| 1. |
- Haglund, Jesper, 1973-
(författare)
-
Värmekameror i fysikundervisningen : Övningar från mellanstadiet och uppåt
- 2016
-
Ingår i: Från forskning till fysikundervisning. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 35-39
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid konferensen ”Från forskning till fysikundervisning” i Lund, 14-15 mars 2016, fick deltagarna möjlighet att prova på övningar med värmekamerorutifrån fenomen som värmeledning i metall respektive trä, vad som sker då en isbit smälter i vatten respektive i saltlösning, eller energiomvandling då ett bouleklot slår i marken. Värmekameran är en kraftfull och lättanvänd teknik för att visualisera värmerelaterade fenomen, som annars är ganska svårtillgängliga för våra sinnen. Med fallande priser blir värmekameran nu ett alltmer realistiskt alternativ även i skolundervisningen. I vår forskning har vi studerat hur värmekamerorkan användas vid fysikundervisning för olika åldersnivåer, från förstaklassare upp till laborationer på universitetet. Vi har funnit att värmekameran inspirerar elever att genomföra egna undersökningar, men också att tekniken i sig inte är tillräcklig för att elever ska förstå fenomen som till exempel värmeledning i relation till ledande eller isolerande material. En möjlig pedagogisk väg är att introducera elever till en värmeflödesmodell där värme flödar från föremål med högre temperatur till föremål med lägre temperatur.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rydin, Mikael, et al.
(författare)
-
I want to engage my pupils in climate change, but…
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- For much of the past year the coronavirus 2019 (COVID-19) pandemic has had an enormous impact on the lives of individuals and communities around the world. The aims of the current study was to investigate (I) 10 to 12-year-old Swedish pupils´ views on how the ongoing COVID-19 pandemic influences their interests and understanding regarding contagion literacy (CL), and (II) from what source (biology education or informal settings) they perceive that their knowledge originates from. The study is based on the framework of CL that was defined as the health literacy required in daily life and that recommends what should be taught at compulsory schools. The framework specifies six content themes, of which four are used in the current study to outline middle school pupils´ comprehension. Data is collected by individual, semi-structured interviews with pupils´ at schools located in various socio-economic areas. The interviews were transcribed and analysed thematically. Preliminary results showed that pupils´ perceive the ongoing pandemic to prompt many student-initiated questions and is creating more interactive and interesting learning situations. Most pupils say they have no experience CL from their formal biology teaching and that their knowledge derives mostly from sources outside school, such as news programs for children. To conclude, the interviewed Swedish middle school pupils´ understanding of CL seems mainly to originate from informal domains, rather than from formal biology education. Hence, the results indicate that the COVID-19 pandemic spark interest among pupils for the topic and that there is a potential for exploiting this interest in developing biology education at this school level.
|
|
| 4. |
- Solvang, Lorena, 1971-, et al.
(författare)
-
Two functions of visualization tools : The case of GeoGebra
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper, we identify two functions that interactive digital visualization tools fulfil in facilitating mathematization in physics education: namely, (1) bridging physical phenomena and formalisms and (2) bridging idealized models and formalisms. To illustrate these two mathematization functions, we present the case of GeoGebra, a flexible visualization tool which can exemplify both functions depending on how it is implemented in physics teaching and learning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Samuelsson, Robin, 1989-, et al.
(författare)
-
Productive epistemic games in an Investigative Science Learning Environment
- 2022
-
Ingår i: Recueil des résumés. - : University of Ljubljana. ; , s. 18-19, s. 18-19
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We have studied what epistemic games students employ to formulate observations, hypotheses and design experiments within an investigative learning environment. The students participated in an activity based on ISLE (Investigative Science Learning Environment) focused on the melting of ice when some table salt is added to it. Two pairs of students were compared: a pair of engineering students and a pair of physics teacher students. Finally, two types of epistemic games were identified that made the physics teacher students more successful in their engagement with the activity than the engineering students.
|
|
| 7. |
- Samuelsson, Robin, 1989-, et al.
(författare)
-
Productive resources in science education : The case of adding salt to ice
- 2022
-
Ingår i: Abstract of parallel sessions-10 november- FND2022. - : Mittuniversitetet. ; , s. 5-5
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- When we see an object, phenomenon or person we tend to make some immediate associations based on our previous experiences. In other words, we use our intuition to make immediate meaning about what we encounter. In dual process theory, this is referred to as System 1 (contrasted with System 2 for analytical thinking) (e.g. Evans, 2007; Kahneman & Frederick, 2002). Our associations affect how we come to approach whatever we are encountering and thus also how learners approach something new that they are about to learn more about. Traditionally, intuitive responses have been studied from a conceptual change (Posner et al., 1982) perspective as misconceptions. However, an alternative model of learning, the resources framework (Hammer, 2000; Redish, 2004), has later been proposed in order to shift focus to the productive aspects of students’ intuition. In this presentation, we will briefly present this model and how one can apply it in their research by giving an example from my own research. In several of our previous studies, university students of different educational programs in science have, in different contexts, had the chance to investigate what happens when table salt is added to ice. Although both the contexts and the background of the participants have shifted, many of the students employ similar resources in reasoning about the phenomenon. One of these resources is the experience that salt is put on roads to melt ice during the winter.
|
|
| 8. |
- Solvang, Lorena, 1971-, et al.
(författare)
-
Vad händer när dynamiska matematikprogram används i gymnasiefysiken?
- 2019
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789176850442 ; , s. 133-150
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringsbeslutet från oktober 2017, Läroplanen och Ämnesplanen för fysik i gymnasieskolan poängterar vikten av att inkludera digitala verktyg i undervisningen. Erfarenheter från skolan och didaktisk forskning visar att en ökad digital kompetens inte innebär att endast köpa in datorer, surfplattor eller liknande utrustning. Det krävs också bland annat att vi hittar bra exempel som kan användas i undervisningen och det krävs mer forskning kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. GeoGebra, ett dynamiskt matematikprogram, är en möjlig sådan teknik, som har fått stor uppmärksamhet i matematikundervisningen. I denna studie utforskar vi möjligheterna att dra nytta av GeoGebra även i fysikundervisningen och undersöker elevernas lärprocesser under deras interaktion med programvaran. Den här studien fokuserar på hur gymnasieelever använder en fritt tillgänglig GeoGebra-applikation. Med hjälp av applikationen undersöker eleverna parvis dynamisk och statisk friktion då en kraft verkar på en kloss, genom att ändra påverkande variabler på ett systematiskt sätt, i linje med variationsteorin. Vid videoanalys av elevernas interaktion fokuserar vi på hur programmet stödjer deras lärande, till exempel kring förklaringar av friktion på makroskopiska och mikroskopiska nivåer.
|
|
| 9. |
- Andersson, Jan, 1973-, et al.
(författare)
-
Lärarstudenter konkretiserar energi genom energiteater
- 2019
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning: Bidrag från konferensen FobasNT18 13 – 14 mars 2018 i Norrköping. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176850442 ; , s. 23-38
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid Karlstads universitet har vi sedan hösten 2017 infört energiteater som en aktivitet i fysikkurser på samtliga grund- och ämneslärarutbildningar. Energiteater kan betraktas som en kompletterande undervisnings- och inlärningsform, där studenter förväntas att i mindre grupper tillsammans diskutera och sedan gestalta förekommande energiformer och energiomvandlingar i olika vardagsscenarier. I den här studien har videoinspelningar av en grupps gestaltningar kring två skilda scenarier analyserats i syfte att klargöra på vilket sätt energiteater stimulerar studenternas kommunikation och interaktion. Scenarierna involverarde energiomvandlingar som sker då en studsboll studsar mot marken, respektive de energiomvandlingar som sker i ett snurrande änglaspel. Resultatet visar att energiteater i stor utsträckning stimulerar utforskande samtal mellan studenterna, vilket kan betraktas somen meningsskapande dialog. Aktivitetens karaktär bidrar till att alla deltagare blir aktiva och förtrogna med förekommande energiformer och energiomvandlingar. Planerandet och genomförandet av gestaltningen skapar spontana kvalitativa diskussioner kring flödet av energi mellan olika system, som på ett naturligt sätt motiverar studenterna att vidareutveckla själva gestaltningen. Vi menar att energiteater kan stärka lärarstudenternas egen förståelse av energi, men att den även kan erbjuda en möjlig alternativ undervisningsansats för lärarstudenterna i sin blivande roll som lärare i skolan.
|
|
| 10. |
- Berggren, Mats, et al.
(författare)
-
Kärnkraftsdebatt ger möjlighet till kritiskt tänkande i högstadiefysiken
- 2019
-
Ingår i: Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. - Linköping : LiU-Tryck. - 9789176850442 ; , s. 39-48
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skolans styrdokument betonas vikten av att elever ges möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. Detta är inte minst angeläget i dessa tider av tillgång till sociala medier och spridande av så kallade alternativa fakta. Trots sin positiva klang finns det dock ingen etablerad konsensus kring vad kritiskt tänkande egentligen är. Inom ramen för ett skolutvecklingsprojekt i samverkan mellan Uppsala universitet och Tiundaskolan, en 4-9-skola i Uppsala, utforskar vi hur kritiskt tänkande kan uttryckas i undervisningspraktiken i ämnena svenska, historia, matematik och fysik. Som exempel har vi i fysikämnet designat, genomfört och analyserat en undervisningssekvens utifrån kärnkraft som tema, där elever i årskurs 9 gavs möjlighet att anamma olika åsikter och argument i frågan genom rollspel. Eleverna genomförde en debatt, där de representerade olika parter: boende nära Forsmark, miljöorganisationen Grön Fred, och företag som utvecklar kärnkraft, respektive vindkraft. Före och efter debatten skrev eleverna individuella texter där de argumenterade för sin personliga åsikt i frågan: Ska kärnkraften bevaras som den är, läggas ner, eller utvecklas? Vi fann att de genom debatten fick goda möjligheter att utveckla och visa kunskaper motsvarande flera kunskapskrav i kursplanen i fysik som annars sällan berörs i fysikklassrummet, såsom, för betyg A: ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.” Som exempel på naturvetenskapligt förankrade argument utnyttjade eleverna genererad energi per utsläppt mängd koldioxid som ett mått vid jämförelser mellan kärnkraft och andra energikällor. I de individuella texterna höll de flesta eleverna fast vid sina åsikter från innan de arbetade med temat även efteråt, men nu med fler och mer nyanserade argument.
|
|
