| 1. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Modelo en desorden : Estado de bienestar, dogmatismode austeridad y cambio radical en las políticasde migración suecas
- 2018
-
Ingår i: Migración y Desarollo. - Zacatezas, Mexico : Red Internacional de MIgracion y Desarrollo. - 1870-7599 .- 2448-7783. ; 16:31, s. 71-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The winds of xenophobia hovering over Europe have swept the moral politicalfoundations of an inclusive Swedish migration policy into the dustbin of history and twistedan enlightened left-right consensus on an open and humanitarian asylum policy into its mirroropposite. Lured by advances of the extreme right the main political parties have, since2015, come to indiscriminately embrace the view that immigration, etno-cultural diversityand an open-door refugee policy is detrimental to welfare and, in consequence, curbing migrationhas become the all dominant political strategem in vying for votes. The authorschallenge this widely accepted narrative by arguing that the sustainability of the Swedishwelfare state has not been undermined by migration but by consecutive Swedish governments'unbending adherence to austerity politics since the beginning of the 1990s. Austeritypolitics have, step by step, weakened the Swedish Model's socially integrative functions andprevented the implementation of an ambitious agenda, harvesting a potentially dynamic interplayof expansionary economic and social policies and a humanitarian asylum policy.
|
|
| 2. |
- Montesino, Norma, et al.
(författare)
-
Ruptura y sufrimiento social. La llegada de refugiados a Suecia desde la perspectiva de estudiantes de trabajo social. [Rupture and social suffering. The perspective of social work students on the arriving of refugees to Sweden.]
- 2018
-
Ingår i: Trabajo Social Global [Global Social Work]. - Granada : Universidad de Granada. - 2013-6757. ; 8:15, s. 26-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En el año 2015 el gobierno sueco dio un giro radical en sus políticas migratorias: cambió las leyes de asilo y protección de refugiados e introdujo el control permanente de las fronteras con el fin de reducir la inmigración de refugiados a Suecia. En este artículo, discutimos estos cambios desde la perspectiva de los estudiantes de trabajo social. Nuestro estudio se basa en material cualitativo recopilado durante una investigación realizada en el marco de un proyecto internacional, con el objetivo de desarrollar buenas prácticas para la recepción de refugiados recién llegados a Europa. Los estudiantes discutieron las respuestas de las autoridades suecas, expresaron sus inquietudes y preocupaciones sobre el impacto del cambio de política en los solicitantes de asilo, en la sociedad en general y en su propio entorno. Sus reflexiones expresan incertidumbre e impotencia, así como temor cuando constatan la creciente normalización del racismo, tanto en el espacio público como en su entorno inmediato. Identificamos los procesos descritos por los estudiantes como una pérdida creciente de identidad comunitaria. Los estudiantes sufren de esta pérdida al mismo tiempo que reducen sus interacciones sociales, contribuyendo de esa manera al reforzamiento de los mismos procesos que critican. Así, a pesar de que se posicionan en contra de las políticas de rechazo a los refugiados, cuando discuten la formación académica impartida en trabajo social en relación con la migración, mantienen la distancia entre los nacionales y los migrantes y refuerzan la división entre "nosotros" y "ellos".
|
|
| 3. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Un contramovimiento del precariado [A countermovement of the precariat] : Migración,trabajo y el enigma de los derechos humanos [migration, labour, and the enigma of human rights]
- 2023
-
Ingår i: Migración y Desarollo. - 2448-7783. ; 21:40, s. 71-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This chapter discusses trends in global migration on the background of processesof commodification and recommodification and the rise of a neoliberal «regulatory state».It explores perspectives for a contemporary countermovement of, for, or with a global «mi-grant precariat». Through a review of current research advances relating to the ideopoliticalprocesses leading up to the confirmation of the Global Compact for Migration, and thesubsequent International Migration Review Forum, the authors ask what space there is forcivil society in the global governance on migration? Therefore it explored potentials andpitfalls of the memento of «human rights» related to the claims of civil society.
|
|
| 4. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-
(författare)
-
Memorándum para el «poder popular» : Migración, precariedad y nuevos movimientos sociales en el post-apartheid en Sudáfrica
- 2015
-
Ingår i: Migración y Desarollo. - 1870-7599. ; 13:24, s. 3-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article discusses migration, precarity and poor people’s movements. It relates a reproduction of poverty and unfree labour in post-apartheid South Africa to shifting race-class alliances and the constitution of political hegemony under variable historical-structural conditions. It charts the development of migrancy system from apartheid’s centrally managed labour regime to a post-apartheid neoliberal regime driven by policies of «flexploitation». A contentious enigma of «xenophobia» is related to nation and citizenship in the remaking of hegemony in an exceedingly unequal society where poor people’s movements carve out spaces of an «insurgent citizenship» beyond the reach of neoliberal governance. The author asks whether a reconstituted South African left, with the anti-apartheid coalition’s Freedom Charter as a memorandum for current struggles, will be able to advance a renaissance of «people power» at a junction where migration, xenophobia and winning the loyalty of an unruly precariat have become increasingly crucial stratagems?
|
|
| 5. |
- Lorentzen, Mikael, 1970-
(författare)
-
Multikulturella visioner : hedersrelaterat våld och socialt arbete i medierna
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.
|
|
| 6. |
- Parra Rosales, Luz Paula, 1968-, et al.
(författare)
-
Reforma Constitucional de Derechos Humanos en México
- 2017
-
Ingår i: Efective Incidence of NGOs in a Congress without Mayorities. - Mexico : Centro de Colaboración Cívica. ; , s. 1-35
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Después de más de 10 años de negociación política y de un proceso legislativo de tres años, finalmente el 11 de junio de 2011 entró en vigor la Reforma Constitucional en materia de Derechos Humanos en México. Miembros de organizaciones civiles, exfuncionarios de gobierno, legisladores, organismos internacionales, académicos y gran parte de la opinión pública coinciden en que se trata de una de las piezas de legislación más importantes que se han aprobado en los últimos tiempos en el país.En el entorno creado por las medidas de políticas públicas tomadas por el gobierno federal para el combate a la delincuencia organizada y ante el crecimiento del nivel de violencia a nivel nacional, la aprobación de la Reforma Constitucional en materia de Justicia Penal que entró en vigor en el año 2008 motivó la preocupación de algunas organizaciones civiles y de la Oficina del Alto Comisionado de los Derechos Humanos en México (OACNUDH), las cuales opinaban que esta legislación carecía de una perspectiva de derechos humanos que garantizara un balance al nuevo marco legal. Por lo tanto, consideraron urgente la aprobación de esta reforma, discutida desde hace mucho tiempo, pero que en esos momentos se percibía como necesaria para brindar protección a la ciudadanía ante la situación de inseguridad en el país.Diversos actores intervinieron durante la discusión de la Reforma Constitucional en materia de Derechos Humanos, sin embargo, la incidencia estratégica de algunas organizaciones civiles y organismos internacionales fue determinante a lo largo de todo el proceso de aprobación, pasando por su votación en la Cámara de Diputados y el Senado de la República, hasta llegar a su aprobación final en la mayoría de los congresos estatales del país y su promulgación por parte del Ejecutivo.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Calbucura, Jorge
(författare)
-
Indoamérica en el Canto General de Pablo Neruda
- 2005
-
Ingår i: El Canto general y América Latina en el siglo XXI. - Stockholm : Department of Education, department of Spanish and Portuguese and Latin-American Institute; Stockholm University.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
