| 1. |
- Högman, Johan, Doktorand, 1988-
(författare)
-
Barn i rörelse : Om förutsättningar för utveckling i alternativa (?) idrottsaktiviteter
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The focus of this doctoral dissertation is programs and interventions aiming to increase the proportion of children that is physically active. These efforts are called alternative sports activities as their ambition is to offer alternative developmental paths that may complement the traditional sporting environments. With a starting point in children’s experiences, the characteristics of alternative sports activities are investigated in three empirical studies. In a fourth study, focus is directed toward the organizing partners and their conceptions of the purpose of the activities. The overall aim of the dissertation is to contribute knowledge about the conditions that the environment in alternative sports activities offers to develop children's interest in physical activity.The main finding in the dissertation is that the activities are designed without a clear focus on the children who make up the target group, that is, the least active children. Instead, the conceptual starting point among organizers includes a view that children already possess the predisposing factors required for a physically active life. One consequence of this conception is that already physically active children who manage to produce physical capital are allowed to control the activities and, thus, define them as sporting environments. Another consequence of the lack of focus on less active children is that the activities are formed with a strong emphasis on bringing children and sports associations together and not on promoting long-term development which brings children closer to a sustainable interest in physical activity. The conclusion includes the view that alternative sports activities need to be designed as programs targeting the specific needs of physically inactive children rather than active and as ongoing over a brief period of time in order to create conditions for development of an interest in physical activity.
|
|
| 2. |
- Hjalmarsson, Maria, 1973-, et al.
(författare)
-
Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten : Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor
- 2016
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstads universitet. - 2002-3979. ; 12:1, s. 76-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 2013 infördes en ny reform om karriärvägar för lärare. Genom att tillsätta 17 000 lärare i en ny position, en formellt högre befattning – förstelärare - förväntas reformen förutom att bidra till skolutveckling och förbättrad måluppfyllelse även att höja läraryrkets status. Efter reformens två första år konstateras att förstelärarpositionen domineras av kvinnor. I artikeln belyses de villkor som kvinnor i lärarkarriärer mött och fortfarande möter, villkor som relateras till de positioner som förstelärarna upplever sig ha. Data från intervjuer och enkäter belyser hur första generationens förstelärare själva upplever att lärarkollegor ser på deras nya position och hur de själva hanterar dessa bemötanden. I analysen av data har vi inspirerats av ett teoretiskt ramverk av Wahl, Holgersson och Höök (1998) om hur ironi och motstånd används för att hantera skilda positioner bland kollegor. Resultaten visar framförallt hur förstelärare utsätts för ironiska kommentarer och gliringar från kollegor, men även hur förstelärare gör motstånd och hävdar sin position. Begreppet position används i artikeln i två betydelser. Å ena sidan refererar position till den formella befattningen som förstelärarna har fått genom förordnandet. Å andra sidan hänvisar positionsbegreppet till den symboliska plats som förstelärarna försätts och försätter sig själva i genom interaktion med andra i yrkesvardagens praktiker.
|
|
| 3. |
- Larsson, Joakim, et al.
(författare)
-
Rerouting: Discipline, Assessment and Performativity in Contemporary Swedish Educational Discourse
- 2010
-
Ingår i: Education Inquiry. - Umeå : Umeå School of Education, Umeå University, Sweden. - 2000-4508. ; 1:3, s. 177-195
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As Sweden drew nearer to the 2006 national election, two themes emerged in the educational debate: a concern for order and discipline in schools, and the ambition to raise educational levels of achievement. The objective of this article is to locate these two themes within a broader framework of understanding by: 1) discussing examples of how the reinforcement of disciplinary power in schools was introduced, justified and deployed by right-wing constellations during this time; and 2) to relate these policy changes to both a Foucauldian theory of power and to current discussions on performativity, assessment and governmentality. Considered as attempts to locate students, teachers and schools within networks of performativity, thereby strengthening the image of Sweden as a "performing knowledge nation", we argue that these policy changes have a much closer relationship with the art of "perception management" than with any genuine interest in education for human proficiency.
|
|
| 4. |
- Löfdahl, Annica, 1960-
(författare)
-
Children's narratives in play
- 2002
-
Ingår i: Early childhood Practice: The Journal for Multi-Professional Partnership. - 1467-4947.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Löfdahl, Annica, 1960-, et al.
(författare)
-
Institutional Narratives within the Performative Preschool in Sweden : 'if we write that we're no good, that's not good publicity!'
- 2009
-
Ingår i: Early years. - : Informa UK Limited. - 0957-5146 .- 1472-4421. ; 29:3, s. 261-270
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An increasingly important part of the work of preschool staff in Sweden today is to present their activities outwardly, including producing and presenting quality accounts of their activities and making them visible to a public audience. To grasp the local narratives, interviews were conducted with a few teachers and their school leader, aiming to describe how they reason about the work of formulating their activities in publicly accessible documents, and the consequences of this work. Theoretical concepts used for analysis and conclusions are performativity, which views performances as a means of control and change, and institutional narratives, as means to understand the effects of the local context on how activities and teaching are performed. Results show that the staff find and discuss detours in the presentation of their activities, where possible failings are made opaque. Paradoxically, such ‘detour actions’ will at the same time be disciplinary as the teachers adjust to the logic of performativity. Implications for policy and practice are discussed.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Löfdahl, Annica, 1960-
(författare)
-
Lek om liv och död
- 2004
-
Ingår i: Barn : nytt fra forskning om barn i Norge. - Trondheim : NAVF's Senter for Barneforskning. - 0800-1669. ; :3, s. 33-44
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När frågor om barns förståelse om liv, död och svårigheter aktualiseras är det också viktigt att förstå hur barn handskas med dessa i sina egna aktiviteter tillsammans med barn på förskolan. Vad är det egentligen barn förstår om hur och varför man dör och vad innebär det att vara död? Och hur kan vi vuxna bemöta deras förståelse
|
|
| 8. |
- Skaremyr, Ellinor, 1970-
(författare)
-
Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this dissertation is to contribute with knowledge about how speech communities are formed and maintained in Swedish preschools when minority language children participate. The dissertation is based on two empirical studies that are linked together by an ethnographical communication model. Case study I explores how newly arrived children communicate when they are newcomers in a Swedish preschool context. The empirical material consists of video recordings from observations of newly arrived children´s interactions with peers in preschool. Case study II studies a Finnish language revitalization program in Swedish preschools for children of Finnish minority descent. The empirical material consists of field notes from observations of the language revitalization program, transcripts from interviews with preschool teachers and bilingual practitioners, as well as documents with relation to the revitalization program.The dissertation gives a wider perspective on how speech communities are formed and maintained in Swedish preschools when minority language children participate. The speech communities are formed and maintained through routine speech situations which are dictated by monolingual Swedish language norms for how to communicate. In specific speech events, however, participants perform multilingual speech acts. Multilingualism is not seen as an incorporated part of the preschool's speech community, because multilingualism requires language-proficient preschool teachers, a specific kind of organization as well as preschool teachers who actively promote the languages. The result also shows that minority language children’s possibilities to develop language depends on which language they speak in the preschools’ speech communities. Children’s right to an equivalent education in preschool is discussed. The dissertation shows how language support can be made possible by means of focused, attentive language collaboration.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hildén, Ebba, 1976-, et al.
(författare)
-
Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola
- 2023
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstads universitet. - 2002-3979. ; 19:1, s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap.
|
|
