| 1. |
- Halje, Lovisa
(författare)
-
Rättslig operationalisering av företags samhällsansvar : Särskilt om avtalsrätt, köprätt, konsumentköprätt, marknadsföringsrätt och aktiebolagsrätt
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main objective of this thesis is to explore and describe the possibilities for legal operationalization of CSR in contract law, sales law and consumer sales law, marketing law and company law. A supplementary aim is to identify regulation on and illustrate the regulatory context of CSR. The illustration provides a background and a framework for the main objective of the study, as well as confirms the legal relevance of CSR.Legal operationalization of CSR requires that CSR is anchored in law and that there are mechanisms for enforcement available. In contract law, CSR is legally anchored when a CSR condition follows from a contract. In a Swedish sales law context, legal anchoring takes place when a buyer’s expectation regarding CSR is not met and this is considered a defect, fel. From a marketing law point of view, the possibilities to consider a CSR statement an unfair commercial practice are relevant. In a company law context, CSR is legally anchored when included in the articles of association, in an instruction from the general meeting or the board, in the board’s internal guidelines or in the remuneration guidelines of the company. In all, contract parties, shareholders and the board are “strong” legal subjects, in that they are able to proactively formulate and anchor CSR norms in law. In company law, the understanding of the company’s interest and purpose, as well as the business case for CSR and the understanding of profit create borders within which the company law operationalization of CSR functions. Sales law and marketing law offer retroactive tools to market actors. The possibilities to anchor CSR in marketing law are vast, whereas the applicability of the sales law rules to a large extent is dependent on the connection between the (failed) CSR expectation and the sold goods. The remedies in the explored areas of law typically do not protect the CSR interest in question directly.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Kränkning som kopplingsbegrepp avseende gärning och skada
- 2007
-
Ingår i: InfoTorg Juridik. - Stockholm : Bisnode.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera fall från de senaste åren har kränkningsbegreppet behandlats - det handlar alltså om skadeståndsregeln vid vissa brott mot person, frihet, frid eller ära. Man har kunnat fråga sig om kränkningsersättningen är objektivt eller subjektivt bestämd, om det ska tas hänsyn till individuella förhållanden på gärningsmanna- respektive skadelidandesidan, om brottsrubriceringen i sig instrumentellt ska ge schabloniserade summor eller om andra differentieringar kan göras etc etc. I en ny dom från Högsta domstolen får vi en del klarlägganden och besked. Domen ger också upphov till några systematiska reflektioner kring hur det ideella kan diskuteras inom skadeståndsrätten, skriver professor Håkan Andersson i denna analys för PointLex.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Sweden
- 2011
-
Ingår i: Essential Cases on Damage. - wien : Mouton de Gruyter. - 9783110248487
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Sweden
- 2011
-
Ingår i: European Tort Law Yearbook 2010.. - berlin-new york : de gruyter. ; , s. 10-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Culpabegreppet – evigt samma ytuttryck, evigt nya konkretiserande avvägningar
- 2011
-
Ingår i: InfoTorg Juridik. - Stockholm : InfoTorg. ; :augusti, s. -75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det något mer välkänt och evigt inom juridiken än det ända sedan romartiden ständigt och oföränderligt vidareförda culpauttrycket? Alla känner ju till det och kan använda begreppets ordvändning för att rättsligt förstå och förmedla att någon handlat fel, varit vårdslös, oaktsam, slarvig eller … ja, culpös, helt enkelt. Men finns det verkligen ett entydigt innehåll i alla dessa utsagor som nyttjar de just nämnda glosorna – eller ligger homogeniteten blott i det språkliga uttrycket för de alltefterhand varierande värderingarna och avvägningarna kring ansvarsproblemet? Givetvis det senare – och det vet egentligen också alla jurister (men ibland kan det vara behagligt att gömma sig bakom det försåtligt otvetydiga ordet). Istället för att vara en allmän handlingsregel eller en moraliserande benämning på avvikelsen från det redan fastlagda rätta handlingssättet, handlar culparegeln om en metod för att på ett specialiserat sätt avväga de komponenter som talar för och emot ansvar i en konkret situation. En ny exemplarisk dom från Högsta domstolen demonstrerar detta, och får därför i denna artikel tjäna som utgångspunkt för en analys av komponenterna i detta så kända, men ändå märkligt undflyende, rättsliga begrepp.
|
|
