| 1. |
- Hydén, Håkan, et al.
(författare)
-
The Relation between norms and legal rules
- 2011
-
Ingår i: Norms between law and society. Lund Studies in Sociology of Law.. - 1403-7246. - 9172673303 ; , s. 11-21
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hydén, Håkan, et al.
(författare)
-
The Concept of Norms in Sociology of Law
- 2008
-
Ingår i: Contributions in Sociology of Law: remarks from a Swedish Horizon. - 1403-7246. ; 53, s. 15-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this article is to propose a method for creating a more coherent concept of norms – and to deliver a tentative and open suggestion on how to define norms in a way that might fit into the context of Sociology of Law (further on shortened, SoL). The idea is that the norm concept can be chiselled out through ontological analysis, and that this analysis can be conducted in a way that allow every aspects of the norm concept to be scrutinized separately. The result will in the best case scenario be a kind of ‘open source’ construction where every individual research project can formulate its view of the common concept. The suggested ontological analysis is mainly founded on The Aristotelian concepts of ‘essence’ and ‘accident’. Thus the method is concerned with distinguishing between norm attributes that lie in their (the norms’) nature (collectively they form the definition) and other attributes (that are essential for the categorisation of norms).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Urinboyev, Rustamjon, et al.
(författare)
-
Bridging the State and Society: Case Study of Mahalla Institutions in Uzbekistan
- 2011
-
Ingår i: Norms between law and society: A collection of Essays from Doctorates from Different Academic Subjects and Different Parts of the World. - 1403-7246. ; Lund Studies in Sociology of Law 37, s. 115-133
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract in UndeterminedUzbekistan, after gaining independence from the Soviet Union in 1991, had publicly declared that it would adhere to democratic governance principles in designing and implementing its public administration policies. As a newly-independent state with democracy claims, Uzbekistan had tried to establish new democratic institutions with an effort to capture international community’s attention and attract foreign direct investment.For a brief period during the first stages of nation-building process there was a widespread assumption that Uzbekistan would be able to build democratic institutions and market-based economy through reforming its public administration system. Consequently, decentralization reforms had been launched in order to promote the efficiency of public administration at the local level. The main aim of these decentralization reforms was to abandon Soviet-style governance in which the public administration system was centrally-planned. Pre-Soviet institutions and popular traditions have been chosen as a basis for these public administration reforms. Accordingly, pre-Soviet Mahalla institutions (local community groups) presented themselves as feasible solutions. Prior to these reforms, mahallas heavily relied on social norms to enforce the cooperative behavior in the community. The adoption of the Mahalla Law in 1993 (revised in 1999) has strictly formalized the activities of mahallas, thereby indirectly incorporating them into the system of public administration. Mahallas are no longer local informal institutions, now they have become the government’s main agency responsible for implementing social welfare programs and maintaining social order and stability. In the light of growing economic, social and political challenges, mahallas have become the focal point of public policies where the law, social forces and informal economic structures come to interplay. This paper uses mahalla institutions as a case study to examine the nature and paradoxes of state-society relations in post-Soviet Uzbekistan. It is argued that public administration reforms since 1991 have transformed mahallas into the comprehensive system of social control, and therefore, mahallas can be places of democratic transformations or sites of authoritarianism in Uzbekistan.
|
|
| 6. |
- SINGH, Nandita, 1969-, et al.
(författare)
-
Gender and water from a human rights perspective : The role of context in translating international norms into local action
- 2008
-
Ingår i: Rural Society. - : e-Content Management. - 1037-1656 .- 2204-0536. ; 18:3, s. 185-193
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An important area in the discourse on gender and water is water supply where women are seen as the key actors and beneficiaries. A human rights approach to development has been adopted with access to safe water explicitly recognized as a basic human right. This right places a legal obligation upon governments to translate the international norms into practice.But does explicitly acknowledging the human right to water make a practical difference in women's lives? Using an actor-oriented perspective, this paper analyzes how the international legal norms for realization of the right get reconstructed in local communities where women are the right holders. The empirical data for the analysis will be drawn from a first-hand qualitative study in rural India.The findings of the study show how the socio-cultural matrix provides the environment for implementing the right and determines its equitable and effective exercise by women.
|
|
| 7. |
- Börrefors, Johanna, 1973-
(författare)
-
En essä om estetisk efterrättelse
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Meads centrala påstående var att medvetandet uppstår mellan människor. Det individuella subjektet framträder därmed som en effekt. Jag har lyft fram det faktum att Miget - agenten snarare än subjektet - föregår och ingår i den sociala interaktionen. I och med det föregår Miget subjekt/objekt distinktionen vilken blir relevant först när interaktionen är en realitet. Den biologiska organismen, kroppen (i interaktion) föregår alltså medvetandet. Miget som kropp och organism betonas i avhandlingen för att tydliggöra den skillnad som föreligger mellan Mig och Jag. Jaget som bild och reflektion är, som vi har sett, något annat än det faktiska agerandet. Sören Kierkegaards skillnad mellan lidelse (det genuina engagemanget) och reflektion (det beräknande och överlagda) - där lidelsen förutsatte det djupaste deltagande och reflektionen distans - har fungerat som en parallell. Jaget är den envisa försanthållaren av den estetiska efterrättelsen, det lidelsefulla deltagandets absoluta motpol, i en mening tomt. Detta behov av att identifiera sig själv som något kan ses som ett sätt att - med formen som utgångspunkt - sträcka sig efter gemenskap men också som ett sätt att hålla livet - innehållet - på avstånd. Den metaforblinde estetikern uppfattar eller erkänner inte representationen som en representation, att Jaget är det representerade Självet och inte Självet. Estetisk efterrättelse utgår från klyftan - mellan Miget och Jaget - i den meningen att skillnaden mellan objektet och bilden av det (eftersträvansvärda) ignoreras. Att legitimera en gestaltning är alltså inte detsamma som att verifiera ett sakläge. Jean-Paul Sartre nämndes som exempel. Som barn tycks han ha likställt sig fullt ut med en generaliserad andre. Sartre var enbart Jag, spegelbilden av andras tankar om honom. Hur vida det var omgivningen, situationerna eller tingen som fordrade estetisk efterrättelse av Sartre är oklart, klart är att det var svårt för honom att inte tillmötesgå kraven eftersom hans eget värde var underordnat dem. Operativsystemet GNU/Linux har fungerat som parallell: operativsystemet GNU/Linux kontra tecknet GNU/Linux. Jag har lyft fram estetisk efterrättelse som en infallsvinkel på normer. Med socialpsykologins perspektiv har jag ringat in problematiken. Symbolmiljön - med sitt språk- och skådespel - har fungerat som en skärningspunkt mellan individ och samhälle, detta föränderliga fokus med sin individuella motsvarighet i förhållandet mellan Jaget - som en generaliserad andre - och Miget, existensen. En symbolmiljö består av gemensamma nämnare vari samma sociala verklighet råder. Värdeomdömen framstår där som objektiva. Att tillägna sig en symbolmiljö - ett förhållningssätt - är ungefär detsamma som att navigera efter ett slags yttre ”kompass”. Den yttre kompassen anger hur vi bör vara, bete oss, vad vi bör leta efter och hur vi bör betrakta det vi ser. Också ramnormsystemet får sin betydelse härigenom. Antingen överensstämmer andra genom sina ting och gester med ens egen symbolmiljö eller också inte. Människan kan rent av sägas stå - och falla - med de associationer hon ger upphov till hos mottagaren. Estetisk efterrättelse är form framför innehåll, en bild uppbyggd av symboler i den meningen att man inte vill associeras med något som man inte också kan identifiera sig med.
|
|
| 8. |
- Schömer, Eva
(författare)
-
Konstruktion av genus i rätten och samhället : en tvärvetenskaplig studie av svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On the first of January 1992 the present Equal Opportunity Act came into force. A central aim of this law is to improve the conditions of women's working life. One aspect of the law is the possibility to serve as a mean of shifting the balance of power between the sexes. This is meant to be achieved through the inclusion of requirements for active measures to promote equality. As a part of their statutory obligations, employers with ten or more employees are to draw up an annual so-called equality plan. Economic independence is one of the most important conditions, which is necessary in order for a person to develop into an equal individual in the society of today. Equal pay for equal work has been raised as a feminist demand ever since the industrialisation. The demand for equal pay for equal work is not only a feminist issue but also a question that has its roots in the liberal ideology of equality. The central question of the thesis is if there exist social rules that construct gender in the labour market. The question is illustrated from a feminist position and is discussed against the background of employers' active equality work and the Labour Court's judgement of cases concerning pay-discrimination. The starting-point is the paradox of "equal equality"("jämlik jämställdhet"): whilst there is a formal equality between the sexes i.e. they shall be treated equally, there is still the possibility of the law giving preference to one sex at the expense of the other. The thesis is interdisciplinary in its analysis of the Swedish Equal Opportunity Act. Instead of only discussing traditional questions concerning the law, the intention is to find answers to questions of whether the surrounding society affects the actual observation of the Equal Opportunity Act and the Labour court's application of the same law. If that is the case how does this occurs. The intention is thus to bring together two fields, which have been divided for long, that is the study of law and the study of society.
|
|
| 9. |
- Hydén, Håkan, 1945-
(författare)
-
Sociology of Law as the Science of Norms
- 2022. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book proposes the study of norms as a method of explaining human choice and behaviour by introducing a new scientific perspective.The science of norms may here be broadly understood as a social science which includes elements from both the behavioural and legal sciences. It is given that a science of norms is not normative in the sense of prescribing what is right or wrong in various situations. Compared with legal science, sociology of law has an interest in the operational side of legal rules and regulation. This book develops a synthesizing social science approach to better understand societal development in the wake of the increasingly significant digital technology. The underlying idea is that norms as expectations today are not primarily related to social expectations emanating from human interactions but come from systems that mankind has created for fulfilling its needs. Today the economy, via the market, and technology via digitization, generate stronger and more frequent expectations than the social system.By expanding the sociological understanding of norms, the book makes comparisons between different parts of society possible and creates a more holistic understanding of contemporary society. The book will be of interest to academics and researchers in the areas of sociology of law, legal theory, philosophy of law, sociology and social psychology.© 2022 Informa UK Limited
|
|
| 10. |
- Bergwall, Peter, et al.
(författare)
-
The Stepchild Controversy : Unfortunate Dichotomies in Socio-Legal Theory
- 2023
-
Ingår i: Combining the Legal and the Social in Sociology of Law : An Homage to Reza Banakar - An Homage to Reza Banakar. - 9781509959389 ; , s. 59-68
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet handlar om beklagliga dikotomier i rättssociologisk teori, som till exempel dikotomin rätt/samhälle. Upprätthållandet av sådana dikotomier hämmar rättssociologisk teoriutveckling. Kapitlet tar sin utgångspunkt i en debatt som initierades 1998 av Reza Banakar och som handlade om vad Banakar ansåg vara den rättssociologiska teorins underutvecklade tillstånd, eller rättssociologins identitetskris som styvbarn till juridik och sociologi. De flesta av inspelen i debatten accepterar dikotomin rätt/samhälle, det vill säga en syn på rätten som teoretiskt frikopplad från samhället. I kapitlet hävdas att detta är ett misstag och att vi istället bör inse att rätten är djupt invecklad i allt samhällsliv. Rättssociologin bör fokusera på att att studera normativitet i samhället och utgå från att rätten först och främst är ett socialt fenomen och inte ett slutet system, avskuret från övriga samhället. Mina argument är influerade av den vetenskapsfilosofiska riktningen kritisk realism.
|
|
