| 1. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Demokrati, Islamofobi och Sveriges framtid - Intervju med Sveriges Unga Muslimers ordförande Rashid Musa
- 2018
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rashid Musa är ordförande för Sveriges Unga Muslimer (SUM). I denna intervju talar Rashid och Adrián om demokrati, rasism och islamofobi samt om behovet av en ny politisk mobilisering av de rasifierade andra. Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 3. |
-
Nation i ombildning : essäer om 2000-talets Sverige
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism — inte rädsla och hot?
|
|
| 4. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 5. |
-
Välfärdspolitik i praktiken : om perspektiv och metoder i forskning
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förändringar av människors villkor i samhället kräver nya sätt att forska. I den här antologin presenteras olika redskap för kvalitativ forskning om välfärd. I antologin utgår forskarna från redan välkända traditioner inom samhällsvetenskaplig forskning, men argumenterar inte bara för etablerade forskningsmetoder och teoretiska perspektiv inom välfärdsforskningen utan också för nya. Antologin har arbetats fram inom ramen för Nordiska Sommaruniversitetet och därmed influerats av olika forskningstraditioner som förekommer vid universitet och högskolor i Norden. Nya forskningsmetoder där människornas egna utsagor och upplevelser tillvaratas kan tolkas utifrån redan etablerade teoretiska perspektiv som fenomenologi, hermeneutik och interaktionism. De forskningsansatser som presenteras möjliggör att människor även själva är med och formulerar bilden av sina livsvillkor. I antologin visas hur forskning med dessa ansatser kan ske tillsammans med människor i olika åldrar och livssituationer. I antologin visas också att komparativa ansatser kan öppna för nya insikter om olika dimensioner i välfärdsystemet som en kulturell praktik.
|
|
| 6. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Varken terrorister eller terrorns experter är ensamvargar
- 2019
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv, 2019-03-26.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att betrakta Tarrant, Breivik och Lundin Pettersson som ensamvargar är även att bortse från rasismens påverkan på den kognitiva och materiella processen inom västerländska samhällen, skriver Adrián Groglopo och menar att även experterna på terror är en del av den processen.
|
|
| 7. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Stockholmsupproret : En kamp för social rättvisa
- 2018. - 1
-
Ingår i: Nation i ombildning. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; , s. 307-331
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholmsupproret 2013 är ett exempel på urban oro i marginaliserade bostadsområden— ett missnöje med koppling till de senaste decenniernas nyliberala omvandling och en utveckling som kan betraktas som en havererad urbanpolitik, en uttunning av medborgerliga rättigheter samt effekter avojämlikhetsskapande processer i större städer såväl som i samhället som helhet. Dessa ”upplopp”, eller snarare uppror, i Sverige och även i andradelar av Västvärlden, uttrycker krav för social rättvisa och är en manifestationav en ny, politisk, röst . Ur kravallernas dimridå, framträder i Stockholm samtidigt en självständig, demokratiskt artikulerad rättviseorganisation som förmår att sätta strukturella orsaker till såkallade ”kravaller” i fokus för nationell och internationell debatt.Det handlar om den ungdomsledda organisationen, Megafonen i Husby som blivit känt som "förortens röst".Med sitt fokus på välfärd, fördjupad demokrati, kamp mot rasism,diskriminering och polisiärt övervåld blev Megafonen en förebild i en framväxande urban rättviserörelse. Det är denna utveckling som utgör ämnet för detta kapitel.
|
|
| 8. |
- Svensson, Malin, 1976
(författare)
-
Hoppet om en framtidsplats. Asylsökande barn i den svenska skolan
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis explores how accompanied refugee and asylum-seeking children experience everyday life in Sweden. During the asylum process, as part of a policy for promoting ‘normal life’, these children have the same right to education as permanently resident children. An ethnographic approach brought out data from combining interviews with participant observation and visual material produced by children. Methodological inspiration was sought in the new sociology of childhood and in its potential to make an eclectic analysis of the empirical data. Study I explores how spatial and temporal dimensions theoretically may guide dialogue with refugee children and interpretation of their visual material. The findings point to how children negotiate opportunities for the future where everyday life takes place, and how conditions for education are perceived in relation to their future prospects. Inquiring into the meaning of school, Study II explores the sense of possibility as perceived by asylum-seeking children, and shows how school is a social place that provides structure, a sense of belonging and a learning environment. Paradoxically, schools’ limited attention to the children’s predicament risked accentuating the ambivalent social position of being an asylum seeker and thus weakening the benefits of their right to education. Study III examines the challenges teachers face, as street-level bureaucrats, in catering to the needs of asylumseeking pupils and demonstrates how conflicting goals of education policy and asylum policy conditioned teachers’ work and risked undermining the compensatory pedagogical task. In sum, through analyses that encompass how an unsecured residence permit does not prevent children aspiring to their futures, as envisioned in the present, creating a home can be understood in terms of hope. While the asylum process conditions ideas of the future, the thesis contributes to an understanding of how it also shapes how children and teachers, as social actors, construct what is considered to be ‘normal life’ during the asylum process.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Agenda 2030. För oss och kommande generationers skull.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skriften ger en kortfattad genomgång av de 17 globala hållbarhetsmålen med målet att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Åtgärder på nationell och regional nivå beskrivs kortfattat. Varje mål illustreras med verksamheter på lokal nivå. Skriftens huvudsyfte är att belysa den lokala nivån och peka på civilsamhällets stora roll i hållbarhetsarbetet.
|
|
