| 1. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Teori och praktik för pedagogisk profession
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
|
|
| 2. |
- Kullberg, Angelika, 1969, et al.
(författare)
-
Teaching one thing at a time or several things together? : Teachers changing their way of handling the object of learning by being engaged in a theory-based professional learning community in mathematics and science
- 2016
-
Ingår i: Teachers and Teaching. - Abingdon : Routledge. - 1354-0602 .- 1470-1278. ; 22:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Twelve lower secondary schoolteachers in mathematics and science were asked to teach a topic of their choice during a lesson that was video-recorded. We were able to analyse 10 of the cases and we found that all of them were similar in one respect: concepts and principles were introduced one at a time, each one followed by examples of the concept or principle in question, apparently to highlight its essential meaning. All the teachers participated in three modified lesson studies with three cycles in four different groups during three semesters. The modified lesson studies were built on a theoretical idea supported by a large number of recent studies. The theory states that new meanings (of concepts and principles, for instance) are learned through engaging with instances of contrasting concepts and principles. The core idea is that new meanings derive from differences, not from sameness. After the three modified lesson studies, the teachers were asked to once again teach the same topic as in the recorded lessons before the lesson studies. The new lessons were also recorded and the analysis showed that there was one thing in common in all cases: all of the 10 teachers dealt with the relevant concepts and principles in relation to each other (i.e. simultaneously) and not one at a time. By thus bringing out the differences between them, their meaning was made possible to grasp for the students. The study lends support to the conjecture that the modified lesson study is a powerful tool for enabling teachers to structure the content of their teaching in accordance with a principle that is more powerful in making learning possible, even if this contradicts their taken-for-granted practice.
|
|
| 3. |
- Kullberg, Angelika, 1969, et al.
(författare)
-
Mechanisms enabling knowledge production in learning study
- 2020
-
Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2046-8253 .- 2046-8261. ; 9:1, s. 78-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PurposeThe purpose of this paper is to add to the discussion about practitioner research in schools – by addressing mechanisms and systematic strategies based on theory in a research model, which enables the creation of knowledge products that enhance student learning and are sharable between teachers.Design/methodology/approachThe research question is the following: Can a specific form of teachers’ research produce practice-based knowledge relevant beyond the borders of the local school context? This question is addressed through empirical examples from previously published papers on learning studies in natural sciences, mathematics and language.FindingsThis paper promotes the view that teachers in learning studies can create practical public knowledge relevant beyond their local context. The authors suggest that learning studies and variation theory can offer teachers mechanisms to create such public knowledge.Originality/valueThe paper proposes that teachers’ collaboration in professional learning communities, as in a learning study, not only has the capacity to increase students’ and teachers’ learning, but it can also be used to create practical public knowledge.
|
|
| 4. |
- Helming Gustavsson, Maria, 1970-, et al.
(författare)
-
Svensklärares tankar om engagemang vid fiktionsläsning på högstadiet
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.KällförteckningGadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.
|
|
| 5. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Platserna och texterna i en hållbar läs- och skrivundervisning
- 2019
-
Ingår i: NNMF 7: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt. 23+24 oktober 2019, Trondheim.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande bidrag undersöker och problematiserar möjligheter för läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i platsbaserat lärande, som integrerar hållbarhetsperspektiv i termer av ekologisk/social literacy och demokrati. Syftet är att belysa möjligheter för inkluderande literacyundervisning, där språk och villkor för hållbar utveckling möts. Avstamp tas i behovet av undervisning som kombinerar läs- och skrivförmåga i meningsskapande sammanhang med engagerande aktiviteter som stärker elevers förmåga att ta ställning och handla (Cummins, 2001; Schmidt, 2019). Plats-baserad pedagogik förespråkar sådan undervisning, och har som mål att stärka elevers förståelse för hur det egna handlandet påverkar den omgivande miljön samt hur språket kan användas i ett aktivt samhällsdeltagande (e.g. Eppley, 2009; Greenwood, 2009). Bidraget utgår från två klassrumsstudier i årskurs 1 och 2, där empiri skapats genom deltagande observationer, intervjuer och genom initierade undervisningsaktiviteter i samverkan mellan deltagande lärare och forskare (Häggström, 2019; Schmidt, 2017). Studierna genomfördes i flerspråkiga och mångkulturella kontexter, på platser som brukar benämnas ’förorten’. Resultatet visar att de initierade undervisningsaktiviteterna möjliggjorde för eleverna att aktivt, via estetik, skrift, språk och andra uttrycksformer, engagera sig i autentiska meningsfulla sammanhang där platsen kom i förgrunden, och kommunikativa förmågor utvecklades. Utifrån resultatet vill vi betona värdet av att sammanföra litteracitet och plats för att undvika bristdiskurser och istället främja deltagande. Det aktiva deltagande vi ser exempel på i studierna belyser en helt avgörande aspekt kring hållbarhet, nämligen hur människor på samma plats kan leva tillsammans och i samklang med naturmiljön, trots olika värderingar och förhoppningar.
|
|
| 6. |
- Kullberg, Angelika, 1969, et al.
(författare)
-
What is made possible to learn when using the variation theory of learning in teaching mathematics?
- 2017
-
Ingår i: ZDM - the International Journal on Mathematics Education. - : Springer. - 1863-9690 .- 1863-9704. ; 49:4, s. 559-569
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The variation theory of learning emphasizes variation as a necessary condition for learners to be able to discern new aspects of an object of learning. In a substantial number of studies, the theory has been used to analyze teaching and students’ learning in classrooms. In mathematics education, variation theory has also been used to explore variation in sets of instructional examples. For example, it has been reported how teachers, by using variation and invariance within and between examples, can help learners to engage with mathematical structure. In this paper, we describe the variation theory of learning, its underlying principles, and how it might be appropriated by teachers. We illustrate this by an analysis of one teacher’s teaching before and after he participated in three lesson studies based on variation theory. Both the theory and the empirical illustration focus on ‘what is made possible to learn’ in different learning situations. We show that in the two analyzed lessons, different things were made possible to learn.
|
|
| 7. |
- Löfgren, Håkan, et al.
(författare)
-
Att ständigt bli bedömd
- 2017. - 1:1
-
Ingår i: Att ständigt bli bedömd. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115900 ; , s. 175-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Wallin, Kim, 1978-, et al.
(författare)
-
Prehospital Emergency Nursing students’ experiences of learning during prehospital clinical placements
- 2013
-
Ingår i: International Emergency Nursing. - : Elsevier. - 1755-599X .- 1878-013X. ; 21:3, s. 197-203
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Clinical placements play an important role in learning a new profession, but students report about poor placement experiences. Standards have been laid down for improvements within clinical training in Prehospital Emergency Nursing programmes in Sweden, but no studies have been carried out in this field in a Swedish context. The purpose of this study was thus to describe the experiences of Prehospital Emergency Nursing (PEN) students of their clinical placement and the effect on their learning process. Data were collected in 28 individual interviews and analyzed in accordance with Flanagan’s Critical Incident Technique. Three main areas emerged: the professional clinical supervisor, the clinical placement setting and the learning strategy. All these areas played a significant role in the PEN students’ learning progress and development into a new professional role. The choice of clinical supervisor (CS) and clinical placement is important if PEN students’ learning is to be an effective and positive experience. The prehospital environment is unique and can have positive and negative effects on student learning depending on the support and structure given during their clinical placement. A learning strategy based on reflective dialogue, CS continuity and a learning structure based on the prehospital environment is presented. 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 9. |
- Häggström, Margaretha, et al.
(författare)
-
Futures literacy – To belong, participate and act! : An Educational perspective
- 2021
-
Ingår i: Futures. - : Elsevier. - 0016-3287 .- 1873-6378. ; 132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines ‘futures literacy’ as a pedagogical framework and thus contributes to the conversation about the epistemology of futures literacy, the possibility of envisioning approaches for the future, and a unified approach to literacy, based on the assumption that education is transformative and entails critical-thinking. Specifically, we explore and discuss what futures literacy means in a pedagogical context in general and in early school years education in particular. We reflect on what futures literacy may include based on the Four Resources model of literacy, and we elaborate on the epistemology of futures literacy. In our conclusions, we advocate a pedagogical approach that is active- and sensory-based. We claim that multimodal literacy approaches hold potential for democratic opportunities and alternative discourses which integrate students’ corporeal actions, sensation, and play whilst recognising diverse expressions.
|
|
| 10. |
|
|
