| 1. |
- Bergils, Lena, 1942-
(författare)
-
Vad har den gröna vågen betytt för landsbygden?
- 2002
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 45-51
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ännu i början av 1950-talet var jordbruket personalkrävande. På 1960-talet krävde jordbrukspolitiken en strukturomvandling. Utveckling av maskiner, ökad användning av konstgödsel, införande av herbicider och nya, mer resistenta grödor skulle underlätta. "Olönsamma" enheter skulle slås sammantill större. I vissa skogssocknar -inte bara i Norrland utan även i södra Sverige -skulle nästan all öppen mark skogsplanteras. Endast några mycket stora enheter skulle behållas för jordbruksändamål, inte ens en bonde per by skulle bli kvar, slagordet var snarare "en bonde per socken". Hur systemet skulle få en fungerande infrastruktur belystes inte.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Svensson, Per
(författare)
-
Sydafrika + Sverige = sant : från bistånd till ömsesidigt ubyte. Historia och vision.
- 2004
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 6-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur omvandlar man biståndsprojekt till kulturutbyte? Vad kan svenskt kulturliv bidra med för att långsiktigt stärka och utveckla kulturen i Sydafrika? Och vad kan sydafrikanska kultur utövare ge sina svenska kolleger? Detta är några av de grundfrågor som Kulturrådet och biståndsorganet Sida tillsammans med det sydafrikanska kulturdepartementet funderat på inför starten av det som kallas Sweden-South Africa Culture Partnership Programme.
|
|
| 4. |
- Greider, Göran, 1959-
(författare)
-
Vems är staden?
- 1998
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1-2, s. 77-81
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I storstäder laddas vissa innerstadsområden upp och blir mer än sig själva; de blir symboler, magnetfält. Områden, som är på väg att bli landskap befolkade av högre tjänstemän, mediafolk och affärsmän. Där bestäms mycket av färdriktningen - den politiska, den kulturella - för hela nationer.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arnstberg, Karl-Olov, 1943-
(författare)
-
Med- och motkulturer
- 1998
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1-2, s. 82-87
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi lever idag i ett slags uppbrottstid då det postmoderna samhället tycks nå sin final. Vi kan se hur de urbana livsstilarna vinner terräng, hur stora städer som Stockholm konkurrerar ut sitt omland. Men det är svårt att se nationalstaten vittra ner - globalt sett är den starkare än någonsin tidigare.
|
|
| 8. |
- Caldenby, Claes, 1946-
(författare)
-
När kom modernismen till Göteborg?
- 1996
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1-2, s. 44-51
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det vore lockande att anlägga ett kultursociologiskt perspektiv på innovationsspridning vad gäller modernismens genombrott i Sverige. Sådana studier saknas idag, men det finns intressanta internationella exempel. I Holland blev t ex hamnstaden Rotterdam ett fäste för modernismen; i Sovjet Moskva, i Tyskland dominerade Berlin och Frankfurt. Är det ekonomisk, social och politisk modernitet som spelar en roll eller stadens ställning som kulturcentrum där nya ideer utväxlas?
|
|
