| 1. |
- Bojner Horwitz, Eva, et al.
(author)
-
Can Dance and Music Make the Transition to a Sustainable Society More Feasible?
- 2022
-
In: Behavioral Sciences. - : MDPI AG. - 2076-328X. ; 12:1, s. 11-11
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- AbstractTransition to sustainability is a process that requires change on all levels of society from the physical to the psychological. This review takes an interdisciplinary view of the landscapes of research that contribute to the development of pro-social behaviors that align with sustainability goals, or what we call ‘inner sustainability’. Engaging in musical and dance activities can make people feel trust and connectedness, promote prosocial behavior within a group, and also reduce prejudices between groups. Sustained engagement in these art forms brings change in a matter of seconds (such as hormonal changes and associated stress relief), months (such as improved emotional wellbeing and learning outcomes), and decades (such as structural changes to the brains of musicians and dancers and superior skills in expressing and understanding emotion). In this review, we bridge the often-separate domains of the arts and sciences by presenting evidence that suggests music and dance promote self-awareness, learning, care for others and wellbeing at individual and group levels. In doing so, we argue that artistic practices have a key role to play in leading the transformations necessary for a sustainable society. We require a movement of action that provides dance and music within a constructive framework for stimulating social sustainability.
|
|
| 2. |
- Rådmark, Lina, et al.
(author)
-
Mind and body exercises (MBE), prescribed antidepressant medication, physical exercise and depressive symptoms – a longitudinal study
- 2020
-
In: Journal of Affective Disorders. - : Elsevier BV. - 0165-0327 .- 1573-2517. ; 265, s. 185-192
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Aims: Earlier studies show that participation in mind and body exercises (MBE) is cross-sectionally associated with high levels of depressive symptoms and antidepressants. This study investigates the longitudinal interrelationship between depressive symptoms, MBE and antidepressants.Methods: 3269 men and 4318 women aged 24–74 years participated in the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Measures of MBE practice and depressive symptoms were drawn from the SLOSH questionnaire, data on prescription drugs were obtained from the Swedish Prescribed Drug Register. Structural Equation Modeling (SEM) was used to analyze temporal relationships.Results: Both MBE practice and antidepressants in 2012 was associated with higher levels of depressive symptoms two years later. Depressive symptoms in turn were associated with higher levels of later MBE practice and antidepressants. These relationships seemed to be explained by confounding by indication and were of higher magnitude for antidepressants than for MBE.Conclusion: Overall, SEM analysis shows that MBE and antidepressant treatment were both bi-directionally associated with depressive symptoms over time. Part of the explanation is likely to be confounding by indication: those with symptoms of depression more likely to undertake treatment, and MBE alone may be more common among those with less severe depression. The results clarify some of our findings from earlier studies and give some important, new information on what people are doing to manage depressive symptoms on a societal level, regarding self-care, medication, and the combination of both.
|
|
| 3. |
- Bojner Horwitz, Eva, et al.
(author)
-
Making space for singing in the 21st century classroom : A focus group interview study with primary school music teachers in Sweden
- 2023
-
In: British Journal of Music Education. - : Cambridge University Press. - 0265-0517 .- 1469-2104. ; , s. 1-15
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The present study aimed to increase understanding of how singing activities may be initiated in primary school, and what support and assistance teachers require to conduct singing activities as an integrated part of the school day. Five music teachers participated in a focus group interview. The following main themes were identified: 1) pedagogical and methodological flexibility, 2) the role of routines and familiarity, 3) the embodied and multimodal dimensions of singing, 4) the importance of accompaniment and instruments, 5) the experience of insecurity and obstacles and 6) the perceived synergies between singing and other learning activities. This knowledge may be important to integrate within music teacher education in order to secure singing’s place in schools.
|
|
| 4. |
- Persson, Mikael, phd, 1975-, et al.
(author)
-
En kulturskola för alla?
- 2024
-
In: Fritidsdidaktiska dilemman. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127466135 ; , s. 219-244
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- För kulturskolan att nå ut till målgrupper i alla områden i samhället är en viktig utmaning utifrån ett demokrati- och jämlikhetsperspektiv. För närvarande har kulturskolan svårare att nå elever från såväl föräldrar med lägre utbildningsbakgrund samt föräldrar i områden med en hög andel utlandsfödda. Det här kapitlet kommer att diskutera på vilka olika sätt som utmaningen att nå ut till målgruppen i ett förortsområde med hög andel utlandsfödda beskrivs av lärare och ledare inom kulturskola och skola. Intervjuerna som ligger till grund för artikeln har genomförts som en del av ett praktiknära forskningssamarbete och frågeställningen har väckts av ett behov artikulerat av lärare och skolledare inom det undersökta området. Teoretiskt bygger analysen på ett diskurspsykologiskt och policyteoretiskt perspektiv genom vilket olika tolkningsrepertoarer eller förklaringsmodeller om hur själva problemet med att bredda rekrytering till kulturskolan definieras. En förklaringsmodell kan exempelvis vara “Bristande förståelse för det svenska samhället”. Denna tolkningsrepertoar eller förklaringsmodell bygger på idén om att andra samhällen som elevernas föräldrar i synnerhet kanske inte har samma tilltro till och kunskap om hur samhälleliga institutioner, såsom kulturskolan, kan utgöra en resurs för enskilda individer som vill lära sig mer om instrumentspel exempelvis. En väg framåt utifrån denna förklaringsmodell betonar behovet av att skapa nätverk med lokala organisationer samt att skapa personliga varaktiga relationer till personer i området. Eftersom olika förklaringsmodeller presenterar olika lösningar på problemet som i sin tur blir olika genomförbara och kan vara konfliktfyllda i viss utsträckning. Att identifiera dessa olika dilemman och spänningar tror vi kan fördjupa samtalet om och förutsättningarna att mer gemensamt pröva olika sätt att jobba för att uppnå en kulturskola för alla.
|
|
| 5. |
- Appelgren, Alva, et al.
(author)
-
Tuning in on motivation : Differences between non-musicians, amateurs, and professional musicians
- 2019
-
In: Psychology of Music. - : SAGE Publications. - 0305-7356 .- 1741-3087. ; 47:6, s. 864-873
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The drive to learn and engage in music varies among individuals. Global motivation to do something can be intrinsic, for example, the joy and satisfaction in an activity. But motivation behind our action can also be extrinsic, such as the desire for fame, status or increased financial resources. The type of motivation probably influences to what degree individuals engage in musical activities. In this study, we examined the associations between the level of musical engagement and self-rated global motivation, factoring in age and sex, in a sample of 5,435 individuals. Musical engagement ranged from no music activity to amateurs and professional musicians. We found that intrinsic motivation increases with level of music activity and that motivation differs depending on sex, with females scoring higher on intrinsic motivation than males. Such differences may be considered in adjusting the forms of support offered to young musicians in music education. The phenomenon of motivation is complex, and we have highlighted areas that require further investigation, but this study has elucidated some differences in motivation types found in men and women, and between non-musicians, amateurs and professional musicians.
|
|
| 6. |
- Lundqvist, Lars-Olov, 1958-, et al.
(author)
-
Use of music for mood regulation in adolescents with intellectual disabilities : A case control study
- 2021
-
In: International Journal of Developmental Disabilities. - : Informa UK Limited. - 2047-3869 .- 2047-3877. ; 69:5, s. 675-682
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Functions connected to mood and emotion regulation are often reported as the most frequent and important functions of music, particularly during adolescence. However, less is known on how adolescents with intellectual disabilities (ID) use music for emotion regulation. The aim of this study was therefore to explore how adolescents with intellectual disabilities (n = 30) use music for mood regulation in comparison to adolescents without ID (n = 34). We assessed the seven mood-regulation strategies of the Music in Mood Regulation questionnaire, personality traits, mood, and a number of variables regarding music listening. The result showed that personality and mood were associated with the use of music for mood regulation and that adolescents with ID were less specific in their use of mood regulation strategies than adolescents without intellectual disabilities, even when adjusting for gender differences. In conclusion, the present study shows that personality traits in addition to mood is related to differences in usage of music for mood regulation among adolescents with and without intellectual disability. The study provides initial insights into the use of music and the relationships between personality, mood, and music in mood regulation in adolescents with intellectual disabilities.
|
|
| 7. |
- Persson, Mikael, 1975-
(author)
-
Completed PhD. Inte bara musik. : Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum
- 2019
-
In: NNMPF 2019.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Den första delen av titeln pekar på både ett resultat av avhandlingen och en kritisk utgångspunkt på samma gång. Musik har återkommande i kulturstudier, såväl som i skolans läroplan och i musikpedagogisk forskning, pekats ut som mycket intimt förknippad med vad som brukar kallas för identitetsskapande i bred bemärkelse. Försök att inom mer formell utbildning närma sig ungdomars intresse för musik, i syfte att skapa högre grad av motivation hos eleverna, har återkommande resulterat i att populärmusik, i en vidare mening, likställts med ungdomars musikaliska vardagskultur. Att populärmusik i en bredare bemärkelse likställs med ungdomars vardagskultur kan också vara en förklaring till att populärmusik i mycket hög grad präglar den musik som spelas i den svenska grundskolans musikklassrum. I min avhandling har jag istället haft ambitionen att undersöka elevers positionerande i musikklassrummet utan att på förhand utgå från att musik utgör en väsentlig del av densamma. I förlängningen är min förhoppning att studiens resultat ska kunna bidra till att fördjupa och ytterligare komplicera den musikpedagogiska forskningen som rör maktrelationer i musikklassrummet och som i sin förlängning syftar till att skapa mer likvärdiga förutsättningar för elever i alla musikklassrum.Det finns i nuläget en förhållandevis stor mängd studier som säger något om olika potentiella positioner som aktualiseras i grundskolans musikklassrum. Olikheter mellan eleverna beskrivs inte sällan utifrån antaganden om olika förutsättningar att medverka i musikundervisningen, och operationaliseras utifrån deras olika förkunskaper i musik. Eleverna positioneras också som olika beträffande deras musikintresse både utifrån genre och instrument. Inom vad som går under benämningen garagebandsundervisning antas både att eleverna har ett intresse att musicera och att de bär på en informell kompetens att lära sig musicera själva. Eleverna beskrivs också som olika konforma i grundskolans klassrum, något som beskrivs som ett utfall av olika grad av insocialisering i skolans normsystem. Flera av dessa olika positionera diskuteras också återkommande utifrån mer generella positioner kopplade till social klasstillhörighet eller kön. En del av dessa studier har sitt huvudsakliga material hämtat från deltagande observationer av interaktioner i musikklassrummet, men det finns inte många studier som gör detaljerade analyser av elevernas interaktioner. En position i den här avhandlingen ska alltså läsas som socialt skapad, fragmentarisk, och föränderlig. Positioner skapas i interaktion elever emellan i undervisningssituationen och görs så med hjälp av olika retoriska resurser som eleverna har att tillgå. Dessa resurser kan både vara direkt språkliga och bygga på en sekventiell analys av interaktionen, vilket är inspirerat från samtalsanalysen, men också utgöras av referenser som hämtas från olika etablerade diskurser som bidrar till att positionera eleverna på olika sätt. Slutligen är positionen också fragmenterad vilket innebär att den inte på något sätt beskriver en helhet, utan snarare en aspekt i vilken eleven själv framträder som annorlunda i relation till andra elever i musikklassrummet.För att förstärka möjligheten att säga något om musikens betydelse i ungdomars positionerande har jag valt att designa studien som en fallstudie med stor variation avseende elevernas på förhand uttryckliga musikintresse. också designen av studien göra det möjligt att studera detta. Jag har identifierat två olika musikklassrum från två olika skolor för att sedan kunna jämföra resultaten dessa emellan. Eleverna i det ena skolan, som jag valt att benämna Musikprofilskolan, har själva valt mer musik på schemat. De har också gjort ett inträdesprov för att komma in på skolan och därmed visat att de kommit upp till en tillräcklig nivå vittnar också om att deras intresse varit någorlunda ihållande över tid. Eleverna i den andra skolan, som jag benämnt Centralskolan, har snarare valt den närmsta skolan i bostadsområdet och därmed inte aktivt identifierat musik som viktigare än andra ämnen. I övrigt liknar skolorna varandra. Med vad som kan kallas deltagande videoetnografi har jag vidare dokumenterat undervisningen under en termins tid, transkriberat och tematiserat materialet utifrån vad som framträder som centralt för elevernas positionerande i de båda musikklassrummen. Vidare har jag i detalj analyserat utvalda sekvenser med hjälp av analytiska verktyg hämtade framför allt från samtalsanalys och diskurspsykologi.Elevernas positionerande påverkar deras delaktighet i musikaliska praktiker i musikklassrummet och detta sker på olika sätt i de olika musikklassrummen. I Centralskolans musikklassrum utgör konformitet en mer eftersträvansvärd position än rebellen vilket skapar goda förutsättningar klassrumsmanagement. I Musikprofilskolan är det mer accepterat och nästintill påbjudet att säga ifrån och vara ifrågasättande snarare än att vara konform. I Centralskolan skämtar eleverna återkommande om obildade som företrädesvis finns utanför musikklassrummets väggar, vilket skapar ett mer sammanhållet vi bland eleverna, ett ”vi som är bildade”. Samtidigt är humoristen en position som är mer tillgänglig för pojkarna i klassrummet, vilket skapar utrymme för kreativitet och att utmana normativa förväntningar i klassrummet. Självsäkerhet måste ibland Centralskolans elever maskeras för att inte riskera att falla över i skrytsamhet, en risk som inte återfinns alls bland eleverna i Musikprofilskolan. Att uttrycka sig rationellt och undvika spår av emotionalitet är väsentligt bland eleverna i Centralskolans musikklassrum, medan emotionella uttryck, då i synnerhet upprördhet och ilska, återkommer bland eleverna i Musikprofilskolan, något som tycks premiera pojkars möjlighet att få handlingsutrymme i deras ensemblespel.Sammantaget påverkar elevernas positionerande deras förutsättningar för undervisning i termer av kamratlärande, klassrumsmanagemen och garagebandsundervisning. Det är också min övertygelse att en bättre förståelse av vad som står på spel i elevernas positionerande i musikundervisningen skapar bättre förutsättningar att på allvar utmana och förändra maktstrukturer i klassrummet i syfte att skapa en mer jämställd och jämlik musikundervisning. För att uppnå detta tror jag att mer samtalsanalytiska angreppssätt kan vara fruktbara vilket inte heller används i så hög utsträckning tidigare inom det musikpedagogiska fältet.Den här avhandlingen har bland annat visat på skillnader i elevers positionerande i musikklassrummet beroende på i vilken grad musik står på spel för dem eller inte, i vilken kön har framträtt som en väsentlig kategori för elevernas positionerande. På motsvarande sätt vore det intressant att gå vidare med att studera elevers positionerande i olika musikklassrum i vilka positioner förknippade med exempelvis klass, etnicitet, sexualitet, funktionsvariation, religion aktualiseras.
|
|
| 8. |
- Persson, Mikael, 1975-
(author)
-
The intersection of gender and class in secondary school music education in Sweden
- 2018
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- In this presentation, I will discuss how different structural positions concerning gender and class may affect the students’ participation in musical activities in secondary school music education in Sweden. The research is part of my, soon to be finished, doctoral thesis in music pedagogy. The design could be described as a case study in which the cases represents differences regarding to social class. Each case has been analysed to find similarities and differences regarding what positions boys and girls accomplish in the classroom. My contribution to the discipline will primarily be to address the question of how differences in the students’ socioeconomic background, social class, intersects with gender, an intersection rarely addressed in music pedagogical research. I also hope to create a foundation to discussion differences created by the increasing segregation of the school system and the individual music teacher’s possibilities to compensate for the effects of this segregation.
|
|
| 9. |
- Korošec, Kaja, 1994-, et al.
(author)
-
“It is more important than food sometimes”; Meanings and Functions of Music in the Lives of Autistic Adults Through a Hermeneutic-phenomenological Lens
- 2022
-
In: Journal of autism and developmental disorders. - : Springer Nature. - 0162-3257 .- 1573-3432.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Subjective experiences of autistic adults remain under-researched, especially in the field of art. To learn more about their uses and functions of music, we interviewed 13 autistic adults and, through a hermeneutic-phenomenological analysis, found four overarching themes: Well-being, Identity and self-development, Connectedness, and Negative experiences. Findings show a broad and deep meaning of music in their lives, spanning from seemingly trivial functions such as making chores more enjoyable to existential questions such as choosing to stay alive. We discuss the often-overlooked negative effects or experiences of music, noting that positive and negative effects must always be addressed together if we are to use music to lower stress and support well-being.
|
|
| 10. |
|
|
