| 1. |
- Forsberg, Lena, et al.
(författare)
-
Gender and entrepreneurship in the horse-related industry
- 2013
-
Ingår i: Journal of Business Diversity. - 2158-3889. ; 12:2, s. 75-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we examine the horse-related industry in terms of entrepreneurship and gender. Based on reports of the industry, a mapping of the entire sector (N= 7504) and a questionnaire (N=520) we find that the industry is portrayed as female gendered, but dominated by men. However, we also find evidence that the industry is changing gender, as women dominate among younger entrepreneurs. The strongest motives for the horse-related entrepreneurs (regardless of gender) are realizing a dream and being able to combine interest with work. We also found that entrepreneurs in this industry mainly network inside the industry.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Frishammar, Johan, et al.
(författare)
-
Antecedents and consequences of firms' process innovation capability : a literature review and a conceptual framework
- 2012
-
Ingår i: IEEE transactions on engineering management. - 0018-9391 .- 1558-0040. ; 59:4, s. 519-529
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Process innovation can allow both efficiency and effectiveness gains and is a key source of long-term competitive advantage in manufacturing firms. However, the literature on managing process innovation is broad and fragmented, and it has not yet been systematically reviewed in the scholarly literature. Drawing on a capability-based perspective, the aim of this paper is to provide a systematic review of the process innovation literature. We synthesize our findings into a conceptual framework displaying the antecedents and consequences of firms' process innovation capability. First, a parsimonious review of the process innovation literature is conducted. Second, a conceptual framework of firms' process innovation capability is developed to synthesize the literature and to advance knowledge about managing process innovation. A principal distinction between a firm's potential and realized process innovation capability is drawn, and it is argued that high-quality realization mechanisms are critical for achieving desired process innovation outcomes. Finally, implications for theory, management practice, and recommendations for future research are provided.
|
|
| 5. |
- Håkansson, Anders, et al.
(författare)
-
Barriers to Implementation of Laser Welding Technology – A Study of 11 Companies in Scandinavia
- 2015
-
Ingår i: Manufacturing Science and Technology. - : Horizon Research Publishing Co., Ltd.. - 2333-2735 .- 2333-2697. ; 3:2, s. 48-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the manufacturing industry, one essential contribution to sustain high competitiveness is successful regular implementation of advanced manufacturing technology. Barriers of different sorts could interfere with this implementation. The purpose of this study is to investigate whether there are barriers to implementation of laser welding technology and how they affect the implementation process. Eleven small manufacturing companies, mainly in northern Sweden and Finland, are interviewed regarding their experiences with implementation of laser welding technology. What is clear is that this is a more complex question than just lack of money. The study shows other underlying barriers to have more influence on the lack of implementation. Many of the barriers are connected with organization and management. Identifying these barriers and when they occur in the implementation process may improve implementation efficiency.
|
|
| 6. |
- Johansson, Björn, 1975, et al.
(författare)
-
Challenges and opportunities to advance manufacturing research for sustainable battery life cycles
- 2024
-
Ingår i: Frontiers in Manufacturing Technology. - 2813-0359. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Advanced manufacturing research for sustainable battery life cycles is of utmost importance to reach net zero carbon emissions (European Commission, 2023a) as well as several of the United Nations Sustainable Development Goals (UNSDGs), for example: 30% reduction of CO2 emission, 10 million job opportunities and access to electricity for 600 million people (World Economic Forum, 2019). This editorial paper highlights international motivations for pursuing more sustainable manufacturing practices and discusses key research topics in battery manufacturing. Batteries will be central to our sustainable future as generation and storage become key components to on-demand energy supply. Four underlying themes are identified to address industrial needs in this field: 1. Digitalizing and automating production capabilities: data-driven solutions for production quality, smart maintenance, automation, and human factors, 2. Human-centric production: extended reality for operator support and skills development, 3. Circular battery life cycles: circular battery systems supported by service-based and other novel business models, 4. Future topics for battery value chains: increased industrial resilience and transparency with digital product passports, and next-generation battery chemistries. Challenges and opportunities along these themes are highlighted for transforming battery value chains through circularity and more sustainable production, with a particular emphasis on lithium-ion batteries (LIB). The paper concludes with directions for further research to advance a circular and sustainable battery value chain through utilizing the full potential of digitalization realising a cleaner, more energy-efficient society.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brännmark, Mikael, et al.
(författare)
-
Researching Lean: Methodological Implications of Loose Definitions
- 2012
-
Ingår i: Quality Innovation Prosperity. - : Technical University of Kosice, Faculty of Materials, Metallurgy and Recycling. - 1335-1745 .- 1338-984X. ; 16:2, s. 35-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recently, Lean Production (Lean) has become a prevailing management concept in Sweden. However, previous research seems to show that the Lean concept and the impact of Lean vary considerably between organizations. This paper illustrates some key methodological issues that need to be considered when researching loosely defined management concepts such as Lean. The paper is based on a review of the literature and five comparative Swedish cases studies. Our study indicates that Lean has changed over time and that operationalization and interpretations of the concept vary considerably. This study concludes that future Lean studies should include a thorough assessment of the Lean interventions, study settings, and in particular non-Lean factors mediating the outcomes of Lean-inspired change programs.
|
|
| 9. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Tankar om arbetslivet
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tre framstående arbetslivsforskare kastar av sig de akademiska reglerna och skriver fritt om arbete och livet i övrigt. Det blir underfundiga, utrerade, upplysande, uddiga, underbara, upprörande, underhållande, upphetsande och uppfriskande funderingar över arbetsliv och annat liv. Texterna var från början bloggar på Forum för arbetslivsforsknings hemsida, falf.se.
|
|
| 10. |
- Ringblom, Lisa
(författare)
-
Utmanad ordning? En studie av kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Män, maskulin symbolik och hårt manuellt arbete har länge präglat gruvan som arbetsplats. Samtidigt som detta fortfarande existerar, är idag allt fler gruvarbetare kvinnor, jämställdhetsarbete beskrivs som prioriterat samt att ny teknik och nya arbetssätt implementeras. Gruvans arbetsorganisationer uppvisar således en dubbelhet av stabilitet och förändring. Denna avhandling syftar till att undersöka hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras och hur detta påverkar könsrelationer i den svenska gruvindustrins mansdominerade arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministiska teorier förstås kön som ett görande och organisatoriska strukturer, processer och praktiker som konstituerande för sociala maktordningar i gruvans arbetsorganisationer. Avhandlingen bygger på fyra empiriska delstudier och baseras på ett femtontal arbetsplatsbesök samt tjugo intervjuer med gruvarbetare från arbetsplatser under jord och fyra intervjuer med personalchefer.Resultatet visar att relationen mellan kön och gruvarbete inte är given, utan ständigt förhandlas. Det ökande antalet kvinnor i gruvarbete försvårar upprätthållandet av arbetet som för och av män, och ny teknik och nya arbetssätt har öppnat upp för en omförhandling gällande vem och vilka som kan utföra gruvarbete. Tidigare var arbetet i gruvan reserverat för män, idag har den könsgränsen förflyttats inom gruvarbetet och mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. I den informella interaktionen mellan gruvarbetarna används jargongen för att bevara den rådande ordningen av mäns givna plats och dominans, men också som en arena för utmaning och motstånd. Arbetet för ökad jämställdhet motiveras framförallt av uppfattningen att jämställdhet stärker gruvföretagens lönsamhet och konkurrenskraft, något som i sin tur påverkar jämställdhetsarbetets innehåll. Jämställdhetsarbetet förväntas även bidra till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö i och med att kvinnor anses ha någonting positivt och annorlunda (än män) att bidra med på arbetsplatserna. Kvinnor tenderar att förstås som en betydande del av problemet (bristen på kvinnor) och dess lösning (fler kvinnor) när dessa organisationer arbetar med jämställdhetsfrågor. I förlängningen innebär detta att det främst är kvinnor som befinner sig utanför organisationerna som ska lösa problemet med ojämställdhet i organisationerna. Organisationernas jämställdhetsgöranden har inte enbart bäring på könskonstruktioner och könsrelationer utan också andra maktrelationer i organisationerna, framförallt klass och plats. När gruppen män aktualiseras som ett problem i relation till ojämställdhet så är det inte alla män, utan arbetarklassmän i det rurala som beskrivs som problemet. På så sätt förstås (o)jämställdhet inte primärt som en fråga om makt, strukturer och processer inom den egna organisationen utan placeras främst på grupper av människor i (och utanför) organisationerna.
|
|
