| 1. |
|
|
| 2. |
- Sundbom, Lars, et al.
(författare)
-
Högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden : En studie av hur de högskoleutbildades etableringsprocess kan mätas och beskrivas
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler ungdomar studerar vid högskola innan de går ut i arbetslivet. För många sker utträdet på arbetsmarknaden utan större problem, men detta gäller inte alla.I denna rapport betonas vikten av kunskap om villkoren och förutsättningarna för dem som går ut på arbetsmarknaden efter högskolestudier. En utförlig diskussion förs om de begränsningar och möjligheter som finns att med registerdataanalysen som metod få fram sådan kunskap.I jämförelse med andra länder har Sverige mycket goda förutsättningar att utnyttja registerdata för forsknings- och utredningsarbete. Och när det gäller etableringen på arbetsmarknaden kan befintliga registerdata användas för att belysa både strukturella och individbaserade aspekter.Metodutveckling och fördjupade studier på detta område kan leda fram till mer nyanserade sätt att mäta och beskriva etableringsprocessen. Och ytterst kanske till en säkrare kunskap om hur det går för de studenter som lämnat högskolan, vilket bör vara av värde för många intressenter – alltifrån presumtiva och aktiva högskolestuderande till utbildningsanordnare inom högskolesektorn samt olika myndigheter, organisationer och företag.
|
|
| 3. |
- Dag, Munir, 1968-
(författare)
-
Unga människor med rörelsehinder : förankring, marginalisering och social exkludering
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis was to describe the specific barriers young people with disabilities experience in their ambition to get a job. The aim was also to investigate how these young people’s social and economic situation has been affected by their disability. The results are based on two reports: one qualitative, consisting of interviews with 12 individuals with physical disabilities, and one quantitative in the form of a questionnaire answered by 706 persons. In the case of the questionnaire, the response rate was 48 per cent. Both reports are based on the same criteria, namely, that the respondents should have a physical disability, be 20–35 years of age and be participating in some form of employment policy program. The results from both studies show that individuals with physical disabilities encounter different types of barriers on the labour market, which can be categorised as being either at the individual level or at the social level. The barriers at the individual level are low education, long-term unemployment, grave physical disability and lack of work experience. The barriers identified at the social level are primarily poorly adapted workplaces, a too high working pace, employers’ negative attitudes, insufficient knowledge of the competence of disabled persons and an overly generous social welfare system. All these factors constitute a direct obstacle to employing persons with a physical disability. The results from the interview study show that the respondents have few social relations. The majority of the respondents have social intercourse solely with family members or parents. Most of the respondents in the questionnaire study state that they have frequent social relations with friends and acquaintances. Both the interview study and the questionnaire study reveal that the respondents’ financial position has worsened as a result if their physical disability. Conclusions that can be drawn from this thesis are that young people with physical disabilities encounter different barriers in their attempts to get a job and to maintain social relations. Based on the results, some of the respondents can be regarded as being socio-economically marginalised.
|
|
| 4. |
- Dag, Munir, 1968-
(författare)
-
Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden : om barriärer, sociala relationer och livsvillkor
- 2003
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder.Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade.Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete.De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade.Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete.
|
|
| 5. |
- Persson, Marcus, Universitetslektor, 1975-, et al.
(författare)
-
Caregivers' use of robots and their effect on work environment : a scoping review
- 2022
-
Ingår i: Journal of technology in human services. - : Taylor & Francis. - 1522-8835 .- 1522-8991. ; 40:3, s. 251-277
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Despite the lively discussion on the pros and cons of using robots in health care, little is still known about how caregivers are affected when robots are introduced in their work environment. The present scoping review fills this research gap by mapping previous studies about the relation between robots in care and caregivers’ working life. The paper is based on searches in four databases for peer-reviewed articles about robots in care settings, published 2000 to 2020. The 27 included papers were examined with the questions of 1) how robots are used by caregivers, and 2) how robots affect caregivers’ work environment. The analysis shows that the use of robots can affect both the physical and the psychosocial work environment, in positive as well as in negative ways. Robots are used in care settings to reduce physical and mental demands of the caregivers, but they can, in fact, increase caregivers’ workload. Thus, the review indicates that robots can improve the quality of work, but that they seldom work as a shortcut to increased efficiency or time effectiveness.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(författare)
-
ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
|
|
| 7. |
- Knezevic, Zlatana, 1984-
(författare)
-
A Cry for Care But not Justice : Embodied Vulnerabilities and the Moral Economy of Child Welfare
- 2020
-
Ingår i: Affilia. - : SAGE Publications. - 0886-1099 .- 1552-3020. ; 35:2, s. 231-245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores the pivotal role of the body for political recognition and rights claims in child welfare "moral" interventions. I examine how the bodily figures in child welfare assessments, linking these manifestations to the concept of the moral economy of care. A sample of assessment reports from a Swedish municipality, all addressing violations of children's bodies or integrity, are used as empirical material. I show how the psychosomatically suffering child is being best "heard" as vulnerable. I also argue that such a moral economy of care silences children's accounts of gendered and racial injustices. Furthermore, racialized moral divides are indicated when assessments of different child bodies are considered. A concluding remark points to need for a child welfare moral economy of social justice that responds to structural intersecting injustices in childhoods, including to those of a racialized child welfare and its individualized and symptom-oriented services.
|
|
| 8. |
- Redmalm, David, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
Robotic animals in dementia care : Conceptions of animality and humanity in care organizations
- 2023
-
Ingår i: The Oxford Handbook of Animal Organization Studies. - Oxford : Oxford University Press. - 9780192848185 - 9780191943485 ; , s. 409-424
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Robotic animals in the shape of cats, dogs, and seals are increasingly used in dementia care. The robots are built to respond to users’ touch and talk for various purposes such as calming, activating, or entertaining patients. Drawing on media representations, marketing materials, reports of experts, and interviews with care workers we take a closer look at the ideas of animality that shape the robots and their application in care organizations. We find that the robots’ animality is described as connecting with a fundamental mammal aspect of our humanity. At the same time, concerns are raised that patients risk being dehumanized when robots replace human-to-human interaction, and the robots are thus treated as a threat to patients’ human dignity. The chapter discusses how notions of animality and a biopolitical understanding of the human as mammal play an integral role in robotized care organizations.
|
|
| 9. |
- Liedgren Dobronravoff, Pernilla
(författare)
-
Att bli, att vara och att ha varit : Om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation seeks to describe and investigate the entering and leaving of a highly structured and hierarchical religious community, exemplified in this case by the Jehovah's Witnesses. The respondents in this study were chosen from both active members of the Jehovah's Witnesses in Sweden and those who have left the organisation for personal reasons. Repeated interviews with ten active members of the organisation have been conducted in the course of the study and compared to equal numbers of former members. The interviews have been semi-structured to deal with questions of how a person has come into contact with the organisation; how they retrospectively experienced the process of entry; the reasons for becoming a member. Questions have also been asked about life in the organisation. The group of "exiters" have also been asked about the experience of leaving, why they wanted to leave, and how this process was started and carried out. In addition to this I have analysed a four-year diary describing the time inside and the process of leaving the organisation. This has given me an extra psychological insight into the inner experience of someone who has gone through the whole process. The analysis has been done by categorising the content of the transcribed interviews. The analysis of the diary has involved thorough reading, resulting in a division of it into four different parts, where each part has been given a certain key-word, signifying the author's emotional state when writing it. A person converting as an adult has to pass six phases before being considered a Jehovah's Witness by the organisation. These are: Contact with the Jehovah's Witnesses, studying the bible with members of the organisation, questioning, accepting, being active as publisher (spreading the belief), being baptised. For a person brought up in the organisation, the process to full membership is much shorter: Upbringing in the organisation, taking a stand on the belief, being baptised. The exit process contains of seven phases: Different levels of doubts, testing of doubts, turning points, different kinds of decisions, different steps in executing the decisions, floating, a period of emotional and cognitive consideration of membership and its experiences, relative neutrality.
|
|
| 10. |
|
|
