| 1. |
- Sörnsen, Lars, 1973-
(författare)
-
De olika världarna av aktivering - ett komparativt perspektiv
- 2009. - 1
-
Ingår i: Aktivering - arbetsmarknadspolitik och socialt arbete i förändring. - Malmö : Liber. - 9789147090754 ; , s. 225-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book chapter compares activation policies in Sweden, Germany and the UK as three different welfare regimes. The analysis starts out from a broad perspective on activation as passive and active attempts to redesign unemployment policies with a focus on increasing the linkage between work and welfare. It is argued that activation policies differ considerably between countries, but also in regard to different groups of the unemployed according to their status within existing benefit systems. Regime differences are generally maintained, but there are signs of convergence with regard to the weakest labour market groups and welfare clients.
|
|
| 2. |
-
Nation i ombildning : essäer om 2000-talets Sverige
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism — inte rädsla och hot?
|
|
| 3. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 4. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Demokrati, Islamofobi och Sveriges framtid - Intervju med Sveriges Unga Muslimers ordförande Rashid Musa
- 2018
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rashid Musa är ordförande för Sveriges Unga Muslimer (SUM). I denna intervju talar Rashid och Adrián om demokrati, rasism och islamofobi samt om behovet av en ny politisk mobilisering av de rasifierade andra. Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 5. |
-
Antirasistisk Ordbok
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språk är ett viktigt medel i kampen för rättvisa. Den här ordboken samlar ett antal begrepp som är grundläggande för den antirasistiska kampen som förs idag i Sverige och i resten av Europa. Det är en samling av begrepp som har definierats och förklarats av ett flertal antirasistiska forskare i Sverige där många av oss är verksamma och anknutna till föreningen Antirasistiska Akademin.
|
|
| 6. |
-
Välfärdspolitik i praktiken : om perspektiv och metoder i forskning
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förändringar av människors villkor i samhället kräver nya sätt att forska. I den här antologin presenteras olika redskap för kvalitativ forskning om välfärd. I antologin utgår forskarna från redan välkända traditioner inom samhällsvetenskaplig forskning, men argumenterar inte bara för etablerade forskningsmetoder och teoretiska perspektiv inom välfärdsforskningen utan också för nya. Antologin har arbetats fram inom ramen för Nordiska Sommaruniversitetet och därmed influerats av olika forskningstraditioner som förekommer vid universitet och högskolor i Norden. Nya forskningsmetoder där människornas egna utsagor och upplevelser tillvaratas kan tolkas utifrån redan etablerade teoretiska perspektiv som fenomenologi, hermeneutik och interaktionism. De forskningsansatser som presenteras möjliggör att människor även själva är med och formulerar bilden av sina livsvillkor. I antologin visas hur forskning med dessa ansatser kan ske tillsammans med människor i olika åldrar och livssituationer. I antologin visas också att komparativa ansatser kan öppna för nya insikter om olika dimensioner i välfärdsystemet som en kulturell praktik.
|
|
| 7. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 8. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Ritualer i koncentrationslägret : Avståndstagande, moral och anpassning i före detta lägerfångars berättelser från Bosnien
- 2013
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 115:3, s. 225-243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article portrayed experiences of former inmates that were placed in the concentration camps in the beginning of the war in Bosnia and Herzegovina in the 1900s are being analyzed. The article is based on 13 interviews with former inmates and close relatives that currently live in Sweden, Denmark and Norway. The purpose with the article is to describe the social interaction rituals that are being retold after a stay in concentration camps and also to identify how these interactions get dramatized symbolically. In addition, the moral that emerges in the description is analyzed. All the interviewed in the study describe themselves as victims. Throughout the narratives about crimes and encroachment in the camps the interviewed individual’s take distance from the actions of the guards and the category concentration camp- placed. Retelling violations and resistance rituals show that the space for individuality in the camps were toughly limited but a resistance and status rituals together with adaptation to the living conditions in the camps seems to have generated a space for enhanced individualization. To possess somewhat control and have the opportunity to provide resistance seems to give an emotion of honor and self-esteem to the camp prisoners, not only during but also after the time of war.
|
|
| 9. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Samverkan blir kamp : En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this dissertation a collaboration project in Swedish youth care is analysed. The aim of the project was to enhance coordination between the Social Services and the Swedish National Board of Institutional Care in order to make the efforts more efficient. The project also employed a number of coordinators. The overall purpose of this dissertation is to analyse conflicts, alliances and comparisons identifiable in interviews and observations. The analytic findings are put into an overall “collaboration context” represented by earlier research on the social phenomenon of “collaboration”. In this way the dissertation tries to contribute to a sociological understanding of a contemporary widespread phenomenon. The empirical materials of the study consist of recorded conversational interviews with 147 project participants (youngsters, parents and various professional categories) as well as observations of meetings, informal get-togethers and visits to institutions, Social Services offices, the head office of the National Board of Institutional Care and coordinators. The material was analysed using the analytic perspectives of Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) and Erving Goffman (1959/2004). The analysis shows that the project manifested and led to struggles between organizations involving representatives from the Social Services, the National Board of Institutional Care and the project, as well as to several interpersonal conflicts between representatives from various categories of involved professionals, and the youngsters and their parents. The study also shows that the client, in such human service organizations, faces a significant risk of being marginalized. Professionals who appreciated the collaboration often drew their conclusions based on their interaction with other professionals, but the collaboration did not guarantee a successful treatment of the client. Conflicts concerning the roles of the coordinators and their written documents (“the agreements”) emerged and were actualized through the creation of the project. The coordinators and their “agreements” can be seen as the project’s most visible representatives and symbols, which during the project become both themes for conflict and actualize already established conflict patterns. The youngsters and their parents appreciated the projects’ coordinators who appeared as personally involved and able to make concrete changes. However, many of youngsters and their parents criticized the coordinators and even portrayed a victim identity in relation to the project. The coordinator’s relationship with the youngsters and their parents was mostly characterized by passivity. This is clearly apparent in the analysis of the administrative and/or passive coordinator. Different alliance constellations became visible in these presentations. When the coordinator roles were altered in the description, the alliance constellations change. It is a common strategy for clients in human service organizations to try to enter into alliances with professionals involved in their cases and, in so doing, try to alter the situation to their own advantage. The fact that these alliances are often sought by the client indicates, among other things, the client’s will to fight against the situation in which he/she finds him/herself. I believe that this can be seen as something productive rather than problematic.
|
|
| 10. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” : [ A “Treatment Chain” for Young People or the Professionals? A Process Evaluation of the “Counteract Violence and Gangs” – Project in Sweden ]
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This report concerns a large evaluation of a project concerning Swedish juvenile care. We analyse how professionals, youngsters and parents perceived and interpreted the three-year project which involved different authorities whose representatives should form a care-giving chain. The project also employed a number of coordinators. Beyond accounting for the results from just over one houndred interviews and an intense field work our ambition was also to place our findings in a greater social and cultural context. The origin of our analysis is based upon the empirical material, not from a before hand constructed perspective; the example of the coordinators’ focus on administrative issues was therefore discovered through interviews and observations and not something that we were looking for or even expecting to find. At the same time no analysis can arise solely from an empirical material. When we, for example, use terms like ‘dispute props’, when talking about the involved actors discussions on different documents, it origins from reading the work of the classic sociologist Georg Simmel and modern social psychologist Ervin Goffman, both using dramaturgy as a metaphor for social interaction. The lasting impression from this project is the administrative position of the involved officials. They were strongly committed to meetings and documents, they reviewed and assessed each other using a bureaucratic language rather than discussing the individual youth with commitment. In fact the youths rather fell into a discursive shaddow when reading the interviews and field observations. In projects like this one, where officials should cooperate, the danger is that the meeting with its attached bureaucracy becomes the goal instead of the means. A more pragmatic stance regarding the meeting would rather see them being means through which distinct decisions and results carried the youth forth in a direction which the group, the parents and the youth had agreed on (the latter categories should, according to directives, be integrated). The meetings we attended rather displayed a startling inertia, issues that could have been resolved between meetings were not. The shortcomings in the measures were not followed up with attribution of responsibility.
|
|
