| 1. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Children's Own Perspectives on Participation in Leisure-time Centers in Sweden
- 2016
-
Ingår i: American Journal of Educational Research. - : Sciep. - 2327-6150 .- 2327-6126. ; 4:6, s. 496-503
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents a study conducted at two different leisure time centers (LTCs) in Sweden. LTC is a voluntary after-school setting that according to the national curriculum should support for example development of values and children’s social skills. The analysis is a part of a larger action research project comprising various research issues relating to LTCs. The present article focuses on the democratic objective of LTCs. The Swedish educational system, of which LTCs form a part, is considered to be rights-based with reference to the United Nations Conventions on the Rights of the Child. The national curriculum stresses citizenship education, and both schools and LTCs are considered venues where children should have the opportunity and ability to practice democracy in their everyday activities. The point of departure in the theoretical framework is children’s participation and agency. This article focuses on data gathered through ‘drawing and talking with children’ that reveals children’s perspectives as to their own participation at LTCs. A total of 19 children participated in the study and were asked to draw a map of their LTC and describe their experiences of participation at the LTC. The results show that children clearly favored activities that, at least to some extent, could be carried out with less adult supervision, such as free, unstructured play. Opportunities to participate were described in terms of formal proceedings such as voting or writing suggestions and depositing them in the suggestion box. The children also described their participation in terms of opportunities to make individual choices in accordance with their preferences. When asked to name obstacles to participation, the children mentioned rules that were decided on by adults, and fixed routines that structured the children’s afternoon hours in terms of both time and space.
|
|
| 2. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
Ett eget utrymme : Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser
- 2021
-
Ingår i: Barn: Forskning om barn og barndom i Norden. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2535-5449 .- 0800-1669. ; 39:2-3, s. 15-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem. Studien bygger på intervjuer med 22 nio- till tioåringar som står inför att sluta i fritidshem. Intervjuerna analyseras utifrån barndomssociologiska och symbolisk interaktionistiska utgångspunkter. Resultaten visar att en huvudangelägenhet när barnen talar om sina erfarenheter av fritidshemmet är kontroll. Med kontroll avses ett gränsarbete där fritidshem förhålls mot skola och hem. Mot skolan sker en gränsuppluckring i termer av formaliserad undervisning och mot hemmet i termer av fritid. Aspekter som blir särskilt viktiga för barnen att ha kontroll över är aktiviteter och relationer. Att det uppstår gränsarbete mellan fritidshem och omgivande domäner kan bero på att fritidshemmets institutionella ordning upplevs som otydlig i detta gränsarbete. Spänningen mellan att ha kontroll och att bli kontrollerad blir viktig i detta avseende.
|
|
| 3. |
- Olsson, Åsa, Lektor, 1962-, et al.
(författare)
-
Allt eller inget? : Barns rättigheter i lärarutbildning
- 2020
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro Universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 29:1, s. 25-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- All or nothing? A study on children’s rights in Swedish teacher education. In 2020, the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) is incorporated into Swedish law. In the proposals for new legislation, capacity building was emphasized to generally develop knowledge about children’s rights among professionals at all levels. This article explores the content and aims related to children’s rights in syllabi for Swedish teacher education. 49 programme study plans and 313 syllabi at twelve universities were examined. Results suggest that the teaching of children’s rights in teacher education programs focuses on values rather than knowledge. University syllabi closely mirror national aims, often using exact wording with little effort to elaborate or concretize these aims. The content is expressed in general terms, and courses provide little guidance in what teachers need to know to be prepared for human rights education. Further, it seems that knowledge about children’s rights is considered more important for preschool and primary school teachers, than for teachers in secondary and upper secondary school.
|
|
| 4. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Ett gemensamt fokus : Att bygga kulturer för samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola
- 2022
-
Ingår i: Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis. - : Cappelen Damm Akademisk AS Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2535-7697. ; 16:2, s. 22-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna text undersöks vad som skapar förutsättningar för och främjar samverkanskulturer på en skola, med fokus på hur samverkan beskrivs av lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Resultaten bygger på en analys av 67 kvalitativa enkäter besvarade av personal på tre skolor som under tre år deltagit i ett aktionsforskningsprojekt för att utveckla samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola. Dessa bearbetades i en skrivprocess i vilken lärare från dessa tre skolor deltog tillsammans med forskare. Resultaten visar på tre olika fokus för samverkan: organisering av gemensamma elever, gemensamma aktiviteter och gemensamma värden. Dessa fokus för samverkan är ömsesidigt beroende av varandra, men beroende på vilket fokus som sätts främst framstår samverkan i lärarnas beskrivningar vara mer eller mindre hållbara i relation till förändring. Gemensamma aktiviteter och gemensamma elever är en viktig grund för samverkan, men för att bygga hållbara samverkanskulturer framstår gemensamma värden vara av central betydelse. Det innebär att lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola behöver ges möjlighet till gemensamma former för kunskapsutbyte, diskussioner och samtal.
|
|
| 5. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Lyssna, höra, agera : Etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning
- 2022
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm Akademisk AS Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 40:3, s. 24-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I drygt trettio år har FN:s Barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning. Det empiriska underlaget utgörs av metodologiska reflektioner från projekt där vi arbetat med att tillvarata yngre skolbarns perspektiv i utvecklingsforskning i skolan. Utifrån två fallexempel problematiseras och diskuteras hur barn kan ges delaktighet utifrån Laura Lundys (2007) delaktighetsmodell vilken inrymmer begreppen utrymme, röst, åhörare och inflytande. Utifrån dessa begrepp framkommer att det finns spänningar mellan forskningens långsamhet och betydelsen av snabb och direkt förändring samt att om forskningen ska resultera i reell delaktighet för de deltagande barnen behöver det finnas utrymme för handlingsmöjlighet i projektet. Trots dessa spänningar visar fallexemplen att med reflekterade metodologiska val kan utrymme skapas så att barns röster blir hörda under hela forskningsprocessen.
|
|
| 6. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Fritidshemslärares arbete, trivsel, inkluderande arbetssätt och samverkan : en enkätstudie i svensk fritidshemskontext
- 2022
-
Ingår i: FPPU, Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse. - Danmark : Paedagoguddannelsens Ledernetvaerk. - 2446-2810 .- 2794-2929. ; 6:2, s. 107-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma i fritidshem beskriver sitt arbete, sin trivsel, de inkluderande arbetssätt som används och samverkan. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i förklaringsmodellen formuleringsarenan, transformerings- och medieringsarenan, och realiseringsarenan med fokus på vad fritidshemmets uppdrag blir i pedagogisk praktik. Data samlades in genom enkäter med yrkesverksamma (N=63) i fritidshem från olika orter i Sverige. Studiens resultat påvisar att de har ett varierat arbete, att de trivs, att de erbjuder inkludering och att de, med få undantag, sätter in stödinsatser. Mindre än hälften av dem beskriver att de erbjuds handledning och rådgivning från specialpedagog eller annan profession med specialpedagogiska kunskaper, samt att de samverkar med elevhälsa. Fritidshemmets resurser beskrivs i viss mån som otillräckliga och stödinsatserna kan många gånger anses vara för få. Förslag till vidare forskning diskuteras.
|
|
| 7. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv : särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik
- 2023
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 28:4, s. 142-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.
|
|
| 8. |
- Stenliden, Linnéa, 1964-, et al.
(författare)
-
Digital Learning Activities at School-age Educare when Policy Reforms Calls for Educational Change
- 2022
-
Ingår i: International Journal for Research on Extended Education. - : Verlag Barbara Budrich. - 2196-3673 .- 2196-7423. ; 10:1, s. 4-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines teachers’ accounts of what is happening in practices of the School-age Educare centre (SAEC) when faced with pressure from policy reforms to adopt digital technology and promote digital competence as both a requirement and a right for all children. The aim is to explain anticipated tensions that may produce the (im)possible digital practices of SAECs. The study is conducted with teachers from three SAECs in Sweden. Reflection conversations and interviews were used to produce data that was analysed using a constructivist grounded theory approach. The study contributes to understandings of teachers' main concerns when SAECs are requested to adopt technology and align with reforms. It explains how tensions emerge, impacts SAEC teachers’ actions towards revised curricula and affect the distribution of digital learning activities. Attention is asked to ensure that the rights of also young pupils are upheld in the digital world of today and tomorrow.
|
|
| 9. |
- Ringskou, Lea, et al.
(författare)
-
Handbook : Social inclusion through pupils' participation (SIPP)
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The purpose of the SIPP project “Social Inclusion through Pupils’ Participation” is firstly to support teachers to develop their work with participation and social inclusion based on pupils’ perspectives and experiences of social inclusion; furthermore, it aims to creating pedagogical material and developing strategies where teachers and researchers in cooperation elaborate learning opportunities, which support pupils’ social belonging and agency. In doing so, the project also contributes to, as well as it builds on, the support of teachers and professions. To develop knowledge through interaction between theory and practice is a successful starting point for teachers to own their knowledge, methods and to develop professional knowledge (Greenwood & Levin 2007; Närvänen & Elvstrand, 2019), hence supports professionalism and contributes to the development of the profession. The project stands on a belief that pupils’ perspectives need to be included in order to develop tools to enhance pupils’ participation. Pupils’ voices are for this reason an important resource to understand the complexity of social inclusion and to develop tools that can meet this complexity. More specifically the SIPP project focuses upon methods of how to create a socially inclusive climate in pupils’ whole school day, both in classrooms, breaks and different forms of extended education. Further, it aims to support teachers and educators to gain deeper professional knowledge about social inclusion as well as to develop participatory tools that enhance social inclusion in their everyday practice. The different activities and methods that are developed in the project will support teachers’ and educators’ professional development as they root and deepen their professional knowledge didactically and competence. Another central goal of the project is to open to a European dimension, where international exchange is a base to share professional teacher knowledge. It also provides a basis to capture the diversity and different experiences of pupils across different national contexts. With help of the child centered method, described above, the different activities in the project support teachers and educators to explore and develop their professional work based on pupils’ perspectives and experiences, to create educational material and develop and evaluate strategies, where teachers, educators and researchers in cooperation create learning opportunities that support pupils’ social inclusion. To support teachers’ and educators’ professional development in a European perspective is a key to develop sustainable knowledge and methods to deal with social inclusion in education in Europe. The primary target groups for the project are both teachers and educators in primary school/extended education and pupils in the ages 6-12. The pupils are recognized as actors during the whole project period when they share their experiences of social inclusion and possibilities for participation. The teachers and educators, together with the researchers, work to develop tools to enhance pupils’ participation. In addition, the project is aimed at school leaders, educational advisors, policy makers, different stakeholders and researchers in education who all have important political mandates in relation to teachers’ and educators work and pupils’ possibilities to participation. In conclusion, the overall aims of the project include:1. Initiate international cooperation and strengthen the European dimension in partner organizations.2. Analyse existing studies related to the field of social inclusion and specifically pupils’ participation.3. Explore, develop and analyse pupils’ experiences and perspectives as a tool for working with social inclusion in the school.4. Support teachers and educators to develop, implement and monitor best practice by using action research methods as a way to explore and modify their own practice to increase pupils’ social inclusion in school.5. Increase the knowledge, awareness and understanding of teachers and educators in order to identify risks for social exclusion and possibilities to social inclusion to strengthen educators’ professional role in school.6. Design tools to work with pupils’ perspectives and experiences of social inclusion.7. Bundle and disseminate knowledge, experiences and best practice developed within the project to larger target group.
|
|
| 10. |
- Elvstrand, Helene, 1971-
(författare)
-
Barns rättigheter och delaktighet i fritidshem
- 2020
-
Ingår i: Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101019 ; , s. 171-186
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
