovian perspective. The Coasean perspective furthers an institutional view where organizations and dynamic development matters while the Pigovian perspective furthers a welfare economic equilibrium view where organizations are less focused. It is argued that the shift in policies coincided with less interest and focus on the organizational perspective and incentives for organizational efficiency, which can be seen in the public documents from the time. The government seems to have been guided by a market failure stance since the 1970s which has motivated growing intervention, following a market-economy stance in the first 25 years after the nationalization of roads and railroads. A current opening in transport infrastructure policies with more room for alternative financing, user charges and fees might, even though also consistent with short term social marginal cost principles, signal a revival of a perspective more in line with the Coasean view.
|
|
| 8. |
- Sörlin, Sverker
(författare)
-
Tillbaka till Framtidslandet : Efterord
- 2023. - 1
-
Ingår i: Framtidslandet. - Gothenburg : Teg Publishing. ; , s. 371-397
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Albrecht, Martin
(författare)
-
Enabling socio-technical transitions – electric vehicles and high voltage electricity grids as focal points of low emission futures
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Today humankind is facing numerous sustainability challenges that require us to question CO2 intensive practices like those present in the transport and energy sector. To meet those challenges, many countries have adopted ambitious climate targets. Achieving such targets requires an understanding of the wider socio-technical context of transitions. The aim of this licentiate thesis is therefore to analyse such socio-technical transitions towards low-emission futures enabled by the electrification of passenger cars and high voltage grid development.A combination of different transitions theories (for ex. Multi-level perspective and Technological innovation systems) and institutional theory has been used. To reach the aim paper I analyses the climate impacts of electric vehicles (EVs) and policy measures to achieve a breakthrough scenario for EVs. The results show that a mixture of short and long term policies are needed that take into account the technology development stage and behavioural aspects of EV adopters. Paper II addresses the need to include the high voltage transmission grid and its planning procedures as a central part of debates on transitions. Therefore the opportunities, challenges and reasons for conflict in the established regime are studied. The results show that in order to achieve a sustainable grid development regime, it is necessary to spend time on achieving legitimacy and social sustainability. The third paper uses semi-structured expert interviews and focuses on innovation dynamics for EV adoption. By focusing on dynamics instead of single policy measures, it is possible to grasp interactions within a niche, but also in between a niche, regime and landscape. The results show that strong initial technology legitimacy was needed to start substantial innovation dynamics. This could be further strengthened with a strong and broad coalition of actors. Both those factors led, if present, to an improved variety and match of policy instruments.As such this thesis has shown that transitions are not just about technology or policy instruments as such but about the dynamics and processes needed to enable them. This can be relevant in other transitions that otherwise may underestimate the importance of these components.
|
|
| 10. |
- Giertz, Eric, 1949-, et al.
(författare)
-
Svensk konsultsektor i ny belysning : Utvecklingstrender och dynamik
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsultsektorn är inte en bransch i vanlig mening. Den består av företag med likartad affärslogik som är verksamma i helt olika branscher. Den expanderar i takt med att kunderna väljer att upphandla konsulter som gör utredningar, projekterar byggen, utvecklar produkter och IT-system, konstruerar maskiner, utformar reklamkampanjer, patentansökningar och affärsavtal, genomför revisioner och tester av olika slag, sköter rekrytering, bokföring eller telefonintervjuer, utvecklar organisationsformer, interna rutiner och mycket mer.Denna rapport baseras på en unik kartläggning av konsultföretag i Sverige. Initialt skapades en bruttolista av alla företag med SNI-koder som kunde tänkas dölja kunskapsintensiva konsultföretag. I nästa steg inhämtades uppgifter, bland annat via företagens hemsidor, om alla aktiebolag i bruttolistan med minst fem anställda. Cirka en tredjedel av bolagen sorterades då bort. Återstående företag, som kunde klassificeras som konsultföretag, samlades i en databas och kategoriserades efter verksamhetens inriktning. Databasen som är grunden för vår analys omfattar 6 421 företag med minst fem anställda. De hade 212 753 heltidsekvivalenter sysselsatta på 10 075 arbetsställen i Sverige år 2012. Därutöver fanns en lång svans av små aktiebolag med 1-4 anställda. Små bolag med liten omsättning, som kan antas vara bolag för bisysslor, sorterades bort. Av 46 703 aktiebolag med 1-4 anställda återstod därefter 10 205. Dessa hade uppskattningsvis 35 212 heltidsekvivalenter sysselsatta år 2012. Totalt rör det sig således om cirka 250 000 anställda i konsultsektorns aktiebolag. Studien bygger på heltidsekvivalenter som mått på anställda. Därför är det betydligt fler fysiska personer som arbetar inom de inkluderade företagen – lågt räknat cirka 300 000.Sett över en längre tidsperiod har den totala sysselsättningen inom konsultsektorn ständigt ökat i Sverige. Under de senaste fyra decennierna har antalet yrkesverksamma ökat från knappt 100 000 till cirka 300 000, eller från knappt tre till drygt sex procent av den totala sysselsättningen. I föreliggande analys har vi delat in konsultföretagen efter den funktion de fyller i fem olika huvudinriktningar. Den största inriktningen, Konsultföretag inom organisation och ledning, som domineras av undergruppen IT inom administration och management, svarade för knappt 31 % av sysselsättningen. Konsultföretag inom extern funktionell expertis svarade för drygt 21 %, Bemanningsföretag för drygt 20 %, Konsultföretag inom objektrelaterad projektering för drygt 17 % och Konsultföretag inom FoU för drygt 10 %. Att konsultsektorn expanderar är knappast en modetrend. Det är snarare en konsekvens av att det i takt med ökad komplexitet blir svårt för kunderna att ha egen anställd personal inom alla viktiga kompetensområden.Konsultsektorn har generellt en stark koncentration till storstäder. Den finns visserligen representerad i nästan alla delar av vårt land men koncentrationen till i första hand Stockholmsområdet, men även Göteborg och Malmö, är påfallande hög. Företag i Storstockholm svarar för över 40 % av alla konsulter i Sverige. Det är inte bara i absoluta tal som Stockholm utmärker sig. När sysselsättningen i konsultföretag med minst fem anställda sätts i relation till antalet invånare i åldrarna 16-64 år, så har Stockholms län, med 6,3 %, mer än dubbelt så stor andel som andra län, utom Västra Götalands län med 4,1 %. Graden av koncentration till Stockholm och övriga storstäder varierar dock mellan olika inriktningar.Konsultsektorn som helhet kännetecknas av strukturomvandlingar, branschglidningar och stor dynamik. Det tar sig bland annat uttryck i fusioner, förvärv och börsintroduktioner. Inom några verksamhetsinriktningar har också större svenska bolag blivit uppköpta av utländska börsnoterade koncerner. Inom andra inriktningar, som domineras av partnerägda bolag, ingår svenska bolag numera i stora internationella nätverk av olika slag. Parallellt sker inom vissa inriktningar en ökad uppsplittring i små levebrödsbolag som knyts samman i nätverksorganisationer av olika slag. Även om de kvantitativa uppgifterna i vår databas baseras på situationen år 2012, så är alla strukturförändringar – i form av bland annat nedläggningar, fusioner och förvärv – som skett före den 1 januari 2016 beaktade i kvalitativa beskrivningar och exemplifieringar i rapporten.En del konsultföretag söker skapa strukturkapital och systematiskt dra kvalitets- och effektivitetsmässig nytta av att det – inte minst till följd av digitalisering – uppstår en slags stordriftsfördelar inom delar av konsultsektorn. En ambition i vår studie har varit att kartlägga vilka förutsättningar konsultföretag i Sverige har att bygga strukturkapital. Det är ju exempelvis stor skillnad mellan å ena sidan ett konsultföretag som mot timarvode hyr ut personal som sitter i kundernas lokaler och leds av kundernas personal och å andra sidan ett konsultföretag som mot ett fast arvode genomför ett väldefinierat projekt i eget kontor i Sverige och/eller utomlands. Under sommaren år 2015 lät vi sålunda genomföra intervjuer i konsultbolag med mer än cirka 20 anställda i Sverige. Frågorna fokuserade på var konsulterna utför sitt arbete, vem som leder dem operativt i uppdragen, eventuell export eller användning av offshoring, utnyttjande av underkonsulter, antal kunder per konsult, kundrelationer och debiteringsprinciper.Intervjuresultatet antyder att det i Sverige främst är Konsultföretag inom extern funktionell expertis som systematiskt bygger strukturkapital och söker effektivisera och kvalitetssäkra konsulternas arbete. De företag som debiterar fast pris har då även möjlighet att öka sina marginaler. Två huvudinriktningar med motsatt mönster är Konsultföretag inom FoU samt Bemanningsföretag. Båda dessa inriktningar domineras av företag som har utlokaliserade konsulter, vilka sitter ute hos kund och leds av kundernas personal. Varje konsult har dessutom endast ett fåtal olika uppdragsgivare per år. Undergruppen Bygg och anläggning inom huvudinriktningen Konsultföretag inom objektrelaterad projektering samt undergruppen IT inom administration och management i huvudinriktningen Konsultföretag inom organisation och ledning svarar tillsammans för drygt 40 % av alla anställda i konsultsektorn. De domineras av större företag som ingår i internationella koncerner. Vår bedömning är att dessa koncerner, trots sin storlek, bygger förhållandevis lite strukturkapital. Dessutom är timdebitering fortfarande helt dominerande.Sammanfattningsvis konstaterar vi att konsultsektorn är expansiv och att den spelar en betydelsefull roll för utvecklingen i näringslivet och i samhället som helhet. Sektorn är dynamisk och många konsultföretag står inför stora utmaningar. Det verkar finnas utrymme för exempelvis nya affärsmodeller, nya strategiska val och internationell expansion.
|
|
