| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson Baaz, Maria, 1971-, et al.
(författare)
-
The Complexity of Violence : A critical analysis of sexual violence in the Democratic Republic of Congo (DRC)
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report, the first in Sida’s gender-based violence series, draws on an original case study, including extensive interviews with members of thearmed forces in the Democratic Republic of Congo (DRC). By critically exploring and convincingly challenging existing stereotypes and narratives about sexual violence in conflict settings, the authors reveal the need for a nuanced understanding of SGBV, including its invisible victims. Their analysis transcends reductionist explanations that separate SGBV from other forms of violence that afflict war-torn societies, and haunt post-war contexts. They thus provide invaluable insights into the complex circumstances in which SGBV occurs.
|
|
| 6. |
- Kumpula, Mira, et al.
(författare)
-
Diskursrestriktioner och maktstrategier mot socialarbetare
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskursrestriktioner (en term från den franske filosofen Foucault) innebär förekomst av normer som begränsar vad man kan tala om, när och i vilka situationer. En studie baserad på litteraturstudier, en mindre enkät och åtta intervjuer med socialarbetare visar att olika diskursrestriktioner förekommer och att olika maktstrategier och förföljande strategier ibland används mot socialarbetare som t.ex. är kritiska gentemot den egna organisationen. Olika diskurser inom socialtjänsten diskuteras.
|
|
| 7. |
- Olofsson, Gunnar, 1942-, et al.
(författare)
-
Comparing two established professional groups with two “pre-professions” : Paper to be presented at the 6th Interim Meeting of the European Sociological Association, Research Network 19 'Sociology of Professions' Paris, 22-24 April 2010 Professions and professionalism in times of global economic crisis: - Changes and continuities
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we will present data from a case study, including four occupations, which represent different levels of professionalism, in terms of their professional autonomy, their scientific-cognitive bases, and their degree of subordination to the logics of management and bureaucracy within the organisations where they perform their tasks. The occupations chosen are social workers, human resource management personnel (HRM), policemen and sport managers (CSM). Two of these are exclusively employed in the public sector (policemen and social workers) and two are employed mainly in the non-public sectors (HRM and CSM). Two groups are trained in well-established professional programs in the Swedish university system (social work and HRM) while the training of the other two (police and CSM) are new to the University system. The aim of the study focuses on the dilemmas of professionalism linked to the processes of making different occupational groups more academic. We will discuss key aspects of these occupations within a framework of the structure of the Swedish Professional Landscape. We focus on the similarities and differences among them, shaped by their different levels of acquired professionalism, their control over occupational niches, their perceived identity as an occupation/profession and the character of the scientific-cognitive basis for each group. The case study consists of the four occupations described above and is based on (small) surveys of students. They participated in the study as a) students in the beginning of their studies, and as b) working in their different occupations after taken their degrees. As a complement to the surveys a number of in – depth interviews has been conducted focusing the experiences of being and becoming a professional.
|
|
| 8. |
- Näsman, Mattias, 1989-, et al.
(författare)
-
A promised land? : First summary of the research program
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hassellöv, Ida-Maja, et al.
(författare)
-
Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Antagandet av en nationell godstransportstrategi 2018 innebär att Sverige strävar efter att ”främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Ett delmål är att minska negativ miljöpåverkan från godstransporter. Men, om en överflyttning av gods från väg till sjöfart innebär ökat antal fartyg, eller ökad tillryggalagd distans med fartyg, innebär överflyttningen en ökad belastning på havsmiljön. Här föreligger därför en målkonflikt mellan transportpolitiska mål och flera miljömål. Tillståndet i havsmiljön runt Sveriges kuster uppnår idag inte god miljöstatus med avseende på exempelvis näringsämnen, miljögifter och främmande arter; för samtliga dessa belastningar bidrar sjöfarten till den negativa situationen. För att nå god miljöstatus behöver istället den totala belastningen på den marina miljön minska. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det därför angeläget att säkerställa att den ökade belastningen på den marina miljön minimeras. Ett sätt är att visa geografisk hänsyn genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden. Ett annat sätt är att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Miljöpåverkan från fartyg varierar framför allt mellan, men också inom, olika fartygstyper. Men att skapa nya regelverk med syfte att förbättra fartygens prestanda är en långsam process eftersom sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks. Några förslag till åtgärder för att säkerställa att havsmiljön kring Sverige inte försämras till följd av överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart är: Tillse att det skapas högkvalitativt och jämförbart underlag för sjö- och landtransporters påverkan på havsmiljön. Analysera och kommunicera samtliga typer av utsläpp, inte bara utsläpp av koldioxid. Utsläppsmängder och påverkan bör anges och jämföras i absoluta tal och relevanta enheter. Minimera antalet transporter genom att öka fyllnadsgraden. Optimera fartygens hastighet för att minimera drivmedelsförbrukningen och emissioner. Dagens fartygstrafik i Sveriges mest känsliga och skyddade havsområden måste minska. När- och kustsjöfart bör kanaliseras bort från havs- och kustområden med höga naturvärden. Skapa tydliga incitament så att fraktköpare enbart anlitar fartyg som har högsta miljöprestanda avseende såväl utsläpp av växthusgaser som av andra förorenande eller övergödande ämnen till luft och vatten. Säkerställ att införandet av ett NECA (kvävekontrollområde) i Östersjön och Nordsjön innebär att fler fartyg installerar kväverening och att införandet inte leder till att fler äldre fartyg utan regelstadgad effektiv kväverening trafikerar området. • Stärk samordningen mellan myndigheter så att framtidsfrågor som rör sjöfart och dess miljöpåverkan behandlas och åtgärdas i linje med ekosystembaserad förvaltning. Relaterat till sjöfartens striktare svavelregler som träder i kraft 2020-01-01: Förbjud utsläpp av skrubbervatten till havet då utsläppen innebär en stor risk för försämrad miljöstatus och överskridna miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet, med avseende på exempelvis koppar och zink. Utred konsekvenserna av den förväntade ökade användningen av lågsvavliga hybridoljor som fartygsbränsle. Då befintlig saneringsutrustning är mindre effektiv för hybridoljor innebär detta en ökad risk vid kommande olyckor och oljeutsläpp.
|
|
