SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Estetiska ämnen Teatervetenskap) ;lar1:(lu)"

Sökning: AMNE:(HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Estetiska ämnen Teatervetenskap) > Lunds universitet

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Apelkvist, Björn (författare)
  • Moderskonflikten i Lars Noréns åttiotalsdramatik
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingen presenterar ett närstudium av fjorton centrala pjäser skrivna av den svenske författaren Lars Norén (1944-) under perioden 1979-90. I centrum ställs frågan om den ouppklarade relationen till modern, i första hand hos de vuxna, vanligtvis redan in i medelåldern hunna barn som gestaltas i dessa pjäser. I den krisdrabbade intimsfär som Noréns huvudsakligen skildrar i sin åttiotalsdramatik, framträder en problematiskt tillspetsad modersdominans som ett centralt problem. Vad som framstår som ett kvävande modersförtryck och dess destruktiva konsekvenser och villkor orsakar en påtaglig och återkommande konflikt i dessa pjäser. Den destruktivt laddade känslomässiga laddningen i relationen till modersgestalterna analyseras på detta sätt såsom en primär psykologisk svårighet eller barriär, som gestaltas på olika sätt och ur olika perspektiv och ytterst visar sig beröra alla de karaktärer Norén skildrar. Noréns dramatexter studeras var och en för sig, med en huvudsaklig inriktning på det tematiska innehållet och utan hänsynstagande till specifika uppsättningar av pjäserna. Instruktiva synpunkter av den amerikanske existenspsykologen Rollo May (1909-94) presenteras som en grundläggande teoretisk fond för undersökningen. Inte minst Mays teori om ett typiskt sk. Oresteskomplex i familjesituationer med dominerande mödrar, diskuterad i hans bok Man´s Search for Himself från 1953, åberopas som en tematiskt illustrativ bakgrund för pjäsanalyserna. En viktig starpunkt är också en argumenterande översikt av tidigare forskning om Norén. Bl.a. tendensen hos tidigare forskare att reducera betydelsen av modersgestalternas centrala funktion, samt av den vardagsrealistiska grundimpulsen i många av Noréns åttiotalsdramer, tas här upp till kritisk omprövning. Orestes (1979) framträder som en prototyp för den familjekris Norén gestaltar i sina pjäser från det tidiga åttiotalet. Under denna period visar sig den destruktiva, om än i hög grad förtäckta, modersmakten på ett i grunden likartat sätt i Underjordens leende (1981), och i den berömda sk. restaurangtrilogin bestående av Natten är dagens mor (1982), Kaos är granne med Gud (1982) och Stillheten (1984). Mer indirekt skildras problematiken i parrelationstrilogin som konstitueras av Demoner (1982), Vilstolen (1982) och Nattvarden (1983). Här står inpräglingen eller den internaliserade föreställningen om hotfulla, allhärskande mödrar i centrum i tre liknande dramatiska tappningar. Den övergripande bilden av familjeband som kännetecknas av moderlig närvaro och faderlig frånvaro utforskas vidare i Noréns sena åttiotalspjäser, i en utveckling som i stigande grad också kastar ljus också över de tidigare mer gåtfullt gestaltade modersfigurerna. Från den brett upplagda återföreningspjäsen Hebriana (1987), och genom de klassiskt formbundna borgerliga kvartetterna som inkluderar Höst och vinter (1987) och Bobby Fischer bor i Pasadena (1988), med deras återkommande fokus på relationerna mellan ett åldrande föräldrapar och två medelålders barn, förblir moderskonflikten central. Till slut ställs moderns eget perspektiv definitivt i centrum i Den sista kvartetten (1989). Samtidigt utarbetas och diversifieras ytterligare den prekära uppgörelsen med en destruktiv psykologisk inprägling härstammande från modersrelationen, och blir kanske som mest explicit uttryckt i den åldrande Eugene O´Neills slutmonolog i Och ge oss skuggorna (1990). Rörelsen mot en direkt konfrontation med den undertryckta och outredda moderskonflikten är avhandlingens centrala ämne, och resultatet av undersökningen framstår huvudsakligen som en fördjupad insikt i och preciserad kunskap om denna viktiga smärtpunkt i Noréns åttiotalsdramatik. I ett avslutande kapitel diskuteras emellertid även den motsatta rörelse som narcissistiska tendenser stundtals tecknar hos Norén. Som ett försvarsbeteende med viktiga kopplingar till den problematiska modersrelationen studeras narcissismens starka närvaro i pjäserna Demoner, Nattvarden och Hebriana.
  •  
2.
  • Milekic, Gudrun (författare)
  • Sagan om Unga Teatern i Malmö 1970-92
  • 2000
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingen undersöker de kontexter inom vilken Malmö Stadsteaters ungdomsgrupp Unga Teatern existerade, bl a kulturpolitik, skol- och läroplansutveckling och reception. Den övergripande frågeställningen är huruvida det under vissa perioder funnits en genomgripande estetik. Nio uppsättningar analyseras med avseende på pjästext, iscensättning, arbetsprocess och reception. Avhandlingen undersöker de kontexter inom vilken Malmö Stadsteaters ungdomsgrupp Unga Teatern existerade, bl a kulturpolitik, skol- och läroplansutveckling och reception. Den övergripande frågeställningen är huruvida det under vissa perioder funnits en genomgripande estetik. Nio uppsättningar analyseras med avseende på pjästext, iscensättning, arbetsprocess och reception.
  •  
3.
  • Führer, Heidrun (författare)
  • Studien zu Jacob Baldes Jephtias. Ein jesuitisches Meditationsdrama aus der Zeit der Gegenreformation
  • 2003
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den nylatinska poeten Jacob Balde (1604 – 1668) behandlar i sin jesuitiska skoltragedi Jepthias Domarbokens berättelse om hur Jepthe på grund av sitt löfte till Gud offrar sin dotter. Genom detta tema åskådliggör Balde jesuitiska dygder som lydnad, förmåga att behärska sina lidelser samt villigheten att offra sitt liv i kampen för tron. Baldes drama är sammanflätat av anspelningar på antika och medeltida förebilder, liksom på element ur den samtida liturgin samt framför allt på nederländska andliga emblemsamlingar. Balde gör sitt konstrikt kodifierade budskap förståeligt för såväl studenter vid jesuitiska skolor som för furstehuset i Bayern med meditationens hjälp. Latin, språket som dramat uppfördes och trycktes på, fungerade enhetsskapande för den bildade katolska eliten. Detta arbete syftar till att klargöra hur verket förhåller sig till samtida dramateori samt till att öka förståelsen av dramat genom att de många allusionerna till antika och samtida litterära texter och liturgi förklaras. Därvid betonas speciellt den historiska bakgrunden, d.v.s. det trettioåriga kriget och motreformationen, och dess betydelse för dramat.
  •  
4.
  •  
5.
  • Gademan, Göran, et al. (författare)
  • Regiopera och folkopera
  • 2007
  • Ingår i: Ny svensk teaterhistoria. 1900-talets teater. - Gidlunds förlag. - 978-91-7844-741-1 - 978-91-7844-74-1 ; s. 335-369
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy