| 1. |
- Insulander, Eva, 1972-, et al.
(författare)
-
Sites for learning and knowledge representations : the Middle Ages
- 2022. - 1
-
Ingår i: Designs for Research, Teaching and Learning. - London : Routledge. - 9781003096498 - 9780367561246 ; , s. 111-122
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this chapter, the focus is on knowledge representations in different sites of learning. We will give some examples of formal, semi-formal, and non-formal institutional framings, as well as of choices of representational resources—both in terms of designs for learning and play, and designs in learning. The knowledge area is the Middle Ages, a period which reappears in books, music, films, and games in late-modern contexts. This chapter is thereby also an example of learning outside and inside schools, and of how different institutional logics and choices of material resources affect which type of knowledge that is valued, and what is seen as signs of learning.
|
|
| 2. |
- Lindstrand, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Designs in learning and rhizomatic webs
- 2022. - 1
-
Ingår i: Designs for Research, Teaching and Learning. - London : Routledge. - 9781003096498 - 9780367561246 ; , s. 23-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter introduces the notion of designs in learning, which focuses on aspects regarding how learners (either individually or collectively) negotiate, make choices, and design their learning and representation of a phenomenon and of a knowledge area. Designs in learning can thus be seen as a way to approach issues regarding learners’ agency and performativity in learning contexts of various kinds. The chapter further contextualizes this aspect of learning by introducing the idea of rhizomatic webs as a metaphor for learning. A condition for being able to grasp learning as a performative act and the rhizomatic character of meaning-making is an openness in terms of what is recognized as valid representations of knowledge. We argue for the importance of recognizing a multitude of meaningful expressions in learning, introduced here as a capacity to embrace multimodal knowledge representations. The ideas presented in the chapter are exemplified with some glimpses of a collaborative process of filmmaking in a school context. In order to show how meaning-making evolves in the work to make representations in film, the chapter also introduces the notions of epistemological commitments of modes, transformation, and transduction.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Selander, Staffan, et al.
(författare)
-
Designs for learning : designs in learning
- 2021. - 1
-
Ingår i: Learning as Social Practice. - London : Routledge. - 9780367688240 - 9780367688257 - 9781003139188 ; , s. 30-69
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the modern era during the twentieth century, much has been written about teaching and learning. However, much of this seems obsolete in our contemporary hybrid society. Interaction design focuses on theory-informed, collaborative work between researchers and the users, as in the example of museums below or, as in a school context, between teachers and learners. Learning Design Sequences is a theoretical map for the purpose of analyzing significant incidents in learning process, in a process of meaning-making. The chivalrous reward chart is designed as a printable sheet presenting the 12 “rules” of the chivalrous code multimodally, in writing and images. Pelf was navigating through space making selections from the modes and media available in the exhibition, in a process of meaning-making. Language, mathematic symbols and musical notation are examples of sign systems often regarded as objective knowledge representations enabling us to communicate our understanding of specific aspects of the world.
|
|
| 9. |
- Elm Fristorp, Annika, et al.
(författare)
-
Design för lärande i förskolan
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser vi på barns lärande? Vad säger deras nyfikenhet oss? Och hur bekräftar vi den kunskap de själva kommit fram till? Hur kan vi tolka barns uttryck så att de hjälper oss förstå hur vi ska vägleda dem i deras spontana sökande efter kunskap? De konkreta exemplen i Design för lärande i förskoan är inriktade på språk och kommunikation, naturvetenskap och matematik. Genom inspirerande analyser som är kopplade till exemplen, ger boken en inblick i allt det lärande som ständigt pågår i barns vardag. För att ta vara på de oändliga möjligheterna som finns i förskolan, behöver vi förstå hur lärande går till och hur det kommer till uttryck. På samma sätt måste vi uppmärksamma vår egen roll i barnens lärande - hur interaktion med barnen, vårt utformande av resurser, miljöer och aktiviteter får betydelse för barnens möjligheter att engagera sig, lära och förstå.
|
|
| 10. |
- Lindstrand, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken : om kunskapens representationsformer
- 2015
-
Ingår i: Praktiska och estetiska lärprocesser i skola och högre utbildning.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken - om kunskapens representationsformer I en tid där digitala medier mer och mer utvecklats till en vardaglig kommunikationsresurs, utmanas traditionella gränser och förhållningssätt ifråga om hur kunskap kan gestaltas. Som en följd av denna utveckling engagerar sig allt fler lärosäten och utbildningar i samtal om kunskapens representations-former. Det handlar då dels om hur vi kan ta vara på de pedagogiska potentialer som står att finna när vi sammanför teori och praktik, dels hur vi kan förhålla oss de frågor som uppstår i relation till bedömning och ifråga om vilka uttryck för kunnande som ska (eller inte ska) erkännas inom ramen för den akademiska utbildningen. Mest aktuell blir kanske frågan i förhållande till examensarbeten på olika nivåer inom utbildningen. Rundabordssamtalets syfte är att ge utrymme för en dialog kring dessa frågor och med särskild utgångspunkt i erfarenheter från högskolepedagogiskt arbete med ett så kallat ”dubbelt perspektiv”. Utmärkande för denna pedagogiska form är att både teori och gestaltning används som verktyg och kunskapsformer i lärprocesser och inom examensarbeten på högskolan. Ett dubbelt perspektiv handlar på så vis om hur man utifrån olika mål kan kombinera teori med gestaltning på akademisk nivå, utan att ställa olika kunskapsformer emot varandra (Giroux & Shannon, 2013). Utgångspunkten är att teoretisk och praktisk kunskap gör olika saker och kan användas på olika sätt för att undersöka en och samma fråga (Selander & Kress, 2010). Temat för detta samtal är angeläget, då det fortfarande finns mycket lite forskning som undersöker olika skärningspunkter mellan teori och gestaltningspraktiker, så väl nationellt som internationellt (Göthlund, & Lind, 2010).
|
|
