| 1. |
- Reynolds, Ruth, et al.
(författare)
-
Globalization and classroom practice : insights on learning about the world in Swedish and Australian schools
- 2013
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :1, s. 104-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Globalization and global education implies changes to practices at the classroom level to adapt to new imperatives associated with technology use and awareness, and environmental sustainability. It also implies much more. It implies that teachers apply their classroom pedagogy to take account of students’ new found global understandings of which they, and the school community, is largely unaware. This article addresses and discuses three key consequences of globalization for classrooms worldwide; an increased diversity of experience of the students within the classroom, an increased competitiveness of educational outcomes between national states and subsequently some standardisation of curriculum across nations to enable this, and an increased emphasis on teaching skills and values associated with intercultural understanding. Young children’s map knowledge and their resultant, and associated, interpretations of the world from a comparative study a from Swedish and Australian primary classrooms is used as examples of some of these implications of the impact of ‘global culture’ and ‘global issues’ on current and future classroom practice.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Se skolan : forskningsmetoder i pedagogiskt arbete
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet.Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga.Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt "författarjag" och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar.De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra.I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra.Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Vinterek, Monika, 1956-
(författare)
-
How to live democracy in the classroom
- 2010
-
Ingår i: Education Inquiry. - Umeå : Umeå School of Education, Umeå University, Sweden. - 2000-4508. ; 1:4, s. 367-380
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the study presented in this article is to explore the teaching of pupils in relation to their behaviour and attitudes in everyday work in the classroom. It is the educational objectives associated with democracy linked to the teacher’s teaching and fostering actions that are of main interest. The results are based on an analysis of data from 120 hours of classroom observations and contextualised interviews with a primary teacher during a period of one and a half years. Using data from audio recordings and notes taken from observations, I have analysed the pupils’ behaviour and attitudes in relation to educational objectives and the teacher’s teaching and fostering actions. A democracy stance and democracy signs are important concepts used in the study. My conclusion is that the way democracy is thought and lived in this classroom seems to hold great potential for promoting knowledge in and about democracy.
|
|
| 9. |
- Vinterek, Monika, 1956-, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2008
-
Ingår i: Se skolan. - Umeå : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet. - 9789172645981
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Vinterek, Monika, 1956-
(författare)
-
Vad är pedagogiskt arbete?
- 2002
-
Ingår i: Lärarutbildning och Forskning, (Journal of Research in Teacher Education). - Umeå : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet. - 1404-7659. ; 9:1, s. 11-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article I discuss the new research-subject Educational work. Why do we have this new subject, what is it today and what will it become? In already written documents is the pedagogical practice and frame-factors that influence the pedagogical practice in focus for what is supposed to be studied in Educational work. The research and doctorial studies are said to deal with the pedagogical practice as well as its theory. Is there a risk that Educational work ends up being nothing but a kind of in-service training or that it will be criticized for the same reasons as pedagogic are other questions discussed. The full answer to what Educational work is or will become, will very much be shown in the coming research. The research will be formed by already written documents but probably will the kind of education given in teacher education and in doctorial studies be of greater importance. To say that research and doctorial studies in Educational work should start in the pedagogical practice as well as its theory entails responsibility. It must mean closeness to the everyday life in schools where questions of teaching and learningare studied in relation and in a context.
|
|
