| 1. |
- Sandahl, Johan, 1974-
(author)
-
Att ta sig an världen : Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskunskapsämnet
- 2011
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The focus of this investigation is civics in the Swedish upper secondary school. In addition to subject matter, civics is also an agent for democratic socialisation. The study explores and analyses the reflections of six teachers on their teaching about globalisation. These reflections, or voices, are researched through interviews and classroom observations. The starting point is the teachers’ description of content and goals in their teaching. The overall aim is to identify and analyse first and second order concepts in their teaching and analyse the relationship between the concepts and democratic socialisation.Despite the strong position of civics as one of the main subjects in school curricula very little research has been done. By focusing on one substantial case, globalisation, this study tries to reach beyond the various topics covered in civics. In order to understand civics teaching the researcher use the history didactic terms of first and second order concepts to find a new way to explore and understand civics.Manifested in the teachers’ voices are ideas on how to organise, analyse, interpret and critically review discourses in society. The second order concepts of civics found in the teachers’ voices are social science perspectives, social science causality, social science inference, social science evidence and social science abstraction.In order to reach their goals in civics the teachers underline the importance of using second order concepts. When pupils work more scientifically they develop a way of thinking about society and they have to challenge their set opinions about different topics. Therefore, the second order concepts are important for achieving civic literacy.
|
|
| 2. |
- Wettergren, Sanna
(author)
-
SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet : En studie av lärares tankestilar
- 2013
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för svensk grundskola har enskilda lärare varit betrodda med en högre grad av autonomi än lärare i många andra europeiska länder. Exempelvis har lärare givits ett stort ansvar att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Hur lärares bedömningar går till eller hur dessa bedömningar speglar en elevs kunskap framstår inte alltid tydligt för elever. Som en följd av att svenska elevers resultat i t.ex. matematik sjunkit i internationella kunskapsmätningar, har utvärdering av skolor, lärare och elevernas prestationer ökat – därmed har lärares bedömningsarbete fått mer uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten, i såväl partipolitik som media. Utifrån de sjunkande resultaten har flera omfattande reformer inom skolan trätt i kraft sedan juli 2011. Som exempel på dessa reformer kan nämnas en ny skollag, en reviderad läroplan för grundskolan, samt nya föreskrifter för kunskapskrav för grundskolans ämnen med ny betygsskala vilka alla är styrande för lärares undervisning och bedömning av elevers kunskaper fr.o.m. årskurs 1 t.o.m. årskurs 9. Studien beskriver och analyserar svenska matematiklärares tankestilar om bedömning och matematikkunnighet. Det teoretiska ramverk som använts är relaterat till Flecks begrepp tankekollektiv och tankestil. För att studera lärares professionella samtal om bedömning och matematikkunnighet genomfördes semistrukturerade, materialbaserade fokusgruppsintervjuer. Materialet var elevers arbete, t.ex. prov- och matematikuppgifter. Fokusgruppsintervjuerna var sekventiella, dvs. inför respektive intervju användes föregående intervjus utskrift som underlag vid planering av nya frågor. Två fokusgrupper med matematiklärare i årskurs 4-6 från två skolor intervjuades sammanlagt vid åtta tillfällen under ett år. Detta betyder att det genomfördes fyra intervjuer på respektive skola. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Lärarna från de två skolorna hade olika förutsättningar i sitt arbete. På en av skolorna fanns redan et fungerande ämneslärarlag – lärarna träffades och samverkade återkommande varje vecka för att planera och diskutera matematik. På den andra skolan hade lärarna endast kommit samman för att delta i fokusgruppsintervjuerna. Resultaten visar att även om respektive lärargrupp hade olika förutsättningar, så kan grupperna ändå betraktas som ett tankekollektiv. Resultaten visar också att två övergripande tankestilar har urskilts: bedömning som borde göras kontinuerligt och matematikkunnighet är när du kan visa och redogöra för ditt resonemang. I återkommande kollegiala samtal kan tankestilen om bedömning och matematikkunnighet synliggöras. I samtalet finns möjlighet att utmana rådande traditioner genom att formulera och omformulera den kunskap och erfarenhet som redan finns för att bygga vidare på ny. Samtalen ger även möjlighet till att problematisera och utveckla lärarnas professionella språk samt visualisera lärarnas bedömningsarbete, vilket bidrar till att utveckla matematikundervisningen.
|
|
| 3. |
- Rocksén, Miranda, 1968
(author)
-
Science Enacted in Everyday Life: Studies of On-line and Classroom Practice
- 2012
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis contributes to the field of science education with two studies investigating science literacy in its practice in everyday life. The approach embrace a view on science learning as embedded in the context of situation, resulting in the study of two practices: on-line communication and science classroom. The particularities in ways of interacting between participants and available physical material are analyzed for the purposes of understanding the characters of unfolding science literacy events. A focus on language use enables methods to distinguish science aspects from other aspects in the context of situation and illuminates how ways of knowing science is connected to ways of expression in ongoing processes of learning. The results illustrate how engagement with and intertwinement of science and everyday genres characterizes science literacy events, particularly seen as the reading, writing and talking about science issues being part of everyday life practices. The two studied contexts are compared as arenas for learning with respect to the different opportunities and routes to learning experiences on-line environments and teaching and learning activities exhibit. Conclusions consider the purposeful decisions learners make and how this have influence on expressed views on science and scientific knowledge. Therefore, learning needs to be understood according to the context of each situation. The thesis represents one approach to current challenges in science education and has implications for professionals engaged in education at different levels in schools and outside schools.
|
|
| 4. |
- Larsson, Kristoffer
(author)
-
Kritiskt tänkande i samhällskunskap : En studie som ur ett fenomenografiskt perspektiv belyser manifesterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9
- 2010
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- In this study a phenomenographic theoretical perspective is taken as departure for research on manifested critical thinking in civics among Swedish ninth-grade compulsory school students.According to the phenomenographic perspective students’ manifestations of critical thinking are linked to the way of experiencing the phenomena inducing a manifestation of critical thinking. Thus differences between students’ manifestations of critical thinking are linked to differences in the way of experiencing the phenomena inducing a manifestation of critical thinking.The empirical investigation in this study revolves around how 19 ninth-grade students experience four different tasks designed to induce manifestations of critical thinking. In broad terms the main aim of the study is to describe the students’ different ways of experiencing each specific task and furthermore, to link each specific way of experiencing a specific task to a specific type of manifested critical thinking in relation to that task. A more overarching aim is to offer and test the phenomenographic theoretical perspective as a way of conducting research on manifested critical thinking.The empirical results show how the way of experiencing a specific task plays a decisive roll for the type of manifested critical thinking, made possible in relation to the specific task. A more complex way of experiencing the task can be linked to a more complex manifestation of critical thinking in relation to the task. A less complex way of experiencing the task can be linked to a less complex manifestation of critical thinking in relation to the task. The study also suggests how these empirical results can be used in a pedagogical situation in order to enhance students manifested critical thinking in civics. Concerning the more overarching aim the study strongly points to a further use of the phenomenographic perspective when conducting research on students manifested critical thinking.
|
|
| 5. |
- Johansson, Helena, 1971-
(author)
-
Mathematical Reasoning in Physics Tests : Requirements, Relations, Dependence
- 2013
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- By analysing and expanding upon mathematical reasoning requirements in physics tests, this licentiate thesis aims to contribute to the research studying how students’ knowledge in mathematics influence their learning of physics. A sample of physics tests from the Swedish National Test Bank in Physics was used as data, together with information of upper secondary students’ scores and grades on the tests. First it was decided whether the tasks in the tests required mathematical reasoning at all and if they did, that reasoning was characterised. Further, the relation between students’ grades and mathematical reasoning requirements was examined. Another aim in this thesis is to try out if the Mantel-Haenszel procedure is an appropriate statistical method to answer questions about if there is a dependence between students’ success on different physics tasks requiring different kinds of mathematical reasoning. The results show that 75% of the tasks in the physics tests require mathematical reasoning and that it is impossible to pass six out of eight tests without mathematical reasoning. It is also revealed that it is uncommon that a student gets a higher grade than Pass without solving tasks that require the student to come up with not already familiar solutions. It is concluded that the Mantel-Haenszel procedure is sensitive to the number of students each teacher accounts for. If there are not too few students, the procedure can be used. The outcome indicates that there is a dependence between success on tasks requiring different kinds of reasoning. It is more likely that a student manages to solve a task that requires the produce of new reasoning if the student has solved a task that is familiar from before.
|
|
| 6. |
- Westman, Anna-Karin
(author)
-
Samtal om begreppskartor : en väg till ökad förståelse
- 2011
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna avhandling belyser hur elevdiskussioner om begreppskartor kan bidra till en ökad förståelse för innebörden av de utvalda biologiska begreppen hos de elever som deltar. Som bakgrund till avhandlingen redovisas forskningsresultat vilka visar ett antal svårigheter elever kan ha inom det cellbiologiska ämnesområdet. Två exempel på detta är de många ämnesspecifika begreppen och att det i cellbiologin finns flera organisationsnivåer. En viktig orsak till dessa svårigheter är naturvetenskapens karaktär, där konkreta fenomen förklaras med abstrakta modeller och teorier. I bakgrunden finns också tidigare forskning som visat att elevers diskussioner med varandra har positiv inverkan på lärandet. Syftet med studierna är att undersöka vilken typ av samtal som uppkommer i en elevgrupp vid konstruktionen av en begreppskarta och vad deltagarna tyckte om uppgiften.Resultat från två delstudier redovisas och diskuteras i avhandlingen. Den första av dessa studier redovisas i Artikel I. Insamlingen av data gjordes då eleverna genomförde en uppgift där de, under diskussioner i små grupper, konstruerade begreppskartor inom ämnet cellandning. Eleverna gick i en avgångsklass på det naturvetenskapliga programmet. Ytterligare data samlades in vid enskilda intervjuer med elever efter genomförandet. Analysen inriktades på i vilken utsträckning uttalanden i diskussionerna var biologiskt korrekta, vilken typ av samtal grupperna genomförde och hur deltagarna upplevde uppgiften. Resultaten visar att många uttalanden är helt eller delvis korrekta. Samtalen innehöll delar där eleverna enbart samtyckte till vad någon annan sagt, men också delar där deltagarna argumenterade för sitt synsätt. Eleverna uttryckte en positiv upplevelse av uppgiften i de efterföljande intervjuerna.Den andra studien redovisas i Artikel II. Studien gjordes i en klass som studerade genetik. Även här diskuterade elevgrupper hur en begreppskarta skulle konstrueras. Data insamlades under diskussioner och vid efterföljande, enskildavintervjuer. Analysen inriktades på tidigare kända svårigheter i genetik, det naturvetenskapliga innehållet i samtalen, samtalens karaktär och hur eleverna upplevde uppgiften. Resultaten visar att elevernas diskussioner utvecklas mot det naturvetenskapliga synsättet genom samtal där de flesta eleverna deltar aktivt och också uttrycker egna synpunkter. I intervjuerna uttrycker eleverna sig positivt om arbetsuppgiften och flera anser att de fått en bättre förståelse av ämnet.Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att samtal om begreppskartor kan bidra till en förbättrad förståelse i cellbiologi.
|
|
| 7. |
- Frändberg, Birgitta, 1955
(author)
-
Elevers språk i naturvetenskapliga förklaringar. Analys av skriftliga svar från årskurs 8 i TIMSS 2007
- 2012
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Abstract Analyses of the language used by Swedish grade eight students in their explanations about matter and changes in matter are reported in this licentiate thesis. The linguistic perspective taken is motivated by an interest in the role of language in science teaching and learning. In order to understand the use of language in the specific case of tests in science education, answers to items from the international test Trends in Matematics and Science Studies (TIMSS) 2007 were analyzed. With the assumption made that the relevant discourse students normally participate in will leave traces that can be observed, the following main questions were put to the material: To what degree do students use linguistic features typical for scientific language in their written explanations and do this use differ depending on gender or achievement groups? What lexical and grammatical resources are used to distinguish between and relate different representational levels in explanations that take the submicro level of representation into account? Theoretical framework drawn upon were the sociosemiotic perspective of Systemic Functional Linguistics (SFL), where language is seen as constitutive of as well as being constituted by the social context. Language is seen as stratified in context, meaning and lexicogrammatics, with meaning in a specific context realised by lexical and grammatical choices. With analytical tools from the same perspective, students written explanations were analysed regarding features typical for scientific language and other lexicogrammatical resources used. The results show a limited use of the analysed typical linguistic features technical terms, nominalisations and passive verbs. Students with high total scores on the test use significantly more technical terms than the students with low total scores, in some case the use is twice as high for the students with high scores. A wide range of different verbs is used, especially on the submicro level of representation. This could indicate a confusion about what processes are possible on this level, and points to a possible mechanism of adding new, scientific language use to previous everyday language use. At the same time it demonstrates creativity in the construction of meaning about an unknown, abstract world. The report is written in Swedish and the two papers in English.
|
|
| 8. |
- Karlefjärd, Anna, 1976-
(author)
-
ATT RYMMAS INOM SITT FRIUTRYMME : Om samhällskunskapslärares tolkning, anpassning och undervisning
- 2011
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of this study is to explore and analyze experienced teachers understanding, as well as transformation, of the school subject civics. The study has focused on the content, methods, and evaluation of the education taking place in the class room as described by the teachers themselves. Teachers’ autonomy, within the education setting, and their knowledge base is the point of departure when assessing teachers understanding and transformation of the subject. A further aim of the study has also been to make visible, where possible, the role of a personal knowledge base in this transformation process. The findings of this study are based on interviews with teachers teaching civics at upper secondary level in various parts of Sweden. These findings show that it is possible to discern that teachers’ general dictum about content, methods, and evaluation are very much alike. The findings further show that when teachers describe their daily transformation of civics the most visible knowledge is their pedagogical content knowledge, knowledge of learner and their characteristics and knowledge of educational context. One conclusion that can be drawn from this study is that when autonomy and knowledge base is combined, then it is here one find that teachers’ general comprehension about the school subject civics seems to be very similar. However, when it comes to daily transformation within the classroom, then the subject transformation is modified to fit the learners, the school context, and sometimes to the teachers’ well-being. From this one can draw the conclusion that comprehension and transformation need not always go hand-in-hand.
|
|
| 9. |
- Magnusson, Petra, 1963-
(author)
-
Läsning i ny tid : pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv
- 2011
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis investigates a practice at an upper secondary school in Sweden. The starting point is the teachers’ questions concerning the possibilities of supporting the development of the students’ reading abilities through texts that are long, alphabetical and printed, and in this study, non-fictional. The thesis suggests that by applying a multimodal and multiliteral approach the possibilities are widened. The purpose of the study is to investigate how teachers handle the challenge of teaching using lengthy alphabetical printed texts in the text realities of today, and to describe such teaching through a multimodal framework. Data was collected through ethnographical methods and includes information gathered in interviews with three teachers, observations of lessons, and group discussions on texts. The data also include the texts used in the history and social science classes. Three analyses were made. Firstly, the practical theory of the teachers was analysed using the discourse analytical tool suggested by Roz Ivanic. She presents two dynamic models, one showing four layers of language and one providing a framework of six discourses for understanding the layer in focus. The models were used in this study to examine each of the teachers’ approaches to reading, reading development, and learning as a whole. In the first analysis the teachers are shown to be focusing on different discourses but they all result in explicit, structured teaching. In the second analysis, the texts used in the history and social science classes are categorised and discussed from a multimodal point of view, and the questions used to influence the students’ reading strategies are examined in terms of what kind of meaning-making they promote. The third analysis focuses on the students’ group discussions, with and without the teacher. The discussions are described through a didactic designing model as a learning sequence. The results show that the teachers’ approach offers possibilities for working with lengthy alphabetical printed texts: in applying a multimodal view of text the teachers try to incorporate the text worlds of today. Through structured teaching they aim to develop the students’ skills in meaning-making processes in a multimodal world, which includes designing through texts that are alphabetical and printed. By using modelling in text conversations the teacher is pointing out reading paths to the students, guiding them through the questions. By using the field of multimodality in describing what is taking place in the study the thesis points to possibilities when the fields of didactics and multimodal research come closer together. It is suggested that by putting reading into a multimodal perspective it is possible to empower the students’ design authority and by using a didactic approach to other texts multimodal meaning-making is put in a broader perspective.
|
|
| 10. |
- Adolfsson, Lena, 1955-
(author)
-
Attityder till naturvetenskap : Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 2007
- 2011
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap. Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi. Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena? Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt? Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre. Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.
|
|
