| 1. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Det heterogena engelskklassrummets ämnesdidaktiska utmaningar : En jämförelse mellan elever med stor respektive liten mängd extramural engelska
- 2011
-
Ingår i: NOFA 2011, Karlstad.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I svensk skola är engelska ett kärnämne, vilket automatiskt ger det en speciell tyngd. Engelska är också generellt sett ett populärt ämne som anses viktigt (Oscarson & Apelgren, 2005; Skolverket, 2004). Detta är inte underligt eftersom inflödet och användningen av det engelska språket är utbrett i dagens svenska samhälle. Alltsedan IT-revolutionen har dessutom engelskan fått ökat utrymme eftersom engelska är det ledande språket på Internet och dessutom fungerar som ett globalt lingua franca (Crystal, 2006). Inom språkvetenskap har det länge funnits en distinktion mellan främmandespråksinlärning och andraspråksinlärning, där det förstnämnda motsvarar att man lär sig målspråket framförallt genom undervisning i ett land där målspråket inte talas och det sistnämnda att man bor och lever i ett land där målspråket talas och lär sig språket på så sätt (Lightbown & Spada, 2006). I en nutida svensk kontext hävdar vissa att engelska mer liknar ett andraspråk än ett främmande språk, framförallt därför att elever i ökande grad lär sig engelska även utanför skolan, så kallad extramural engelska (jfr Viberg 2000; Sundqvist 2009). Situationen har medfört att elever stiger in i engelskklassrummet med helt olika bakgrund beträffande extramural engelska, vilket bland annat avspeglas i den kunskapsnivå de har. Den kunskapsmässiga polariseringen inom ett klassrums väggar kan vara mycket stor och innebär en didaktisk utmaning för engelskläraren. I detta paper diskuterar vi det heterogena engelskklassrummets ämnesdidaktiska utmaningar, bland annat utifrån resultat från en gemensam pilotstudie om extramural engelska bland elever på mellanstadiet samt våra respektive doktorsavhandlingar genomförda i årskurs 9 samt på gymnasiet. Vi kommer bland annat att jämföra elever med stor respektive liten mängd extramural engelska och diskutera vilken typ av engelska de ägnar sig åt utanför skolan samt vilka konsekvenser deras extramurala vanor får för prestationerna i klassrummet och för läraren.ReferenserCrystal, D. (2006). Language and the Internet (2 ed.). Cambridge: Cambridge University Press.Lightbown, P. M., & Spada, N. (2006). How languages are learned (3 ed.). Oxford: Oxford University Press.Oscarson, M., & Apelgren, B. M. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Engelska. Ämnesrapport till rapport 251. Stockholm: Skolverket.Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: huvudrapport - svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5. Stockholm: Skolverket.
|
|
| 2. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Extramural English in teaching and learning : From theory and research to practice
- 2016. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book is unique in bringing together theory, research, and practice about English encountered outside the classroom – extramural English – and how it affects teaching and learning. The book investigates ways in which learners successfully develop their language skills through extramural English and provides tools for teachers to make use of free time activities in primary and secondary education. The authors demonstrate that learning from involvement in extramural English activities tends to be incidental and is currently underutilized in classroom work. A distinctive strength is that this volume is grounded in theory, builds on results from empirical studies, and manages to link theory and research with practice in a reader-friendly way. Teacher-educators, teachers and researchers of English as a foreign language and teachers of English as a second language across the globe will find this book useful in developing their use of extramural English activities as tools for language learning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning : ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever
- 2019
-
Ingår i: Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018.. - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789187884276 ; , s. 19-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under ASLA-symposiet hölls för första gången ett panelsamtal om forskningsbehov i språkämnena där lärare, språkforskare och gymnasieelever deltog. I detta kapitel situerar vi idén med panelsamtalet i studier av lärares roll i och för den praktiknära skolforskningen. Vi redogör för några modeller för samverkan mellan lärare och forskare och diskuterar identifierade framgångsfaktorer i praktiknära forskning. Vi redogör också för KIPPS, det samverkansprojekt som möjliggjorde panelsamtalet och den satsning på praktiknära skolforskning som det statliga ULF-avtalet möjliggjort. Vi diskuterar sedan de tankar och idéer som lyftes i panelsamtalet i ljuset av aktionsforskning, lärares forskningsengagemang samt behovet av ömsesidigt kunskapsutbyte och lärande. Slutligen ger vi några förslag till vägar framåt för tillämpad språkvetenskap och praktiknära forskning och ASLA-föreningens möjliga roll i en sådan utveckling.
|
|
| 6. |
- Sundqvist, Pia, 1965-
(författare)
-
Elever i förskoleklass pratar språk : Ämnesdidaktiska konsekvenser för undervisning och lärarutbildning
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Min presentation bygger på material som samlats in inom ramen för studien ”Informellt lärande av engelska bland yngre barn (F-6)”. Det övergripande syftet med studien är att belysa informellt lärande i form av extramural engelska bland yngre barn kopplat till skola, studieresultat, socioekonomisk bakgrund, kön och modersmål. Med extramural engelska avses kontakter med engelska som sker på fritiden utanför skolans väggar genom att t.ex. se på tv/film, spela dataspel, lyssna på musik, läsa böcker etc.; med yngre barn avses elever från förskoleklass (F, 5-6 år) till årskurs 6 (11-12 år). Ytterligare ett syfte med studien är att se hur den språkliga mångfalden ser ut på fritiden bland yngre barn. Totalt ingår 176 elever i studien, men i denna presentation ligger fokus enbart på de yngsta eleverna (N = 27), fördelade på två förskoleklasser vid två skolor. Det material som samlats in från dessa yngsta består dels av intervjuer (2-3 elever/intervju; totalt 11 intervjuer), dels av två ”målningsuppgifter”. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som finns framtaget för åldersgruppen i den Europeiska Språkportfolion och målningsuppgifterna bygger på en metod som tagits fram av forskaren i syfte att få små barn att tala om språk i allmänhet och engelska i synnerhet. Materialet har analyserats kvalitativt. I framställningen redogörs för resultat som alltså framkommit när förskoleklasselever ”pratar språk”, det vill säga, när de förhållandevis fritt till exempel berättar om vilka språk de kan, hur de lär sig språk, vilka språk de vill lära sig i framtiden och varför det är viktigt (eller inte) att kunna flera språk. Deras syn på engelska berörs speciellt. Avslutningsvis diskuteras vilka ämnesdidaktiska konsekvenser resultaten kan ha för skolans språkundervisning samt även på vilka sätt utbildningen av nya lärare i språk kan lära av små barn som faktiskt pratar språk.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Byman Frisén, Liliann, et al.
(författare)
-
Vad kan en elev som kan prata engelska? Didaktisk transposition av muntlig färdighet i lärares matriser för bedömning av det nationella provet
- 2023
-
Ingår i: Utbildning och lärande. - : Högskolan Dalarna. - 1653-0594. ; 17:2, s. 11-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish students’ oral proficiency in English as a foreign/second language (L2) is tested annually in a part of the English national test entitled Speaking (test construct: oral production and interaction), which students’ own teachers both administer and assess. Despite access to extensive assessment guidelines from the Swedish National Agency for Education, many teachers choose to construct their own scoring rubrics for assessment. In this study, we examine teachers’ professional knowledge about assessment of oral proficiency in L2 English, as it emerges from policy transformation in these teacher-generated rubrics. Data consists of 20 rubrics for assessment of Speaking in years 6 and 9. Rubrics were collected through professional networks and two English-teacher groups on Facebook. Qualitative content analysis was used to analyze teachers’ conceptualizations of the test construct, as well as similarities and differences between conceptualizations. Results showed consensus of what to assess, but not necessarily how, which was particularly salient for interaction. Analysis of policy transformation indicated that when teacher-generated scoring rubrics were used for assessment of Speaking, each criterion was considered separately, making them beneficial for formative feedback. The professional knowledge that emerged is therefore formed by teachers’ dual roles – as examiner and teacher – in the test situation.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Language-related computer use : Focus on young L2 English learners in Sweden
- 2014
-
Ingår i: ReCALL. - : Cambridge University Press. - 0958-3440 .- 1474-0109. ; 26:1, s. 3-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents findings from a study investigating young English language learners (YELLs) in Sweden in 4th grade (N=76, aged 10–11). Data were collected with the help of a questionnaire and a one-week language diary. The main purpose was to examine the learners’ L2 English language-related activities outside of school in general, and their use of computers and engagement in playing digital games in particular. A comparison is made between language-related activities in English, Swedish, and other languages. Another purpose was to see whether there is a relationship between playing digital games and (a) gender, (b) L1, (c) motivation for learning English, (d) self-assessed English ability, and (e) self-reported strategies for speaking English. In order to do so, the sample was divided into three digitalgame groups, (1) non-gamers, (2) moderate, and (3) frequent gamers (>4 hours/week), based on diary data (using self-reported times for playing digital games in English). Results showedthat YELLs are extensively involved in extramural English (EE) activities (M=7.2 hrs/w).There are statistically significant gender differences, boys (11.5 hrs/w) and girls (5.1 hrs/w; p < .01), the reason being boys’ greater time investment in digital gaming and watching films.The girls, on the other hand, spent significantly more time on pastime language-relatedactivities in Swedish (11.5 hrs/w) than the boys (8.0 hrs/w; p < .05), the reason being girls’greater time investment in facebooking. Investigation of the digital game groups revealed that group (1) was predominantly female, (2) a mix, and (3) predominantly male. YELLs with an L1 other than Swedish were overrepresented in group (3). Motivation and self-assessed English ability were high across all groups. Finally, regarding the self-reported strategies, code-switching to one’s L1 was more commonly reported by non- and moderate gamers than frequent gamers.
|
|
