| 1. |
- Wästerfors, David, et al.
(författare)
-
Analytiska knep
- 2008
-
Ingår i: Uppdrag forskning. - 9789147087280 ; , s. 66-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
War and challenges for contemporary criminology : an ethnography-inspired analysis of the narratives of unaccompanied young refugees with war experiences in institutional care in Sweden
- 2021
-
Ingår i: <em>(Il)legal organizations and crime. Challenges for contemporary criminology. </em>21st Annual Conference of the European Society of Criminology. - Bucharest, Romania : European Society of Criminology and University of Bucharest. ; , s. 203-204, s. 1-2
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study concerns young people who have experienced war, taken shelter in Sweden, and been placed in institutions. The purpose of the study is to identify and analyze power relations that contribute to the shaping of young people’s identities and repertoires of action via stigmatizations and social comparisons with different reference groups. The study’s empirical material includes qualitatively oriented interviews with six young people from Iraq, Syria, and Afghanistan who have experienced war followed by placement in institutional care in Sweden. Analytical findings with the following themes are presented: (1) power relations and war, (2) power relations and escape from war, and (3) power relations and post war. The narratives on war and flight recounted by unaccompanied refugee minors describe the exercise of power in practice, in which wartime interactions (based on the exercise of power) are compared and related to peaceful interactions (in which there is no exercise of power). In this context, the interactive creation of contrasts and comparisons in relation to other actors reveals various categories of actor: victim, perpetrator, and hero.
|
|
| 3. |
- Jacobsson, Katarina, et al.
(författare)
-
Introduktion i boken "Från klarhet till klarhet. Lysande texter för sociologisk forskning"
- 2013
-
Ingår i: Från klarhet till klarhet. Lysande texter för sociologisk forskning. ; , s. 7-28
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Samhällsvetenskaplig forskning äger vanligen rum ytterst stillsamt, bland högar av papper och böcker, vid datorskärmar och på seminarier. Men ibland händer det något. En dag kan man få tag i en text som hjälper en att skärpa blicken, få ordning på intrycken och energi nog att börja argumentera. Materialet faller på plats och forskningen går faktiskt framåt. Det handlar om teoretiska händelser – ett slags radikala betraktelseomkastningar – som kan lotsa den forskare som dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad bemödar sig med att få grepp om sin empiri. Denna bok har samlat elva sådana händelser, det vill säga artiklar och bokkapitel från internationellt namnkunniga samhällsvetenskapliga forskare, som var och en erbjuder inspiration och nytänkande. Samtliga texter är översatta till svenska. Genom att grunna över det egna materialet i relation till dessa texter kan läsaren på ett lättare och friare sätt våga teoretisera sitt material – och därmed ta språnget till ny kunskap. Boken har sin upprinnelse i en hyllning till lundaprofessorn och sociologen Malin Åkerströms forskargärning och därför sammanfaller de utvalda texterna med teman i hennes verk: social kontroll, kulturanalys, sociologisk kriminologi och kvalitativ metodologi. Den riktar sig till forskare, lärare och doktorander i samhällsvetenskapliga ämnen samt uppsatsskrivande studenter men också till andra vetgiriga medborgare som inför ett socialt fenomen ställer sig frågan ”hur ska man tolka det här?”
|
|
| 4. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Samverkan blir kamp : En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this dissertation a collaboration project in Swedish youth care is analysed. The aim of the project was to enhance coordination between the Social Services and the Swedish National Board of Institutional Care in order to make the efforts more efficient. The project also employed a number of coordinators. The overall purpose of this dissertation is to analyse conflicts, alliances and comparisons identifiable in interviews and observations. The analytic findings are put into an overall “collaboration context” represented by earlier research on the social phenomenon of “collaboration”. In this way the dissertation tries to contribute to a sociological understanding of a contemporary widespread phenomenon. The empirical materials of the study consist of recorded conversational interviews with 147 project participants (youngsters, parents and various professional categories) as well as observations of meetings, informal get-togethers and visits to institutions, Social Services offices, the head office of the National Board of Institutional Care and coordinators. The material was analysed using the analytic perspectives of Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) and Erving Goffman (1959/2004). The analysis shows that the project manifested and led to struggles between organizations involving representatives from the Social Services, the National Board of Institutional Care and the project, as well as to several interpersonal conflicts between representatives from various categories of involved professionals, and the youngsters and their parents. The study also shows that the client, in such human service organizations, faces a significant risk of being marginalized. Professionals who appreciated the collaboration often drew their conclusions based on their interaction with other professionals, but the collaboration did not guarantee a successful treatment of the client. Conflicts concerning the roles of the coordinators and their written documents (“the agreements”) emerged and were actualized through the creation of the project. The coordinators and their “agreements” can be seen as the project’s most visible representatives and symbols, which during the project become both themes for conflict and actualize already established conflict patterns. The youngsters and their parents appreciated the projects’ coordinators who appeared as personally involved and able to make concrete changes. However, many of youngsters and their parents criticized the coordinators and even portrayed a victim identity in relation to the project. The coordinator’s relationship with the youngsters and their parents was mostly characterized by passivity. This is clearly apparent in the analysis of the administrative and/or passive coordinator. Different alliance constellations became visible in these presentations. When the coordinator roles were altered in the description, the alliance constellations change. It is a common strategy for clients in human service organizations to try to enter into alliances with professionals involved in their cases and, in so doing, try to alter the situation to their own advantage. The fact that these alliances are often sought by the client indicates, among other things, the client’s will to fight against the situation in which he/she finds him/herself. I believe that this can be seen as something productive rather than problematic.
|
|
| 5. |
- Wästerfors, David, et al.
(författare)
-
Världens enklaste kulspetspenna. Om korruptionens kontraster i en säljares berättelser
- 2023
-
Ingår i: Den empiriska glädjen : En vänbok till Malin Åkerström - En vänbok till Malin Åkerström.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Världens enklaste kulspetspenna dyker upp tidigt i min intervju med den pensionerade och ytterst erfarne – för att inte säga slipade – försäljaren Rolf. Under hela sitt yrkesliv var han verksam i ett konsultbolag med uppdrag över hela världen. Han arbetade med att sälja tjänster till företag och offentliga institutioner i olika länder, framför allt i Mellanöstern men även i Öst- och Sydeuropa. I det här kapitlet ska jag återbesöka den här intervjun för att bena ut några nyanser i Rolfs utläggningar som jag inte hann med i min avhandling. Exemplet med världens enklaste penna är centralt men jag ska också uppehålla mig vid andra exempel för att kontextualisera pennan. I min diskussion har jag två texter som följeslagare: Steven Chibnall and Peter Saunders (1977) artikel om en korruptionsskandal i 1970-talets Storbritannien och Fran Osreckis (2017) historik över sociologiska perspektiv på korruption från 1950- talet och framåt. Det rör sig om två mycket olika exempel på korruptionsforskning.
|
|
| 6. |
- Burcar, Veronika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lugnt på stan? : en studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2005 intensifierades de kommunala insatserna mot brott och för trygghet i centrala Landskrona. Bakgrunden var en ökning i antalet anmälda misshandelsfall och personrån samt en medborgarundersökning som visade att Landskronaborna upplevde en stor otrygghet. I föreliggande rapport uppmärksammas delar av trygghetsinsatserna i Landskrona, särskilt Lugnt på stan-projektet och brottsförebyggarnas (Blåjackornas) arbete. Rapporten utgår från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning. Insatserna har bland annat studerats genom så kallade ”go-alongs” vid vandringar tillsammans med ordningsvakter, fältarbetare och brottsförebyggare. Vidare har representanter från polisen och Socialtjänsten intervjuats. Även centrumhandlare, ungdomar och ”folk på stan” har fått ge sina synpunkter angående trygghet och trygghetsarbete i Landskrona. Studien utvärderar inte enbart effekten av satsningarna utan behandlar också processen, det vill säga sättet på vilket insatserna utförts. Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006. Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva riktningen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå. Rapporten behandlar tänkbara orsaker till detta. Aktörerna i studien beskriver media som en orsak till sin egen eller andra människors upplevda otrygghet; lokalpressen sägs ha bidragit till rädsla särskilt för ungdomar med invandrarbakgrund. En vanlig inställning hos tillfrågade Landskronabor är att andra, det vill säga inte i första hand de själva, blir uppskrämda av lokalpressens artiklar.Bilden av ett centrum tömt på andra individer än ungdomsgäng tycks vara särskilt oroväckande. Enligt aktörerna i studien skulle större lugn och ökad trygghet bli den positiva konsekvensen av att ungdomar ägnade sig åt andra aktiviteter än att ”hänga på stan”. Samtidigt efterfrågas liv och rörelse i centrum; fler individer på stan skapar större trygghet. Det är emellertid ”rätt” personer (dvs. inte unga män med invandrarbakgrund) som eftersöks. Rapporten visar på en speciell problematik relaterad till Landskronabornas rädsla för ungdomsgäng. Fokuseringen på ungdomen som problem får till följd att även skötsamma ungdomar blir potentiella hotfaktorer. I detta avseende tycks unga män med invandrarbakgrund bli särskilt drabbade. Etnisk grupptillhörighet som grund för en polarisering av invånarna i Landskrona uppmärksammas i anslutning till detta. Vidare diskuteras Landskronabornas inställningar till trygghetsinsatserna. Trygghetssktörerna (framförallt brottsförebyggarna) beskrivs i positiva ordalag då det handlar om att hålla ordning på barn och ungdomar som vistas i centrum. Den kritik som förs fram kretsar kring deras otillräckliga befogenheter. I rapporten analyseras även trygghetsaktörernas arbete med att åstadkomma lugn på stan. Fyra olika metoder i trygghetsarbetet beskrivs och tolkas; kunskapsinhämtning, samtal, synlighet och aktiveringar. Det handlar här om trygghetsarbetet som förstärkt social kontroll, i synnerhet av unga killar på offentliga platser. ”Den höga brottsligheten i Landskrona” återkommer ständigt i diskussioner med Landskronabor. Detta utgör en del i en allmän nedgångsdiskurs beträffande staden. Två förhållningssätt till denna diskurs urskiljs i materialet; moralisk indignation och socialt entreprenörskap. Oavsett vilken uppfattning man har om diskussionsämnet (dvs. om det anses överdrivet eller inte) reproduceras bilden av Landskrona som en stad förknippad med kriminalitet.
|
|
| 7. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
School as a protection factor : An analysis of achievements, obstacles, collaboration, and identities in senior high school work with students who use alcohol and drugs
- 2017
-
Ingår i: Book of Abstracts. - Zagreb : Faculty of Education and Rehabilitation Sciences, University of Zagreb. ; , s. 107-108
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ethnography is a research method in which the researcher (1) engages in a social environment for a long period of time, (2) conducts regular observations of how the participants in this environment behave, (3) listens to and participates in the conversation, (4) interviews informants about phenomena that cannot be observed directly and about which the ethnographer is unclear, (5) collects documentary sources related to this group, (6) develops an understanding of the group’s culture and of human behaviour in the context of this culture, and (7) formulates a detailed account of this environment (Bryman 2016). This study is inspired by ethnographic methodology, where researchers reside within the environments, situations, and interactions they want to learn about. By observing what happens, listening to what is said, asking questions and collecting documents in the practice, the researcher can come to an understanding of the participantsʼ experiences. Adolescence is a unique period in which there is a high potential to influence and change both issues at school and drug abuse problems. However, it may require productive collaboration between professional in the social services and treatment centres and school staff. The environment at school can help create stability in a drug-abusing youths’ life, and the combination of education and treatment is a key factor necessary for these students to build independence. Much remains unknown about improving schooling for students with alcohol and drug problems and the factors involved should therefore be investigated. This study aims to identify and analyse (1) factors in practical and organizational work at senior high schools that are obstructive and promotive to students with alcohol and drug problems; (2) the circumstances teachers and other professional actors in the Swedish school system need to promote the success of students with alcohol and drug problems; (3) implications of school attendance for inclusion, learning, and change in these youths; and (4) implications for the identity construction of these young people related to school situations. By examining the details of the work done by professionals, the results from this study will provide missing knowledge about how to improve schooling for young people with alcohol and drug problems and how this contributes to their inclusion and participation in society. Our hope is that the study will identify conditions and opportunities needed to support young people with alcohol and drug problems in senior high school. Additionally, the information obtained will be used to develop a model for improved collaboration between schools, social services, and various treatment services to improve graduation rates for young people in the target group. In this specific target group, studies are lacking that identify factors that promote or obstruct such cooperation.
|
|
| 8. |
- Harnett, Tove, et al.
(författare)
-
Makt och vanmakt på äldreboenden
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordet makt ger bestämda associationer. Många tänker på våld eller politik. I denna bok om äldreboenden presenterar författarna ett annat synsätt. Makten finns också mitt i vardagen, bland blöjbyten och duschning, klädesval och läggtider. Bokens kapitel spänner över en rad teman som på flera sätt knyter an till maktutövning: inträdet till äldreboenden, rutiner, ledarskap, vårdskandaler och döden. Även mer svårupptäckta fenomen tas upp, som sociala band, andrafiering,aktivering, hemlikhet och subtila kontroverser kring de äldres identitet. Syftet är att ge läsaren en skärpt blick för hur makt och vanmakt gestaltas i välbekanta situationer i dagens äldreomsorg. Forskning visar att omsorgspersonal, boende och anhöriga dagligen involveras i maktutövning, trots att vardagen vid första anblicken inte alltid ter sig särskilt dramatisk. Boken syftar också till att underlätta diskussioner och ifrågasättanden av det som annars lätt tas för givet. Bör dagens omsorg om de äldsta medborgarna skötas på nya sätt? Kan vardagen på ett äldreboende förändras? Boken riktar sig främst till universitets- och högskolestuderande inom vård och omsorg, medicin, socialt arbete och vårdsociologi. Den är även relevant för yrkesverksamma och andra med intresse för gerontologi,sociologi, etnologi, socialantropologi, socialpsykologi och studier av välfärdsinstitutioner.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jacobsson, Katarina, et al.
(författare)
-
Sociologi för socionomer : en stående inbjudan
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken betydelse har sociologin för praktiskt socialt arbete? Vad menas med sociologins avslöjande ambition? Hur tänker och resonerar en sociolog? Den här boken tar avstamp i det sociala arbetets verksamhetsfält. Den bjuder in socionomer till ämnet sociologi genom nedslag i studier av det sociala arbetets praktik. Författarna diskuterar en rad sociologiska fynd från områden där socionomer är aktiva och de lyfter fram den kunskap som sociologiska perspektiv kan ge. Det handlar om allt från varför socialbidrag är vanligare i vissa samhällsskikt än i andra, till varför socialarbetare kan bli så förtjusta i möten att själva föremålet – klienten -kommer i skymundan. Boken innehåller ett litet lexikon som ger inblick i grundläggande sociologiska begrepp och fenomen. Boken är avsedd som kurslitteratur för socionomstudenter och studenter i närliggande ämnen. Den riktar sig också till verksamma inom socialt arbete.
|
|
