| 1. |
- Johansson, Roger, et al.
(författare)
-
Om forskningscirkeln
- 2019
-
Ingår i: Tjänstelogik i välfärden. En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus. - 9789144120577 ; , s. 153-160
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Westrup, Ulrika, et al.
(författare)
-
Att förstå varandra och tänka om
- 2019
-
Ingår i: Tjänstelogik i välfärden : En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus - En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus. - 9789144120577 ; 1:1, s. 107-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokusDenna bok handlar om hur välfärdsorganisationer kan samskapa värde tillsammans med den som de är till för. Boken belyser betydelsen av att förstå olika verksamheters perspektiv – socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och skolan – genom yrkesgruppernas egna röster för att effektivt kunna ta tillvara varandras kompetenser. I boken föreslås en modell för samskapande i välfärdstjänster som bygger på ett tjänsteperspektiv, ibland kallat tjänstelogik.Boken vänder sig till studenter vid lärarutbildningar, socionomutbildningar och beteendevetenskapliga utbildningar samt inom området hälsa.
|
|
| 3. |
- Westrup, Ulrika, et al.
(författare)
-
Tjänsteinnovation i välfärdens vardag Förutsättningar för innovationsarbete i socialtjänst och skola
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här forskningsrapporten har vi velat pröva och utveckla utgångspunkterhämtade från tjänstelogik i arbete med innovation inom välfärd. Växandeungdomskriminalitet och ökande psykisk ohälsa är bara två exempel på effekter avcsamhällsförändringar som utmanar den offentligt finansierade välfärden och får dencatt söka nya tillvägagångssätt. I detta sökande efter framgångsrika sätt att förändracvälfärdstjänsterna, har begreppet innovation kommit att bli ett ledord. Det har blivitcallt mer uppenbart att nödvändiga förändringar inte längre går att genomföra påctraditionella vis. Under senare tid har intresset för tjänstelogik som teoretiskt perspektiv ökat inom offentlig sektor gällande innovationsarbete. Eftersom välfärdstjänster är mer komplexa än privata tjänster, går det dock inte att applicera perspektivet rakt av. Det är till exempel inte lämpligt att se på invånare som serviceanvändare i traditionell mening. Begreppet värde är också mer komplicerat inom välfärdstjänsterna. Det innehåller både ett individuellt värde och ett kollektiv värde: individen får det stöd som hen efterfrågar, så länge stödet ligger inom lagrummet och gynnar samhället i stort. Tjänstelogik som teoretiskt perspektiv, utgår också ifrån att det som sker är ett ömsesidigt utbyte av resurser mellan medvetna aktörer. När välfärdstjänsten riktar sig till barn, blir det dock uppenbart att barn inte nödvändigtvis utbyter resurser ömsesidigt eller medvetet mellan sig själva och medarbetare. Det empiriska materialet har hämtats från ett tvåårigt forskningsprojekt, finansierat av Vinnova, som tagit fasta på det innovationsarbete som genomförts av medarbetare inom socialtjänst och gymnasieskola i Helsingborgs stad. Studien utgår från följande forskningsfrågor:• Hur ser förutsättningarna för att arbeta med innovation ut i vardagen?• Vad är väsentligt för att innovationsarbetet ska kunna ta utgångspunkti ett tjänstelogiskt perspektiv?Tillvägagångssättet bygger på en interaktiv forskningsansats, där forskare ochpraktiker har samarbetat för att finna kunskap kring de två forskningsfrågorna. Deckvalitativa metoder och tekniker vi har använt för att samla in empiriskt material ärcsamtal, workshoppar, fokusgrupper, djupintervjuer samt frågeformulär. Studiens resultat visar att både medarbetare och chefer upplever att det inte finns tillräckligt goda förutsättningar för ett gynnsamt innovationsarbete. Den struktur ochckultur som finns, behöver utvecklas så att den underlättar och stimulerar innovationsarbete. Diskussioner kring förslag på nya sätt att bedriva verksamheternacbehöver föras som en medvetet formgiven process, såväl inom ramen för organisationens ordinarie mötes- och beslutsstrukturer som mellan organisationer.Studiens resultat pekar också på en betydande potential i att utveckla tillvägagångssätt och processer för att driva innovationsarbete utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv. Att ta avstamp i ett användarorienterat fokus, förutsätter dock att chefer leder och organiserar innovationsarbetet på ett sådant sätt att organisationen tar till vara den kompetens och de resurser som finns hos medarbetarna. Samtidigt måste användarnas delaktighet vara central, och användarna ses som viktiga parter i innovationsarbetet. Tillräcklig kunskap om användarens situation är ett viktigt villkor för att kunna arbeta med tjänsteinnovation. Det är samtidigt viktigt att minnas att välfärdstjänster inte enbart kan förstås och analyseras utifrån individnivån. Tjänsteinnovation måste även innefatta möjligheter till förbättrade förutsättningar för invånarnas kollektiva värdeskapande.Sammantaget sätter studiens resultat ljuset på nya frågor som behöver hanteras för att möjliggöra bättre förutsättningar att arbeta med tjänsteinnovation i vardagencframöver:• Vilken struktur behöver verksamheten för att förankra och driva hållbart tjänsteinnovationsarbete?• Vilket stöd behöver cheferna erbjuda för att medarbetare ska kunna driva tjänsteinnovationsarbete?• Hur kan arbetet med tjänsteinnovation integreras som en självklar del av kulturen?
|
|
| 4. |
- Danielsson, Pernilla, et al.
(författare)
-
Att se hela barnet
- 2019
-
Ingår i: Tjänstelogik i välfärden : En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus - En modell för samskapande mellan professionella med barnet i fokus. - 9789144120577 ; 1:1, s. 15-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lidén, Alina, et al.
(författare)
-
Hållbart chefskap i offentlig sektor : Tala, lyssna och reflektera om chefers mående
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport sammanfattar resultaten från ett tvåårigt forsknings–projekt om hållbart chefskap i Helsingborgs stad. Det övergripande målet medforskningsprojektet är att bidra med kunskap om hur organisatoriskt stöd i arbetemed chefers hälsa kan och bör utformas. I denna rapport sätter vi särskilt fokus påvad cheferna själva efterfrågar för organisatoriskt stöd samt hur ett sådant stöd kanutformas och praktiseras.
|
|
| 10. |
- Lidén, Alina, et al.
(författare)
-
In Absence of a Working Place : A Gig Worker’s Sense Making of Work Community
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In recent years, gig work – short-term and temporary assignments mediated via digital platforms – has captured the interest of media and research and is growing as an area of academic inquiry. Previously research has mainly focused on the regulations and breadth of gig work. Gig work can be been understood as a significant break from ‘standard employment relationship’, meaning that we are now heading towards a new phase of organisation of work. Gig work is often described as a lonely, risky, precarious work, and lacking the sense of community provided by a common workplace. Gig work is also described as offering flexibility, variety, allowing the worker to choose when, how much and with whom to work. Common for these two ways of describing gig work is the absence of a physical work place shared with other gig workers. Much of the literature deals with the juridical status or the working conditions of the gig work. However, more recent research is also addressing the emotional side of the gig work and how gig work is experienced and the bulk of literature pinpoints the negative feelings associated with performing gig work. Other studies address the negative feelings related to uncertainty and the fear of loosing work. Further aspects raised by the literature are related to communication and how poor communication contributes to negative feelings of uncertainty and feeling devaluated. One study has focused on the effect of deficient communication with platform owners when problem or conflicts occur. Another study addresses the lack of face-to-face communication platforms imply, while online communities can have positive effects on how gig work is experienced. In line with this study, another study scrutinizes the establishment of “holding environments” by gig works as a strategy to deal with the lack of a traditional physical working place. Working life research has been instrumental in pinpointing the importance of interpersonal relationships for how individuals experience their work and workplace. It is the feeling of belonginess that opens for reflection on and sense making of the experience of work. Being able to reflect and learn together with colleagues is central to the feeling of belonginess. Hence, the goal of this study is to shift focus towards the collective dimensions of gig work and gig workers’ opportunities to feel belonginess to a social context. To better understand how belongingness is experienced we employ the concept of sense making. The concept of sensemaking rests on a combination of both thinking and action. Online communities and holding environments are actions gig workers organize themselves to make sense of their situation, to make it more orderly – which is a central theme of both organizing and sensemaking research. Through sense making individuals engage in a process of creating structure and order among all experiences one is facing. The process of sense making does not happen in a vacuum, but in a context, through relations. The process of sense making can be understood as the relation between “frames” (moments of socialization) and “cues” (moments of experience). We chose the frames and cues framework to understand the present experience of gig work through the relation to the traditional view/understanding of work. It is also allowing us to capture both experience of earlier work, but also how work is understood. A gig work is, for many their first job, hence their frame is how work has been portrayed to them. For others, gig work is a choice; maybe as a counter-reaction to the traditional work. From a broader perspective, the lenses of the sensemaking perspective allows us to shed light on the changing understanding of work.This is a qualitative netnografic study. The aim is to understand how online communities are used by gig workers to make sense of their situation, which for many of them is characterised with an absence of a physical work place as well as colleagues and managers.
|
|
