| 1. |
- Vinterek, Monika, 1956-, et al.
(författare)
-
The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2007 and 2017
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Routledge. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 66:1, s. 119-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Even though the importance of extensive reading practice is well documented, as are students’ changing leisure-time reading habits, we still have little knowledge of how much students read at school. Therefore, this study investigates how many pages of continuous and coherent text, nonfiction as well as fiction, students in middle and lower secondary school read during an ordinary school day. Comparing data from two large-scale surveys, in 2007 and 2017, our analyses indicate that the proportion of students who read one full page or more has decreased significantly. There are still more students in middle school compared to lower secondary who read nonfiction, whereas the reading of fiction is now equally low. We conclude that the growing achievement gap among Swedish students on reading literacy tests is mirrored in the widening divide between students who still read extensively at school and those who do not read at all.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Read-Aloud and Writing Practices in Nordic Preschools
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Informa UK Limited. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 68:3, s. 588-603
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigated preschool teachers’ read-aloud and writing practices using a questionnaire about how activities were planned and organized, and what their purpose was. The sample consisted of 222 participants from Finland, Norway, and Sweden. Data was analyzed using a mixed methods approach. The results indicate that early literacy practices were not planned systematically. Most of the preschool teachers (77%) reported having storybook read-alouds at least three times per week. A large minority (45.5%) reported never or seldom using writing activities, and rarely in play. The main aims of read-alouds were to promote learning and development, create a sense of community, and regulate group activities. The main aims of writing practices were to learn about letters, understand the function of print, and arouse interest in writing. We discuss the implications of these findings in relation to a need for a didactic approach, where play is the core of early literacy practices.
|
|
| 4. |
- Vinterek, Monika, 1956-, et al.
(författare)
-
Amount of Text Read at School and the Motivation for Reading : A Large Scale Study in Grade 6 and 9
- 2018
-
Ingår i: European Conference on Educational Research, Bolzano, Italy, September 4-7, 2018. - Berlin.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper reports on some preliminary results from the project “To read or not to read: A study of reading practices in compulsory school” funded by the Swedish Research Council. The aim of the project is to develop knowledge of existing reading practices and to find out what kind of teaching that promotes such practices in a way that enables students to learn from reading. The decline in students’ reading literacy is something that concerns and worries many European and other Western countries. But surprisingly it is difficult to find large scale studies focusing on how much students read at school. To be a good reader one needs to practice (Kuhn & Stahl, 2003; Campell et al., 2001); it takes more than 5000 hours of reading to achieve a well-functioning reading capacity (Lundberg & Herrlin, 2005). To learn from text one needs to be able to read a longer text (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Prior research in the field further shows that it is important for students to read different types of texts (Kuhn & Stahl, 2003) and thus develop vocabulary and reading skills in many subjects (see, for example, Biemiller, 2001).The amount of reading, at school or at leisure, correlates positively with reading ability (Anderson et al., 1988; Cunningham & Stanovich, 1997; Taylor et al., 990). In our study we therefore are interested in the total amount of coherent and continuous text students read during an average school day in all their subjects, with a particular focus on reading habits in Swedish (L1), English (L2), Chemistry, and History. We also want to find out how the amount of reading correlates with the students’ self-assessed motivation for their school-initiated reading activities. In the first part of the project there is a predominantly quantitative focus in which we seek to find out the extent to which students read continuous prose texts – fictional as well as non-fictional – as part of their everyday school work, and how their reading is related to different types of motivation. The second part of the project has a predominantly qualitative focus where a limited number of groups will be selected for a series of closer classroom studies of teachers as well as students through observations, interviews and questionnaires in order to find out what characterizes the reading practices of these schools and classes. This paper will report on some preliminary results from the first part of the project where the following research questions are to be answered:To what extent do students in years 6 and 9 read continuous prose text—fiction as well as nonfiction— as part of their school work?What kind of motivation do students express for reading nonfiction and fiction texts in different school subjects?What is the nature of the relationship between students’ reading motivation and the extent of their reading in school?What differences in the interest of reading and in the reading habits among females and males, between school years 6 and 9, and between schools can be detected?
|
|
| 5. |
- Alatalo, Tarja, 1961-
(författare)
-
Läsundervisning i förskoleklass
- 2019. - 2
-
Ingår i: Läsundervisningens grunder. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151102764 ; , s. 73-88
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan? Teoretiskt ramverkHögläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012). Metodologi/forsningsdesignHögläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna. ResultatStudiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning. Relevens för forsningsfältet Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. ReferenserGuo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).Mycket preliminära resultat indikerar följande:Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagenHögläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamhetenLärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsenHögläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärandeHögläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolorMysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syftenDet är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling
|
|
| 10. |
|
|
