SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Socialvetenskap) "

Sökning: AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Socialvetenskap)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Peterson, Helen (författare)
  • Flexibilitet och förtroende i avreglerade organisationer
  • 2007
  • Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 13:2, s. 27-40
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Vad innebär flexibilitet för arbetstagarna? Frågan kan belysas med utgångspunkt i den organisatoriska modellen av en funktionellt flexibel kärna och en numeriskt flexibel periferi. Medan flexibilitetens positiva effekter har förknippats med anställda i organisationens kärna har de negativa associerats med periferin. I artikeln problematiseras den här distinktionen mellan kärna och periferi. Resultaten visar att arbetstagare med arbetsvillkor typiska för en privilegierad kärna samtidigt kan uppleva sig såsom utbytbara. Upplevelserna undergräver den grundläggande förtroenderelationen mellan arbetsgivare och arbetstagare.
3.
  • Gustafsson, Mikael, 1965- (författare)
  • ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
4.
  • Göransson, Anita, 1943- (författare)
  • Att undersöka eliten
  • 2007
  • Ingår i: Maktens kön : Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. - Nora : Bokförlaget Nya Doxa. - 91-578-0490-7 - 978-91-5780-490-7 ; s. 49-61
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet. En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.
  •  
5.
  • Göransson, Anita, 1943- (författare)
  • Makteliter och kön
  • 2007
  • Ingår i: Maktens kön : Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. - Nora : Bokförlaget Nya Doxa. - 91-578-0490-7 - 978-915-7804-90-7 ; s. 11-48
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet. En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.
  •  
6.
  • Göransson, Anita, 1943- (författare)
  • Maktens reproduktion
  • 2007
  • Ingår i: Maktens kön : Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. - Nora : Bokförlaget Nya Doxa. - 91-578-0490-7 - 978-915-780490-7 ; s. 525-562
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet.En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.
  •  
7.
  • Göransson, Anita, 1943- (författare)
  • Maktens självbild: : karriärer och barriärer
  • 2007
  • Ingår i: Maktens kön : Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. - Nora : Bokförlaget Nya Doxa. - 91-578-0490-7 - 978-91-5780490-7 ; s. 499-523
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet.En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.
  •  
8.
  • Göransson, Anita, 1943- (författare)
  • Vägen till offentlig makt
  • 2007
  • Ingår i: Maktens kön : Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. - Nora : Bokförlaget Nya Doxa. - 91-578-0490-7 - 978-915-780-490-7 ; s. 63-73
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Maktens könKvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-taletAnita Göransson (red)Varför finns det så få kvinnliga toppchefer i näringslivet,  medan det råder könsbalans inom politiken?  I en nyutkommen bok presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen?  Krävs det mer av kvinnor för att nå makt?I boken jämförs kvinnor och män inom näringsliv, politik, förvaltning, organisationsliv, massmedier, kultur och vetenskap. Områden som diskuteras är social bakgrund, utbildning, karriärer, nätverk och kontakter, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet. En särskild analys görs av medierummets eliter i press, radio och tv.Nio forskare från olika ämnen vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet analyserar och drar slutsatser om vad som utmärker dem som nått den yppersta makten i det svenska samhället.  Författarna representerar ämnen som ekonomisk historia, historia, idéhistoria, journalistik och masskommunikation samt statsvetenskap. På grundval av en omfattande enkätundersökning med ett par tusen makthavare diskuterar de likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga makthavare och mellan olika samhällsområden.
  •  
9.
  • Edvardsson, Bo, 1944- (författare)
  • Kritisk granskning av ett snabbyttrande och en vårdnads-, boende- och umgängesutredning
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • En granskad vårdnads-, boende- och umgängesutredning uppvisar stora utredningsmetodiska brister och partiskheten är påtaglig. Ett antal metod- och tankefel i metodiken påtalas. Utredningen bedöms som förfalskad vad gäller produktion och urval av material, bl.a. utnyttjas barnsamtal till att skapa många negativa uttalanden om fadern och moderns och barnens mycket problematiska boendesituation utreds inte närmare utan undviks/undanhålls.
10.
  • Sundbom, Lars, et al. (författare)
  • Högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Allt fler ungdomar studerar vid högskola innan de går ut i arbetslivet. För många sker utträdet på arbetsmarknaden utan större problem, men detta gäller inte alla.I denna rapport betonas vikten av kunskap om villkoren och förutsättningarna för dem som går ut på arbetsmarknaden efter högskolestudier. En utförlig diskussion förs om de begränsningar och möjligheter som finns att med registerdataanalysen som metod få fram sådan kunskap.I jämförelse med andra länder har Sverige mycket goda förutsättningar att utnyttja registerdata för forsknings- och utredningsarbete. Och när det gäller etableringen på arbetsmarknaden kan befintliga registerdata användas för att belysa både strukturella och individbaserade aspekter.Metodutveckling och fördjupade studier på detta område kan leda fram till mer nyanserade sätt att mäta och beskriva etableringsprocessen. Och ytterst kanske till en säkrare kunskap om hur det går för de studenter som lämnat högskolan, vilket bör vara av värde för många intressenter – alltifrån presumtiva och aktiva högskolestuderande till utbildningsanordnare inom högskolesektorn samt olika myndigheter, organisationer och företag.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (3028)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (7099)
bokkapitel (3850)
konferensbidrag (3094)
rapport (1925)
doktorsavhandling (1595)
bok (1020)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (506)
recension (400)
annan publikation (336)
licentiatavhandling (152)
forskningsöversikt (79)
proceedings (redaktörskap) (66)
patent (1)
konstnärligt arbete (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (11373)
refereegranskat (6502)
populärvet., debatt m.m. (2247)
Författare/redaktör
Lundälv, Jörgen, 196 ... (917)
Larsson, Per-Olof, 1 ... (220)
Edvardsson, Bo, 1944 ... (200)
Room, Robin, (179)
Johansson, Thomas, 1 ... (158)
Obi, Cyril I., (125)
visa fler...
Nilsson, Lars-Göran, (109)
Stattin, Håkan, (95)
Widmalm, Sten, 1964- ... (91)
Bron Jr, Michal, (89)
Borell, Klas, (83)
Sernhede, Ove, 1951- ... (82)
Hagevi, Magnus, 1965 ... (79)
Sverke, Magnus (78)
Wenestam, Claes-Göra ... (76)
Kerr, Margaret, (70)
Gustafsson, Björn, 1 ... (70)
Fredrikson, Mats, (66)
Linton, Steven J (64)
Wolvén, Lars-Erik (62)
Gerdner, Arne, (61)
Lisspers, Jan, (61)
Näswall, Katharina, (59)
Torres, Sandra (58)
Ekman, Joakim, (56)
Philipson, Christer (56)
Eriksson, Johan, (55)
Olofsson, Anna, (55)
Kavathatzopoulos, Io ... (55)
Andersson, Gerhard, (54)
Broady, Donald, 1946 ... (53)
Andersson, Gunnar (49)
Månsson, Sven-Axel, ... (49)
Englund, Tomas, 1946 ... (48)
Nilsson, Mats E., (47)
Stambulova, Natalia, (46)
Berglund, Birgitta, (46)
Taube, Karin, (45)
Lundberg, Ulf, (45)
Johansson, Stina, 19 ... (44)
Ekerwald, Hedvig, (44)
Olofsson, Anders (44)
Stenberg, Georg, 194 ... (44)
Silander, Daniel, 19 ... (44)
Saxonberg, Steven, (44)
Eliaeson, Sven, (43)
Brodin, Jane, 1942-, (43)
Sandell, Göran, 1948 ... (43)
Furmark, Tomas, (42)
Fejes, Andreas, 1977 ... (40)
visa färre...
Lärosäte
Stockholms universitet (4005)
Uppsala universitet (3278)
Göteborgs universitet (3082)
Mittuniversitetet (1630)
Umeå universitet (1589)
Örebro universitet (1527)
visa fler...
Linnéuniversitetet (1064)
Linköpings universitet (969)
Södertörns högskola (814)
Högskolan Kristianstad (726)
Malmö högskola (608)
Högskolan i Jönköping (458)
Nordiska Afrikainstitutet (448)
Högskolan i Gävle (410)
Mälardalens högskola (363)
Högskolan i Halmstad (348)
Högskolan Väst (292)
Lunds universitet (268)
Karlstads universitet (205)
Ersta Sköndal högskola (157)
Försvarshögskolan (124)
Gymnastik- och idrottshögskolan (108)
Högskolan Dalarna (97)
Kungliga Tekniska Högskolan (83)
Luleå tekniska universitet (62)
Chalmers tekniska högskola (58)
Högskolan i Skövde (32)
Högskolan i Borås (15)
Sophiahemmet Högskola (14)
Röda Korsets Högskola (10)
Blekinge Tekniska Högskola (9)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (6)
Kungl. Musikhögskolan (5)
Karolinska institutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (10876)
Svenska (8682)
Tyska (88)
Danska (71)
Norska (69)
Polska (65)
visa fler...
Spanska (59)
Franska (45)
Italienska (28)
Finska (18)
Japanska (18)
Ryska (13)
Portugisiska (10)
Katalanska (6)
Nederländska (5)
Tjeckiska (5)
Bokmål (5)
Kinesiska (4)
Persiska (2)
Slovenska (2)
Isländska (1)
Estniska (1)
Turkiska (1)
Slovakiska (1)
visa färre...
Ämne (HSV)
Samhällsvetenskap (18479)
Medicin och hälsovetenskap (1173)
Humaniora (667)
Naturvetenskap (283)
Teknik (78)
Lantbruksvetenskap (24)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy