| 1. |
-
Larmar och gör sig till
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag och en turbulent omvärld gör sig ständigt påmind. I en tid där den som hörs och syns mest oftast är den som får fram sitt budskap syftar Larmar och gör sig till till att ge diverse effektfulla och känsloknutna utsagor om vår samtid lite empiriskt tuggmotstånd. Larmar och gör sig till är den sjuttionde forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller 40 kapitel och baseras i huvudsak på 2016 års nationella SOM-undersökning, i kombination med SOM-institutets trettioåriga tidsserier.
|
|
| 2. |
- Oscarsson, Henrik, 1972
(författare)
-
Valutgången 2018
- 2018
-
Ingår i: Snabbtänkt. - 9789188025999 ; , s. 51-52
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Ohlsson, Jonas, 1980, et al.
(författare)
-
Ekvilibrium
- 2016
-
Ingår i: Ohlsson, Jonas, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium.. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 11-44
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Lindskog, Hilma, et al.
(författare)
-
The Voter Next Door : Stigma Effects on Advance Voting for Radical Right Parties
- 2023
-
Ingår i: Political Studies. - : SAGE Publications. - 0032-3217 .- 1467-9248.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite the influence of stigmatization on vote choices, little attention has been given to the impact of social stigma on voters’ selection of voting procedures. To bridge this gap, our study focuses on Sweden, where the open-display ballot system at polling stations potentially compromises vote secrecy. Using survey data from the Swedish National Election Studies in 2014 and 2018, we examine the relationship between citizens’ voting procedure choices and their support for a highly stigmatized radical right party, the Sweden Democrats. Our findings reveal that voters of the Sweden Democrats are more inclined to vote in advance, particularly in districts with low general party support, indicating a high level of stigma. We argue that advance voting can be seen as a strategy to safeguard vote secrecy when voting for stigmatized parties within an institutional context featuring public displays of ballots. In addition, our research sheds light on the importance of electoral integrity in maintaining the confidentiality of voters’ choices.
|
|
| 5. |
- Oscarsson, Henrik, 1972, et al.
(författare)
-
Svenska väljare
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Du sköra nya värld - introduktionskapitel
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först ställdes världen inför en pandemi som påverkade stora delar av samhället och relationen människor och nationer emellan. Det saknades initialt vaccin och rutiner för hur de svårast sjuka bäst skulle vårdas. Hälso- och sjukvården har mött stora prövningar, många länders ekonomier har utmanats och medborgarna har fått se sin rörelsefrihet begränsas. När gränser stängde, öppna- des dock möjligheter. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och bilarna stod kvar hemma. När pandemin så efter två år gick in i ett slags avmattningsfas, åtminstone i Europa, händer det som många nog inte längre trodde var möjligt – ett europeiskt land utsattes för ett massivt militärt angrepp. Reaktionerna på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina lät knappast vänta på sig. Den säkerhetspolitiska temperaturen ökade i rekordfart, och för Sveriges och Finlands del blev frågan om en anslutning till försvarsalliansen Nato plötsligt brännande het. Så pass att länderna tillsammans lämnade in varsin ansökan den 18 maj 2022. I detta inledande kapitel riktar vi fokus både mot framtiden och mot det som varit. Det första området som granskas närmare är svenska folkets framtidsoro, med särskilt fokus på klimat. Därefter riktar vi blicken mot allmänhetens upplevelser av coronapandemin och bedömningar av dess långsiktiga konsekvenser. Vi landar slutligen i ett kluster av frågor som berör demokrati och politik, där vi dels följer den svenska opinionens utveckling över tid i politiska sakfrågor, dels blickar framåt mot det kommande valet och de implikationer som medborgarnas oro, bedömningar och prioriteringar kan tänkas få för valet 2022.
|
|
| 7. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Larmar och gör sig till (inledningskapitel)
- 2017
-
Ingår i: Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 11-35
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
(Parti-)politiserat institutionsförtroende
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 41-56
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi vet från tidigare forskning att svenska folkets förtroende för medier gradvis har politiserats under 2010-talet. Förtroendet för medier – i synnerhet för de offentligt finansierade public service-medierna Sveriges Radio och Sveriges Television – uppvisar en allt tydligare samvariation med vänster-högerideologi och partisympatier. Vi frågar oss om denna utveckling är en del av ett större mönster av politiserat förtroende även för andra samhällsinstitutioner. I kapitlet genomför vi för första gången en samlad analys av graden av politisering i svenska folkets institutionsförtroende under perio-den 1986–2019. Kartläggningen visar att det finns en mycket tydlig politisering för den absoluta huvuddelen av de tjugotalet undersökta samhällsinstitutionerna under främst den senaste tioårsperioden. Även de mest grundläggande samhällsinstitutio-nerna såsom domstolar, polis, skola och sjukvård har blivit mer politiserade. Den ökade politiseringen av förtroende syns även för den institution som samlar folkets främsta företrädare: Riksdagen. Den är en förändring som det kan finnas anledning att känna oro för, inte minst då det riskerar att få effekter för demokratins välmående.
|
|
| 9. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Minskat stöd för övervakning och tvångsmedel
- 2014
-
Ingår i: Bergström, A. & H. Oscarsson (red) Mittfåra & marginal.. - : University of Gothenburg. - 9789189673304
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Ekengren, Ann-Marie, 1971, et al.
(författare)
-
”Ett liv efter Nya Moderaterna?”
- 2015
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 117:2, s. 153-168
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
