| 1. |
|
|
| 2. |
- Hardy, Ian, et al.
(författare)
-
A “Deleterious” Driver: The “First Teacher” Reform in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Informa UK Limited. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 63:5, s. 805-818
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the implementation of the “förstelärare” or “First teacher” reform in Sweden. We draw upon the insights of a superintendent, union official, principal, three First teachers, and two of their colleagues in one school, and recent literature on career development reform. We employ Michael Fullan’s overview of the “right” and “wrong” drivers of educational reform to analyse the extent to which the First Teacher initiative cultivated productive “professional capital.” The research reveals: how broader national policy aims were in clear tension with municipal-wide school development, and school-level development efforts; the perverse effects of a strong focus upon salary on professional conduct; and how an emphasis upon teachers’ roles per se undermined the espoused policy focus on enhancing teaching. The research cautions against the problematic effects of the initiative on more profession-oriented prerogatives, and how more external, “deleterious,” drivers of reform militate against more productive professional capital.
|
|
| 3. |
- Hardy, Ian, et al.
(författare)
-
Teachers’ work in complex times: the ‘fast policy’ of Swedish school reform
- 2018
-
Ingår i: Oxford Review of Education. - : Informa UK Limited. - 0305-4985 .- 1465-3915.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper analyses recent educational reforms on teachers’ work in Sweden following the 2010 Education Act, and up to the School Commission Report released in April 2017. We draw upon key policy texts and associated documents from the Ministry of Education, and the Swedish National Agency for Education (Skolverket). We consider the background to the reforms, their relations with one another and how they have played out in the Swedish educational policy context. We argue that these reforms exhibit features of ‘fast policy’ in terms of how they have taken on an increasingly centralised and neoliberal character, and the rapid-fire way they have been directed at teachers as individuals, rather than broader schooling structures. We show how the fast policy reforms have recentralised schooling and teachers’ work—effectively de-professionalising educators.
|
|
| 4. |
- Nehez, Jaana, et al.
(författare)
-
Kunskapsbildning för professionellt lärande genom kollegiala samtal
- 2024
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - : Veronica Sülau. - 2001-4554. ; :705707043
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Professional learning based on collegial conversations is an issue worldwide. However, there is a need for deeper knowledge about what happens in such conversations. Based on practice theories and theories of knowledge building environments, this article explores collegial conversations among teachers and school leaders. The findings show three conversation practices that can be of importance in professional learning, although not always in terms of knowledge building discourse moves: knowledge building practices, disrupted knowledge building practices and non-knowledge building practices. The latter two include significant relational aspects. The conclusion is that we need to widen the understanding of knowledge building to achieve professional learning.
|
|
| 5. |
-
Att utveckla utbildningspraktiker - Analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författarna till denna antologi ingår i ett internationellt nätverk, Pedagogy, Education, Praxis (PEP), tillsammans med forskare från de nordiska länderna, Australien, Colombia, England och Nederländerna. Teorin om praktikarkitekturer, som är i fokus i denna bok, har utvecklats av den vetenskapliga ledaren professor Stephen Kemmis, verksam vid Charles Sturt University i Australien, tillsammans med andra seniora forskare i nätverket, däribland professor Karin Rönnerman från Göteborgs universitet. Vi som medverkar i denna antologi vill tillsammans i detta förord rikta ett stort och hjärtligt tack till Karin Rönnerman, som tillsammans med Stephen Kemmis och Petra Ponte från Nederländerna tog initiativ till nätverket. Karin har drivit nätverket i över ett decennium och vi har på nära håll följt Karins engagerade och hårda arbete under årens lopp. Från nätverkets inrättande 2006 har Karin varit den svenska koordinatorn, och startat också SWE-PEP som en del i det internationella nätverket.
|
|
| 6. |
- Mellegård, Karin, et al.
(författare)
-
Likvärdighet i praktiken - ett aktionsforskningsprojekt i två arbetslag i grundskolan
- 2016
-
Ingår i: Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap. En rapport från det nordiska nätverket i aktionsforskning. - Göteborg : RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 11. - 9789186857172 ; , s. 67-89
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi som skrivit detta kapitel heter Karin Mellegård och Karin Rönnerman. Karin M. arbetar som förstelärare och utvecklingsledare på en grundskola i Mölndal. Karin R. är professor i pedagogik och arbetar på Institutionen för pedagogik och sspecialpedagogik vid Göteborgs universitet. Vi har träffats under fyra år som lärare – student; handledare – student och nu som författare – författare där våra respektive kunskaper ska komplettera varandra och genomsyra detta kapitel. Utgångspunkten till vårt kapitel är det examensarbete Karin M. skrev inom ramen för det nordiska masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (Mellegård, 2015) och som handleddes av Karin R. I samarbetet är det Karin M. som har all kunskap kring innehåll och sammanhang som behandlas i kapitlet. Karin R. har här genom sina kunskaper i aktionsforskning handlett och ställt kritiska frågor kring innehållet så att kapitlet fått både en praktiknära och en vetenskaplig ton. På så sätt har kapitlet vuxit fram i en gemensam produktion.
|
|
| 7. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Avhandling i pedagogiskt arbete; frågeställning, ämne och praktiknära forskning?
- 2015
-
Ingår i: Abstractrapport till Nationell konferens i Pedagogiskt arbete, Karlstad universitet, 13-14 augusti, 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Mellan åren 2001-2014 producerades 101 avhandlingar i två nationella och en lokal forskarskola (Rönnerman & Langelotz, 2015). I studien granskades samtliga avhandlingar utifrån de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik. I resultatet framkom tre kategorier; Pedagogisk praktik, Utbildningspraktik och Övrig praktik. I detta paper kommer de avhandlingar som skrivits i ämnet pedagogiskt arbete att studeras på nytt i syfte att a) undersöka vilka kategorier dessa avhandlingar representerar och b) analysera avhandlingarna i relation till begreppet praktiknära forskning och ämnet pedagogiskt arbete. Analysen utgår från att lärares frågeställningar är generade ur en professionell praktik som är konstituerad i en specifik tid, ekonomi, kultur och socio-politisk kontext (jfr Kemmis, 2010; Langelotz & Rönnerman, 2014; Nicolini, 2013). En praktik ses här som socialt konstruerad och utgörs av deltagarnas tal (sayings), aktiviteter/göranden (doings) och relationer (relatings). Vidare förstås externa villkor såsom kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemang påverka en specifik praktik, samtidigt som praktiken också påverkar dessa arrangemang i ett ömsesidigt beroende (Kemmis, Wilkinson, Edwards Groves, Hardy, Grootenboer & Bristol 2014). Resultaten belyser inriktningen på dessa avhandlingars frågeställningar och hur de kan relateras till begreppet praktiknära forskning samt ger en förståelse till varför ämnet pedagogiskt arbete inrättades i en viss tid.
|
|
| 8. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Lärares frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker : delrapport från SKOLFORSK-projektet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie utgör en del av Vetenskapsrådets SKOLFORSK-projekt, vilket syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning som underlag till det Skolforskningsinstitut som ska etableras i Sverige 2015. Det specifika delprojekt som är utgångspunkt till föreliggande studie ska bidra i SKOLFORSK-projektet genom att kartlägga frågeställningar som är relevanta för verksamma i skola och förskola.Studien belyser de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik samt undersöker om och på vilka vis frågeställningarna kan spegla sin tid. Vidare diskuteras resultatet i relation till exempelvis utbildningspolitiskt inflytande. Studien har delats in i två delstudier. I delstudie 1 har 101 avhandlingar från tre forskarskolor granskats och kategoriserats utefter respektive avhandlingsstudies frågeställningar och fokus. Avhandlingsarbetena har producerats mellan 2001 och 2014 av doktorander med lärarexamen. I delstudie 2 har 13 lärare verksamma i det svenska utbildningssystemet ingått i två fokusgruppsamtal. Dessa samtal har fokuserat de frågor och utvecklingsmöjligheter som lärare uttrycker som viktiga (2014). Det är således frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker av de professionella som här redovisas. För att fånga frågeställningarna över tid har ett totalurval gjorts vilket innebär att samtliga 101 avhandlingar som producerats vid tre forskarskolor mellan åren 2001 och 2014 ingår i studien. Vidare har fokusgruppsamtal genomförts med 13 yrkesverksamma lärare. Det empiriska underlaget skiljer sig därmed åt då lärarnas frågeställningar i avhandlingarna under lång tid har bearbetats för att vara vetenskapliga och forskningsbara och de frågor som lyftes av lärarna i fokusgruppssamtalen uttrycktes direkt i samtal med andra lärare och forskare i en specifik tid. Materialet som ligger till grund för analyserna är således texter av två slag. För delstudie ett är det publicerade texter i vetenskapliga avhandlingar medan det i delstudie två är transkriberade samtal från gruppintervjuer. En induktiv kategorisering användes som analysmetod i delstudie ett och i delstudie två gjordes en narrativ samtalskoncentrering, därefter användes kategorierna från delstudie ett i analysen.Resultatet från delstudie ett visar att samtliga skolformer inom det svenska skolväsendet samt högre utbildning finns representerade i avhandlingarna. Majoriteten av arbetena riktar sig mot grund- och gymnasieskola. Tre huvudkategorier framträder i materialet: pedagogisk praktik, undervisningspraktik och övrig praktik.Det ena huvudområdet, Pedagogisk praktik, innefattar en tredjedel av avhandlingarna. Här har fyra underkategorier identifierats. Frågorna som ställs i avhandlingsarbetena rör dels lärarprofessionen – hur lärare uppfattar, upplever, ser på eller talar om sin profession, dels verksamheten – om skolan som institution och hur den påverkas av yttre förutsättningar och politisk styrning, dels hur elever uppfattar och upplever sin skolsituation. Dessutom ställs frågor kring skolämnet som till exempel hur historieämnet har förändrats över tid eller elevers intresse för ett specifikt ämne. I både avhandlingsfrågorna och i de frågeställningar som formuleras under fokusgruppssamtalen kan man spåra utbildningspolitiska avtryck. I samtalen som genomfördes september 2014 är diskursen om ett kollegialt lärande utmärkande och kan härledas till senare års kollegiala samarbetsdiskurs. I avhandlingsarbetena blir även forskarskolornas inriktningar synliga i lärarnas frågeställningar och i avhandlingarnas fokus. Det samlade resultatet visar att lärares frågeställningar är riktade mot en kunskapsutveckling för lärare. Det visar också vikten av att forska med lärare. Den praktiknära relevansen är framträdande och avhandlingarna speglar metoder och arbetssätt i undervisning som behöver utvecklas i skolan. Vidare framhålls betydelsen av att utveckla kunskaper och förståelse kring demokratiska och inkluderande frågeställningar. Denna typ av forsknings- och utvecklingsprojekt skulle enligt lärarna kunna utgöra ett bidrag för utveckling av professionen och verksamheten.Kartläggningen skulle kunna utgöra en god grund för kompetensutveckling som involverar lärare, arbetslag eller hela skolor för utveckling av skolan på vetenskaplig grund samt en viktig källa nationellt inom ramen för Skolforskningsinstitutets praktiknära uppdrag.
|
|
| 9. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Practice changing practices: influences of Master’s programme practice on school practices
- 2024
-
Ingår i: Professional Development in Education. - : Informa UK Limited. - 1941-5257 .- 1941-5265. ; 50:1, s. 157-173
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates how knowledge, competence and actions develop among teachers enrolled in a Master´s degree programme in action research who have an interest in changing practices in the schools in which they teach. We draw upon the insights of seven teachers who completed the programme (part-time over four years) to examine how the Master’s programme as a practice, shaped and was shaped by other practices – in this case, each teacher’s practice. We employ the theory of practice architectures to analyse the ways the programme enabled and constrained the teachers’ developing knowledge, competencies and actions. We show how the teachers: a) developed perspectives on their own practice through studying literature, b) collaborated and engaged in dialogue with each other, c) actively inquired into their own practice. Second, we present distinctive stories, built on the ideas of past (earlier education experiences and motives for enrolling in the programme), present (the practice of the master’s programme) and future (what teachers were doing after completing their master’s degrees). To conclude, we claim that professional learning for teachers needs to continue over time and that important features such as structured dialogues and inquiry-based tasks are necessary to enable change in another practice.
|
|
| 10. |
- Rönnerman, Karin, 1952, et al.
(författare)
-
Vad är det som sker i det som synes ske? Ledning av förskolans kvalitetsarbete i en stadsdel i Göteborg
- 2016
-
Ingår i: Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap. En rapport från det nordiska nätverket i aktionsforskning. - Göteborg : RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 11. - 9789186857172 ; , s. 267-293
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Karin, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, och Barbro, förskollärare i stadsdelen, som har skrivit detta kapitel har mötts under tolv år och diskuterat kvalitetsarbete i förskolan ur våra respektive perspektiv. Det började med att Barbro gick en kurs för Karin på universitetet. Barbro spred sedan aktionsforskning tillsammans med sina kollegor i de egna förskoleenheter och handledde all förskolepersonal, vilket resulterade i en bok (Nylund, Sandback, Wilhelmsson & Rönnerman, 2010). Barbro fortsatte arbetet med att leda kvalitetsarbetet i en omorganisation som inleddes 2011 i stadsdelen och utsågs också till en av två samordnare. Med denna position hade hon inflytande över hur samtlig personal i stadsdelen skulle ingå i lärgrupper och handledas av en lärledare. Karin deltog i några möten och studerade vad som skedde i dessa möten, samt skickade en enkät till samtliga lärledare. Det är detta arbete vi vill berätta om och försöka besvara frågan Vad är det som sker i det som synes ske? Skrivandet delades upp i en första fas då Barbro skrev om vad som sker i stadsdelen medan Karin skrev om teorin. I nästa fas diskuterade vi analysen, som Karin skrev ett första utkast till. Därefter har vi båda skrivit och skrivit om hela texten utifrån de diskussioner som vi gemensamt fört.
|
|
