| 1. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
Ett eget utrymme : Barns perspektiv på kontroll i relation till fritidshemmets gränser
- 2021
-
Ingår i: Barn: Forskning om barn og barndom i Norden. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2535-5449 .- 0800-1669. ; 39:2-3, s. 15-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem. Studien bygger på intervjuer med 22 nio- till tioåringar som står inför att sluta i fritidshem. Intervjuerna analyseras utifrån barndomssociologiska och symbolisk interaktionistiska utgångspunkter. Resultaten visar att en huvudangelägenhet när barnen talar om sina erfarenheter av fritidshemmet är kontroll. Med kontroll avses ett gränsarbete där fritidshem förhålls mot skola och hem. Mot skolan sker en gränsuppluckring i termer av formaliserad undervisning och mot hemmet i termer av fritid. Aspekter som blir särskilt viktiga för barnen att ha kontroll över är aktiviteter och relationer. Att det uppstår gränsarbete mellan fritidshem och omgivande domäner kan bero på att fritidshemmets institutionella ordning upplevs som otydlig i detta gränsarbete. Spänningen mellan att ha kontroll och att bli kontrollerad blir viktig i detta avseende.
|
|
| 2. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Förskoleklassens institutionella kulturer
- 2020
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 29:1, s. 85-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The institutional cultures of the preschool class. Based on the assumption that teachers are policy actors, this study aims to identify the meanings given to the preschool class’s institutional cultures in teach-ers’ articulations about the preschool class. This is done by analysing the values and attitudes that the teachers emphasize as being central to the preschool class’s mission and teaching. The study builds on group discussions with teachers at five schools. The theoretical point of departure is that institutional cultures are articulated by actors and become a tool for them to understand their own role and context, while also changing their culture through these actions. Institutional cultures are multidimensional and are articulated as a qualifying institutional culture, a flexible institutional culture, and an institutional culture that emphasizes the boundaries of the preschool class.
|
|
| 3. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Erkännandets dynamik : Förskoleklasslärarestolkningar av ny läroplanstext
- 2018
-
Ingår i: Educare. - Malmö, Sweden : Malmö Högskola * Fakulteten för Lärande och Samhälle. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; 1:1, s. 7-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- wedish preschool class got its first specific curriculum in <:;>. ecause of this, the preschool class can be said to face change where existing practice meets new policy. This study aims to analy+e how teachers in preschool classes do policy during this time of change by studying how teachers in preschool class relate the new curriculum to existing practice. ew institutionalism, theory of professionalism and policy enactment theory are used to understand this. The data used are conversations with teachers at three different schools. The re-‐sults show that parallel processes of recontextuali+ation are initiated when new curriculum is confronted with the teachers6 interpretations of their as-‐signment, i.e. a simultaneous process of adaptation and change of existing pedagogical practice take place. Teachers interpret the new curriculum and relate to it as a whole. They express a recognition in terms of a societal trust in the teaching they conduct. ven though the teachers express that the new curriculum gives them trust, professional exclusivity and legitimacy, they also inte rpret it as a recognition of things they want to change in the educational practice. It is through this recognition that the teachers interpret and do policy. The article discusses a shift of the position of the preschool class in the educa-‐tion system.
|
|
| 4. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Ett gemensamt fokus : Att bygga kulturer för samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola
- 2022
-
Ingår i: Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis. - : Cappelen Damm Akademisk AS Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2535-7697. ; 16:2, s. 22-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna text undersöks vad som skapar förutsättningar för och främjar samverkanskulturer på en skola, med fokus på hur samverkan beskrivs av lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Resultaten bygger på en analys av 67 kvalitativa enkäter besvarade av personal på tre skolor som under tre år deltagit i ett aktionsforskningsprojekt för att utveckla samverkan mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola. Dessa bearbetades i en skrivprocess i vilken lärare från dessa tre skolor deltog tillsammans med forskare. Resultaten visar på tre olika fokus för samverkan: organisering av gemensamma elever, gemensamma aktiviteter och gemensamma värden. Dessa fokus för samverkan är ömsesidigt beroende av varandra, men beroende på vilket fokus som sätts främst framstår samverkan i lärarnas beskrivningar vara mer eller mindre hållbara i relation till förändring. Gemensamma aktiviteter och gemensamma elever är en viktig grund för samverkan, men för att bygga hållbara samverkanskulturer framstår gemensamma värden vara av central betydelse. Det innebär att lärare i förskoleklass, fritidshem och grundskola behöver ges möjlighet till gemensamma former för kunskapsutbyte, diskussioner och samtal.
|
|
| 5. |
- Söderman Lago, Lina, 1979-, et al.
(författare)
-
Lyssna, höra, agera : Etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning
- 2022
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm Akademisk AS Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 0800-1669 .- 2535-5449. ; 40:3, s. 24-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I drygt trettio år har FN:s Barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning. Det empiriska underlaget utgörs av metodologiska reflektioner från projekt där vi arbetat med att tillvarata yngre skolbarns perspektiv i utvecklingsforskning i skolan. Utifrån två fallexempel problematiseras och diskuteras hur barn kan ges delaktighet utifrån Laura Lundys (2007) delaktighetsmodell vilken inrymmer begreppen utrymme, röst, åhörare och inflytande. Utifrån dessa begrepp framkommer att det finns spänningar mellan forskningens långsamhet och betydelsen av snabb och direkt förändring samt att om forskningen ska resultera i reell delaktighet för de deltagande barnen behöver det finnas utrymme för handlingsmöjlighet i projektet. Trots dessa spänningar visar fallexemplen att med reflekterade metodologiska val kan utrymme skapas så att barns röster blir hörda under hela forskningsprocessen.
|
|
| 6. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Fritidshemslärares arbete, trivsel, inkluderande arbetssätt och samverkan : en enkätstudie i svensk fritidshemskontext
- 2022
-
Ingår i: FPPU, Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse. - Danmark : Paedagoguddannelsens Ledernetvaerk. - 2446-2810 .- 2794-2929. ; 6:2, s. 107-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma i fritidshem beskriver sitt arbete, sin trivsel, de inkluderande arbetssätt som används och samverkan. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i förklaringsmodellen formuleringsarenan, transformerings- och medieringsarenan, och realiseringsarenan med fokus på vad fritidshemmets uppdrag blir i pedagogisk praktik. Data samlades in genom enkäter med yrkesverksamma (N=63) i fritidshem från olika orter i Sverige. Studiens resultat påvisar att de har ett varierat arbete, att de trivs, att de erbjuder inkludering och att de, med få undantag, sätter in stödinsatser. Mindre än hälften av dem beskriver att de erbjuds handledning och rådgivning från specialpedagog eller annan profession med specialpedagogiska kunskaper, samt att de samverkar med elevhälsa. Fritidshemmets resurser beskrivs i viss mån som otillräckliga och stödinsatserna kan många gånger anses vara för få. Förslag till vidare forskning diskuteras.
|
|
| 7. |
- Stenliden, Linnéa, 1964-, et al.
(författare)
-
Digital Learning Activities at School-age Educare when Policy Reforms Calls for Educational Change
- 2022
-
Ingår i: International Journal for Research on Extended Education. - : Verlag Barbara Budrich. - 2196-3673 .- 2196-7423. ; 10:1, s. 4-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines teachers’ accounts of what is happening in practices of the School-age Educare centre (SAEC) when faced with pressure from policy reforms to adopt digital technology and promote digital competence as both a requirement and a right for all children. The aim is to explain anticipated tensions that may produce the (im)possible digital practices of SAECs. The study is conducted with teachers from three SAECs in Sweden. Reflection conversations and interviews were used to produce data that was analysed using a constructivist grounded theory approach. The study contributes to understandings of teachers' main concerns when SAECs are requested to adopt technology and align with reforms. It explains how tensions emerge, impacts SAEC teachers’ actions towards revised curricula and affect the distribution of digital learning activities. Attention is asked to ensure that the rights of also young pupils are upheld in the digital world of today and tomorrow.
|
|
| 8. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Do they have a choice? : Pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands
- 2020
-
Ingår i: Education Inquiry. - : Routledge. - 2000-4508. ; 11:1, s. 54-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the question of making choices at Swedish LTCs. The theoretical framework draws on symbolic interactionism and the concept of inhabited institutionsanalysing teachers’ meaning-making and interactions between teachers and pupils at the LTCs. Because of changing policies, a tension between new demands and an LTC tradition of activities being voluntary has emerged. When teachers try to make sense of the tension between demands and tradition, choice becomes an important issue and teachers try to balance pupils’ free choices with teacher-led activities. The results show that pupils are often given the opportunity to choose, but even though teachers value pupils’ possibilities to choose, pupils’ choices are limited rather than free. When the teachers try to make sense, of pupils’ choices they oriented towards both traditions and values (choice is important), and towards new demands (choice should be visible). Choices are thus highlighted and made measurable in specific ways in LTC practice.
|
|
| 9. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Fritidspedagogiskt arbete
- 2019. - 1
-
Ingår i: Fritidshemmets möjligheter. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144119953 ; , s. 21-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet beskrivs och diskuteras fritidshemmets uppdrag, praktik och förutsättningar. Några för området centrala begrepp introduceras och definieras för att ge en bakgrund och ett ramverk för fritidshemmet som social och didaktisk arena.
|
|
| 10. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
How digital activities become (im)possible in Swedish school-age educare centres
- 2023
-
Ingår i: Journal of Childhood, Education & Society. - 2717-638X. ; 4:1, s. 84-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores how digital tools play a part in the practices of Swedish school-age educare centres (SAEC). The aim is to contribute knowledge about opportunities and/or obstacles in and with digital activities in SAEC practices. Data is produced using observations and conversations at five SAEC centres. The SAEC practice is found to be characterized by three different approaches to digital tools and their use: 1) A permeating practice, where digital tools are an integrated part of the whole day, 2) A happening practice, where digital tools are present on special occasions, and 3) A neglecting practice, where digital tools are absent. These differences can be connected to how teachers interpret their assignment but also to differences in competence, access, and interest in relation to digital tools. This entails that SAEC pupils are given unequal opportunities to develop digital skills.
|
|
