| 1. |
- Sörnsen, Lars, 1973-
(författare)
-
De olika världarna av aktivering - ett komparativt perspektiv
- 2009. - 1
-
Ingår i: Aktivering - arbetsmarknadspolitik och socialt arbete i förändring. - Malmö : Liber. - 9789147090754 ; , s. 225-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book chapter compares activation policies in Sweden, Germany and the UK as three different welfare regimes. The analysis starts out from a broad perspective on activation as passive and active attempts to redesign unemployment policies with a focus on increasing the linkage between work and welfare. It is argued that activation policies differ considerably between countries, but also in regard to different groups of the unemployed according to their status within existing benefit systems. Regime differences are generally maintained, but there are signs of convergence with regard to the weakest labour market groups and welfare clients.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 3. |
-
Välfärdspolitik i praktiken : om perspektiv och metoder i forskning
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Förändringar av människors villkor i samhället kräver nya sätt att forska. I den här antologin presenteras olika redskap för kvalitativ forskning om välfärd. I antologin utgår forskarna från redan välkända traditioner inom samhällsvetenskaplig forskning, men argumenterar inte bara för etablerade forskningsmetoder och teoretiska perspektiv inom välfärdsforskningen utan också för nya. Antologin har arbetats fram inom ramen för Nordiska Sommaruniversitetet och därmed influerats av olika forskningstraditioner som förekommer vid universitet och högskolor i Norden. Nya forskningsmetoder där människornas egna utsagor och upplevelser tillvaratas kan tolkas utifrån redan etablerade teoretiska perspektiv som fenomenologi, hermeneutik och interaktionism. De forskningsansatser som presenteras möjliggör att människor även själva är med och formulerar bilden av sina livsvillkor. I antologin visas hur forskning med dessa ansatser kan ske tillsammans med människor i olika åldrar och livssituationer. I antologin visas också att komparativa ansatser kan öppna för nya insikter om olika dimensioner i välfärdsystemet som en kulturell praktik.
|
|
| 4. |
- Wolmesjö, Maria
(författare)
-
Ledningsfunktion i omvandling : Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the 1990s many of the local authorities have been forced to reduce expenditure on the care of the elderly and people with disabilities, and many organisational changes have been carried out. New problems and their solutions are often related to leadership and management. This dissertation deals with three trends in the development of the organisation: The first trend is a market orientation, one example of which is the attempt to increase effectiveness and efficiency by utilising a purchaser/provider model in the organisation. Here the needs assessment model is studied. The second trend is the response to the pressed situation due to heavy workloads that staff members and their managers express, exemplified by self-managing work teams and a year-based working hour system. Here called flexible work organisations. The third trend focused in this dissertation is the decentralisation of social services. It is connected to increased demands on involvement in, and participation from those who use the services, i.e. the elderly and people with disabilities. The aim of this dissertation is to shed light on how politicians and managers view, experience and describe management and leadership in three types of local authority organisations. The focus is on the demands on managers and how the working conditions for managers are described in the different organisations. The material includes three different empirical methods. The first is a questionnaire to politicians and local authority officials, mainly managers at different levels in the care of the elderly and persons with disabilities. The second method consists of qualitative interviews with politicians and managers. The third method involved a document study of local authority documents, e.g. official guidelines, plans and evaluations. The method of analysis, a ?qualified content analysis? is inspired by discourse analysis and focuses on a comparison between the different local authorities, between politicians and managers and between women and men. This dissertation shows that the organisational changes brought about unexpected consequenses for management and that the demands differ between politicians and managers and between different organisations. Politicians and higher-level management expect the managers to manage the organisation, and employees expect them to lead. The solution seems to be a high level of competence, but which competence is needed? There are two different ideals for leadership. One is associated with focus on effectiveness and efficiency and the other associated with focus on communication. The dissertation highlights the conditions of a management, which is currently being pushed further down in the organisation. The dilemma of leadership ? being a manager or a leader will not disappear. Somewhere in the organisation the perspective of effectiveness and efficiency and the perspective of communication have to meet. It might be seen as a dilemma that will not go away ? only be placed in different levels in the organisation.
|
|
| 5. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Samverkan blir kamp : En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this dissertation a collaboration project in Swedish youth care is analysed. The aim of the project was to enhance coordination between the Social Services and the Swedish National Board of Institutional Care in order to make the efforts more efficient. The project also employed a number of coordinators. The overall purpose of this dissertation is to analyse conflicts, alliances and comparisons identifiable in interviews and observations. The analytic findings are put into an overall “collaboration context” represented by earlier research on the social phenomenon of “collaboration”. In this way the dissertation tries to contribute to a sociological understanding of a contemporary widespread phenomenon. The empirical materials of the study consist of recorded conversational interviews with 147 project participants (youngsters, parents and various professional categories) as well as observations of meetings, informal get-togethers and visits to institutions, Social Services offices, the head office of the National Board of Institutional Care and coordinators. The material was analysed using the analytic perspectives of Georg Simmel (1950/1964), Theodore Caplow (1968) and Erving Goffman (1959/2004). The analysis shows that the project manifested and led to struggles between organizations involving representatives from the Social Services, the National Board of Institutional Care and the project, as well as to several interpersonal conflicts between representatives from various categories of involved professionals, and the youngsters and their parents. The study also shows that the client, in such human service organizations, faces a significant risk of being marginalized. Professionals who appreciated the collaboration often drew their conclusions based on their interaction with other professionals, but the collaboration did not guarantee a successful treatment of the client. Conflicts concerning the roles of the coordinators and their written documents (“the agreements”) emerged and were actualized through the creation of the project. The coordinators and their “agreements” can be seen as the project’s most visible representatives and symbols, which during the project become both themes for conflict and actualize already established conflict patterns. The youngsters and their parents appreciated the projects’ coordinators who appeared as personally involved and able to make concrete changes. However, many of youngsters and their parents criticized the coordinators and even portrayed a victim identity in relation to the project. The coordinator’s relationship with the youngsters and their parents was mostly characterized by passivity. This is clearly apparent in the analysis of the administrative and/or passive coordinator. Different alliance constellations became visible in these presentations. When the coordinator roles were altered in the description, the alliance constellations change. It is a common strategy for clients in human service organizations to try to enter into alliances with professionals involved in their cases and, in so doing, try to alter the situation to their own advantage. The fact that these alliances are often sought by the client indicates, among other things, the client’s will to fight against the situation in which he/she finds him/herself. I believe that this can be seen as something productive rather than problematic.
|
|
| 6. |
- Kumpula, Mira, et al.
(författare)
-
Diskursrestriktioner och maktstrategier mot socialarbetare
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskursrestriktioner (en term från den franske filosofen Foucault) innebär förekomst av normer som begränsar vad man kan tala om, när och i vilka situationer. En studie baserad på litteraturstudier, en mindre enkät och åtta intervjuer med socialarbetare visar att olika diskursrestriktioner förekommer och att olika maktstrategier och förföljande strategier ibland används mot socialarbetare som t.ex. är kritiska gentemot den egna organisationen. Olika diskurser inom socialtjänsten diskuteras.
|
|
| 7. |
-
Antirasistisk Ordbok
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språk är ett viktigt medel i kampen för rättvisa. Den här ordboken samlar ett antal begrepp som är grundläggande för den antirasistiska kampen som förs idag i Sverige och i resten av Europa. Det är en samling av begrepp som har definierats och förklarats av ett flertal antirasistiska forskare i Sverige där många av oss är verksamma och anknutna till föreningen Antirasistiska Akademin.
|
|
| 8. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Demokrati, Islamofobi och Sveriges framtid - Intervju med Sveriges Unga Muslimers ordförande Rashid Musa
- 2018
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rashid Musa är ordförande för Sveriges Unga Muslimer (SUM). I denna intervju talar Rashid och Adrián om demokrati, rasism och islamofobi samt om behovet av en ny politisk mobilisering av de rasifierade andra. Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 9. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Organisatoriska provokationer
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att nå en kritisk och teoretisk förståelse av hur socialtjänstens organisationer möter sociala problem samt att antyda alternativa organisationsformer.Data har införskaffats från tre organisationer - två socialbyråer och en fältgrupp - genom beslutsdokument och genom fyra intervjustudier under 1983-84. Resultaten tyder på att organisationernas förhållningssätt till sociala problem är i första hand administrativt. Klientgruppernas och enskilda klienters perspektiv, livssituation m.m. verkar organisationerna föga intresserade av. Problemanalyser görs i ringa utsträckning. Däremot sysslar man mycket med interna frågor, former, forrmförändringar, samarbete m.m. Kunskapsbyggande saknas väsentligen. Flera olika teoretiska perspektiv på data antyds och prövas. Teknokratiska medvetandeprocesser ses som en viktig kulturell och samhällelig faktor. Flera andra faktorer diskuteras, t.ex. inverkan av bearbetad materia, organisatorisk rationalitet, varseblivningsmässiga, tankemässiga, känslomässiga och språkliga faktorer. Vissa principer för konstruktion av flexibla, problem- och resultatorienterade organisationer skisseras, t.ex. snabb anpassning till ekologin. En hypotes uppställs om olika organisationstyper inom socialtjänsten. Motståndsproblemet berörs kritiskt. Medvetandeprocesser diskuteras och en allmän hypotes med ett form-innehålls-kontinuum för kulturella medvetandeprocesser skisseras. Innebörden av en symtom-åtgärds-modell respektive en problemfokuserande arbetsmodell vid konstruktion och utveckling av organisationer behandlas. Vidare hävdas att socialarbetarnas och klienternas resurser förtrycks av teknologiska former och formtänkande likt en ande i en flaska. Amöban mde sin rörlighet förespråkas som en förebild för en socialtjänstorganisation.
|
|
| 10. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Ritualer i koncentrationslägret : Avståndstagande, moral och anpassning i före detta lägerfångars berättelser från Bosnien
- 2013
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 115:3, s. 225-243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article portrayed experiences of former inmates that were placed in the concentration camps in the beginning of the war in Bosnia and Herzegovina in the 1900s are being analyzed. The article is based on 13 interviews with former inmates and close relatives that currently live in Sweden, Denmark and Norway. The purpose with the article is to describe the social interaction rituals that are being retold after a stay in concentration camps and also to identify how these interactions get dramatized symbolically. In addition, the moral that emerges in the description is analyzed. All the interviewed in the study describe themselves as victims. Throughout the narratives about crimes and encroachment in the camps the interviewed individual’s take distance from the actions of the guards and the category concentration camp- placed. Retelling violations and resistance rituals show that the space for individuality in the camps were toughly limited but a resistance and status rituals together with adaptation to the living conditions in the camps seems to have generated a space for enhanced individualization. To possess somewhat control and have the opportunity to provide resistance seems to give an emotion of honor and self-esteem to the camp prisoners, not only during but also after the time of war.
|
|
