| 1. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 2. |
- West, Tore, 1960-, et al.
(författare)
-
Interaktion och kunskapsutveckling : en studie av frivillig musikundervisning
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In a joint dissertation project, 11 brass instrument and guitar lessons, with 4 teachers and 21 students aged 9-35 years, were videotaped, transcribed and analyzed. Two were group lessons and 9 were private lessons. The object of the project was to study how music teaching and learning can be understood from an institutional perspective by describing, analyzing and interpreting musical instrument lessons. The lessons were viewed as social encounters in which the action of participants creates and re-creates social orders at different institutional levels, by means of communication routines using speech, music and gesture. Data were derived from micro-ethnographic transcriptions of speech, gesture and music of a total of five hours of videotape, supplemented by text analyses of 14 method-books. The transcripts were analyzed as text from the perspective of critical discourse analysis. At the analytical level the study applied the cognitive concepts of experiencing and learning music, as well as those of educational genres of speech and music use. The analyzed data were interpreted and discussed from the perspectives of interaction-theory and institution-theory. The results show how the music during the lessons was broken down into separate notes, as read from the score. Music was not addressed as phrases, rhythms, or melodies. Expressive qualities of music performance were not addressed. The characteristics of the interaction were found to be asymmetric, with the teacher being the one controlling the definition of the situation. Student attempts to take initiative were ignored by teachers. This asymmetric pattern of interaction had negative consequences for students’ as well as teachers’ opportunities to learn. The organization of the teaching situation as well as teaching methods is discussed from the perspective of institution-theory. A major conclusion is that the way instrument teaching is organized leaves little room for students and teachers to discuss and reflect on the teaching process.
|
|
| 3. |
- Persson, Mikael, phd, 1975-, et al.
(författare)
-
En kulturskola för alla?
- 2024
-
Ingår i: Fritidsdidaktiska dilemman. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127466135 ; , s. 219-244
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För kulturskolan att nå ut till målgrupper i alla områden i samhället är en viktig utmaning utifrån ett demokrati- och jämlikhetsperspektiv. För närvarande har kulturskolan svårare att nå elever från såväl föräldrar med lägre utbildningsbakgrund samt föräldrar i områden med en hög andel utlandsfödda. Det här kapitlet kommer att diskutera på vilka olika sätt som utmaningen att nå ut till målgruppen i ett förortsområde med hög andel utlandsfödda beskrivs av lärare och ledare inom kulturskola och skola. Intervjuerna som ligger till grund för artikeln har genomförts som en del av ett praktiknära forskningssamarbete och frågeställningen har väckts av ett behov artikulerat av lärare och skolledare inom det undersökta området. Teoretiskt bygger analysen på ett diskurspsykologiskt och policyteoretiskt perspektiv genom vilket olika tolkningsrepertoarer eller förklaringsmodeller om hur själva problemet med att bredda rekrytering till kulturskolan definieras. En förklaringsmodell kan exempelvis vara “Bristande förståelse för det svenska samhället”. Denna tolkningsrepertoar eller förklaringsmodell bygger på idén om att andra samhällen som elevernas föräldrar i synnerhet kanske inte har samma tilltro till och kunskap om hur samhälleliga institutioner, såsom kulturskolan, kan utgöra en resurs för enskilda individer som vill lära sig mer om instrumentspel exempelvis. En väg framåt utifrån denna förklaringsmodell betonar behovet av att skapa nätverk med lokala organisationer samt att skapa personliga varaktiga relationer till personer i området. Eftersom olika förklaringsmodeller presenterar olika lösningar på problemet som i sin tur blir olika genomförbara och kan vara konfliktfyllda i viss utsträckning. Att identifiera dessa olika dilemman och spänningar tror vi kan fördjupa samtalet om och förutsättningarna att mer gemensamt pröva olika sätt att jobba för att uppnå en kulturskola för alla.
|
|
| 4. |
- Hentschel, Linn, 1980-, et al.
(författare)
-
Humor, gender and creativity in music education
- 2020
-
Ingår i: The topology of music education as a field of researches, policies and practices.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we will discuss humor as a gendered resource which opens up spaces for creativity in music education. We will do so by re-analysing empirical material from our two doctoral dissertations focusing on music education in secondary schools in Sweden. Humor is often presented as something positive when it comes to education. Humor has for example been pointed out as a resource to create motivation within school-subjects otherwise not regarded as interesting among students. Humor has also been proven fruitful for teachers in order to create a friendly environment and to balance teachers formal position with a more familiar position. In other words, humor seems, within education, to be constructed as a resource to accomplish different educational goals within the classroom. In this paper though, we will discuss difficulties to keep in mind when humor appears in students interactions within the music-classroom. In the following we will draw the attention to some themes we want to discuss which have become visible in our material. When it comes to gender, humor does not seem to be a neutral resource. In studies conducted within the secondary school music-education, humor seems to be more frequently used to express masculinity. Students positioned as boys are also more expected to be humoristic and make jokes than students positioned as girls. Similarly, in research regarding the humor-business, humor seems to represent a masculine domain. Even if this is a hierarchical order that seems to change, it is a discourse that is still being reproduced and thus still have a possible explanatory power. Humor as a masculine domaine is in the material also apparent as students positioned as boys expressing humor are not being questioned, which is the case among students positioned as girls. Language creates binaries. These binaries are contextual and changes over time but are however inevitably producing positions in the particular context. Humor is in our material frequently constructed as the opposite to seriousity. This does not mean that making jokes could not be “serious business”, but rather that the distance to seriousity in itself could be used in interaction to create space, which we would like to discuss in terms of creativity. Making jokes in the different music classrooms can function as resources to create distance to seriousity. In other words, making jokes makes it possible to express yourself in otherwise not socially accepted ways without being criticized. When draped in humor, expressions such as sexism, violence, racism, homofobia etcetera could be articulated and yet not followed by criticism. Even if this could be understood as a somewhat negative way of using humor, it points towards the creative potential that comes with humor in social interaction. This kind of creativity is primarily connected to the positioning work that is being done in interactions. Even creativity connected to musical expression is, following our material, facilitated by expressions of humor. Singing in different ways in order to make other people laugh is connected to breaking (and thus at the same time expressing) musical conventions in different contexts. Singing in a funny playful way can also be used as a didactic method to encourage pupils to sing, or as a positive approach during the rehearsal phases of musical processes in school. In secondary school music classrooms the demands from public policy to teach creativity in music is not seldomly done by letting students write songs. In our material we have studied an example in which the students are seriously engaged in expressing humor within their composing. We will argue that this kind of humor increases creativity. Attempting to be humoristic can in other words be very closely connected to creativity. Humor could also be understood in negative terms, not in what it produces in terms of creativity in order to make a joke, but rather in what or who is the aim of the joke. Something or someone is always pointed out in jokes. Jokes have, in other words, a normative effect. In our material making jokes could be used to legitimize pointing out someone's mistakes for example, even if teasing is not socially accepted within the classroom. Finally, these different aspects of humor combined creates different opportunities for musical creativity within music education. These differences are, we argue, important to consider when using humor as a didactic resource.
|
|
| 5. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(författare)
-
A Prima Vista : Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik
- 2021. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Antologin A prima vista är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Eskilstuna kommun och Kungl. Musikhögskolan för att bedriva praktiknära forskning i musikundervisning. Projektet är utöver resurser från de båda parterna, delfinansierat av den nationella satsningen på praktiknära forskning, ULF-avtal, via Uppsala universitet.Texterna i antologin behandlar praktiknära forskning på två olika nivåer. För det första presenteras de fyra olika delprojekt som genomförts som mindre forskningsprojekt där en lärare från Eskilstuna kommun genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med en forskare från Kungl. Musikhögskolan. Dessa projekt handlar om teman som bland annat berör ledarskap, musikdidaktik, digitalisering och normkritik. På en övergripande nivå analyseras och diskuteras samarbetsprojektet från olika infallsvinklar. Bland annat dis- kuteras praktiknära forskningsprojekt i relation till definitioner och terminologi, syfte och funktion, etiska aspekter, att organisera för praktiknära forskning samt praktiska utmaningar och vinster med deltagande i praktiknära forskningsprojekt. I anslutning till denna övergripande nivå har lärarna själva skrivit ett kapitel i boken utifrån sina perspektiv. Vidare har rektorer, administrativ personal och ansvariga chefer fått komma till tals för att redogöra för sina perspektiv.Sammanfattningsvis spänner denna antologi över ett stort antal olika aspekter av praktiknära forskning som vi hoppas kan bidra till att inspirera till att initiera och utveckla liknande praktiknära forskningsprojekt.
|
|
| 6. |
-
Explorativ bildning i strömmande medier : Spotify som ett case
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Vilka bildningsprocesser kan urskiljas ur människors Spotifyanvändande? Det visar sig att ett sådant användande är tätt sammanflätat med musikalisk- såväl som digital kunskap. Med ett fokus på de bildningsprocesser som sker i samspelet mellan människa, teknik och musik utmanas förståelsen av vad en strömmande musiktjänst som Spotify kan erbjuda.”Evolving Bildung in the nexus of streaming services, art and users – Spotify as a case” är ett tvärdisciplinärt projekt som visar hur människans bildningsprocesser villkoras, utmanas och möjliggörs i och med den strömmande medieutvecklingen. Denna bok kan med fördel användas inom utbildningar i musikpedagogik, musikvetenskap, musikproduktion, ljudteknik, pedagogik, kulturstudier, sociologi, samt medie- och kommunikationsvetenskap.
|
|
| 7. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-, et al.
(författare)
-
Hur Bolognaprocessen påverkat den högre musikutbildningen i Sverige: med särskilt fokus på studenternas självständiga arbeten
- 2023
-
Ingår i: Swedish Society for Music Research together with The Royal College of Music & The Royal Swedish Academy of Music Rendezvous Music Research – KMH week 24 Musikforskning idag 2023 June 13-15, 2023 Program and abstracts.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Genom högskolereformen 2007 förändrades förutsättningarna för svensk högre utbildning på flera olika sätt. En viktig förändring var att lärandemål infördes som svar på frågan vad en student förväntas kunna efter sina studier. Nu drygt 15 år senare genomför vi denna studie i syfte att undersöka hur lärandemål för studenternas självständiga arbeten i högre musikutbildning har utvecklats och tillämpas. I undersökningen ingår analys av utbildnings- och kursplaner från samtliga svenska lärosäten som ger utbildning i musik, insamlade uppfattningar från lärare vid flera nationella konferenser om studenters självständiga arbeten samt olika erfarenheter vi samlat på oss när vi undervisat i högskolepedagogisk utbildning. Studenternas självständiga arbeten examineras vanligtvis genom konserter eller andra uppspelningar där klingade material redovisas samt vid seminarier där skriftliga delar ventileras. Även om de lärare som undervisar är ålagda att följa uppställa lärandemål visar denna undersökning att det hos många finns en stor osäkerhet kring framför allt bedömningen av studenternas arbeten men också hur målen ska tillämpas i undervisningen. När det gäller den klingande delen av ett självständigt arbete i musik är det mindre vanligt att studenter blir underkända. Däremot är det vanligt att den skriftliga delen måste omarbetas, ibland flera gånger, för att godkännas. Undersökningen visar att studenter ofta har svårt att skriva med organisation och inte kan skilja på vad som ska vara i olika delar av texten men också att de ofta har bristande kunskap om vilken funktion tidigare forskning har, inte förstår vilken effekt olika tempus har, blandar talspråk och akademiskt språk och ofta brister i etiska överväganden. Undersökningen visar också att studenter sällan på djupet har läst kurslitteratur, som handböcker, kursmanualer eller andra anvisningar och ofta inte heller tillämpar det som de har lärt sig i teori- och metodundervisning. En möjlig lösning, som också har starkt stöd i tidigare forskning, är att tidigt i utbildningen introducera disciplinbaserad forskning som gynnar studenternas lärande och kunskapsutveckling i allmänhet, men som också ger dem kompetens att genomföra alla delar av sina självständiga arbeten.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Perspektiv på musikpedagogiska praktiker : Undervisa i musik – ett komplext uppdrag
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I antologin är kapitel samlade som ut olika perspektiv behandlar undervisning och lärande i musik samt musiklärares professionsutveckling. Karl Asp problematiserar genrebegreppet och exemplifierar hur det är möjligt att planera sin musikundervisning utifrån resonemang om vad genre kan tänkas vara och innebära. Konsekvenser av genrer och de praktiker som kan uppstå i ensembleundervisning när det gäller genreinriktningar med särskilt fokus på genusfrågor behandlar Carina Borgström Källén. Med Spotify som exempel beskriver och problematiserar Susanna Leijonhufvud strömmade musiktjänster och vad det kan innebära för möjligheter och risker för lärande i musik. Hur framåtsyftande återkoppling kan ta sig uttryck i musicerande situationer i skola beskriver och diskuterar Annika Falthin. Sverker Zadig redogör för sin forskningsprocess om informella ledare i körer och konsekvenser av olika använda forskningsmetoder. Aktionsforskning och kollegialt lärande belyser Johan Nyberg och hur det kan stärka musiklärares professionsutveckling. Professionsutveckling är även centralt i Annette Mars text som handlar om hur musiklärares ämneskunnande och hur deras musikdidaktiska förmåga kan medvetandegöras. Avslutningsvis sammanfattar Cecilia Ferm Almqvist antologins olika ämnesområden och teoretiska ansatser utifrån ett relationellt perspektiv.
|
|
| 10. |
- Ferm Almqvist, Cecilia, Professor, 1966-, et al.
(författare)
-
Spotify as a case of musical Bildung
- 2021
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - Oslo : Cappelen Damm AS. - 2703-8041. ; 2:1, s. 89-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the meaning and function of streaming media as a potential facilitator of musical Bildung. Taking the affordances of streaming media technologies as a starting point, the article thus focuses on the formative and cultivating dimensions a music streaming service such as Spotify might offer. The specific aim of this article is to describe and analyse how musical Bildung may evolve within a Spotify context from a user perspective. To address the aim from the point of view of music education, Spotify users’ activities and experiences of streaming media interactions were accessed, inspired by internet-related ethnography. Stimulated recall interviews, focusing on the participants’ experiences as well as their actual use of Spotify’s streaming service, were conducted, recorded, and transcribed. The generated material was subjected to co-operative hermeneutic content analysis. The results illuminate how Bildung evolves in users’ encounters with the service and with art mediated via Spotify. Relevant topics occurring in the human-art-technology relationship of Bildung from a Heideggerian perspective were Being-possible, the ability-to-be, and Spotify as the Other. In sum, it can be stated that Bildung evolves when Spotify exceeds the thingness of the Other, becoming a work of art in itself, throwing the user into Being.
|
|
