SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Booleska operatorer måste skrivas med VERSALER

Träfflista för sökning "AMNE:(SOCIAL SCIENCES Business and economics) ;lar1:(his);spr:swe"

Sökning: AMNE:(SOCIAL SCIENCES Business and economics) > Högskolan i Skövde > Svenska

  • Resultat 1-10 av 36
  • [1]234Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Eriksson, Nomie (författare)
  • Hur processer genomförs i sjukvården
  • 2006
  • Ingår i: HEL - Hälso- och sjukvårdens ekonomi och logistik. - Göteborg : University of Gothenburg. - 91-976136-0-6 ; s. 210-219
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I sjukvårdens förändringsiver bryts idéer om hur arbetssätt kan göras så effektiva som möjligt, för att få ut det mesta av personalens kapacitet och förhoppningsvis också det bästa för patienterna (Eriksson 2005). En fråga som kan ställas i sammanhanget är om det går att förändra sjukvården (Brorström 2004). Personalen har under det senaste decenniet varit berörd av många reformer och idéer. Reformerna har långt ifrån alltid fått genomslag (Eriksson 2001). En orsak till svårigheten att genomföra dem kan vara att de inte introducerats på personalens initiativ utan varit en konsekvens av krympande ekonomiska resurser. I studien identifieras vad som stöder och hindrar implementeringen av ett processinriktat arbetssätt och vidare förklaras varför observerade utvecklingsförlopp följer i samband med implementeringen. Sjuksköterskor och läkare vid två medicinskt jämförbara sjukhusverksamheter intervjuas. Det är främst deras implementering av arbetssättet som studeras men även förutsättningarna för implementeringen som respektive sjukhusledning ger. Denna sjukhusstudie visar att sjukvårdens arbetssätt i form av processer introducerats för ett antal patientgrupper och diagnoser. Fördelen med arbetssättet är att det kan utföras på sjuksköterskors och läkares villkor och på olika sätt. Det låter kanske märkligt med tanke på att processer är en form av standardisering men arbetssättet innehåller ändå en viss frihet. Således kan det tänkas att framtidens sjukvård delvis utförs som processer även om vi inte riktigt vet hur de kommer att praktiseras. Kännetecknen vid implementeringen för vad som stöder och hindrar det nya arbetssättet identifieras i termer av förnöjsamhet, frustrerat, påtvingar och förändrat. Sjukvårdens företrädare har påbörjat implementeringen och tillämpningen av ett processinriktat arbetssätt även om många aktiviteter fortfarande utförs traditionellt. Implementering är svårt och institutioner är inget att leka med. Det tar lång tid att förändra sjukvården. Allt är inte processorienterat och ska kanske inte heller standardiseras, utan utföras individuellt. I en komplex organisation som sjukvården är det en självklarhet att det behövs flera alternativa arbetssätt.
  •  
3.
  • Cregård, Anna, 1971-, et al. (författare)
  • Medicinare som managers
  • 2011
  • Ingår i: School of Business, Nordic Academy of Management (NFF) conference, 20-24 august, 2011.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Sjukvårdspersonalen har ett stort inflytande på sitt arbete. I en tid när NPM fått en stark inverkan på offentliga organisationer förskjuts det som tidigare varit den offentliga sektorns kännetecken som: demokrati, öppenhet, yttrandefrihet, samverkan, helhetssyn och rättssäkerhet, till mer ekonomistiska och managementlika sådana, som produktivitet, kostnadseffektivitet, kundorientering, resultatkrav och avtal.Syftet i denna artikel är att kritiskt diskutera tillsättningen av medicinare på traditionella managementtjänster i hälso- och sjukvården och vad det kan medföra. Dessa tillsättningar motiveras vanligen av förbättrad effektivitet, men också av kvalitet och säkerhet för verksamheten. Skälen är svåra att argumentera emot, och därför har de fått stark genomslagskraft. Vi vill just peka på riskerna, som ofta negligeras och förespråkarna har en slagkraftig retorik. Positiva effekter saknas inte men de måste vägas mot de negativa effekterna.Metoden är intervjuer med 15 sjuksköterskor och läkare som har chefsuppdrag. Därtill har vi 5 fokusgrupper som består av verksamhetsansvariga sjuksköterskor och läkare under managementutbildning.Resultaten visar på att det främst är fyra risker förknippat med tillsättning av medicinare på traditionella managementtjänster: läkarens professionella kompetens minskar, förtroendet för läkaren som medicinsk kunnig minskar, liksom för organisationen och vården i stort. Därtill trängs viktiga värden inom servicedomänen undan till förmån för administrativa värden.
  •  
4.
  • Andersson, Thomas, 1970-, et al. (författare)
  • Floby-andan : Här finns inga märkvärdiga människor!
  • 2011
  • Ingår i: Volvo i våra hjärtan - hur skall det gå? : En närdiskussion om "nationalklenoden" Volvo. - Malmö : Liber. - 978-91-47-09562-9 ; s. 229-250
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
5.
  • Eriksson, Nomie (författare)
  • Kvalitet som styrning
  • 2011
  • Ingår i: Mot Svårare Tider – om vikten av politiskt ledarskap och ekonomistyrning. Red Viveka Nilsson. - Göteborg : Kommunforskning i Västsverige, KFi. - 978-91-979052-9-9 ; s. 24-28
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Idéerna om hur en verksamhet ska styras varierar över tid. Trenderna är många och styrmodellerna kommer och går. Ibland är det någon styrmodell som är extra mycket i ropet. Den införlivas i verksamhet efter verksamhet för att efter ett antal år kanske försvinna och ersättas av en ny. Under de senaste två decennierna har kvalitetsmodeller av olika slag varit i ropet inom den offentliga sektorn. Det som är slående är att kvalitetsmodellerna oftast är framtagna i en industriell miljö, vilket gör att vokabulären och sättet att beskriva dem på är lika för fokus på kund som för fokus på produkt. När marknadsstyrningen övergår i den offentliga styrningen är syftet att utjämna skillnaderna mellan styrningen av offentlig och privat sektor och att skifta fokus från hur processer utformas till vilka resultat styrningen ger (Almqvist 2006). Många offentliga verksamheter har också fått speciellt i uppdrag att ha ett kvalitetssystem som går att granska och som fungerar över tid. Detta gäller specifikt för hälso- och sjukvårdsverksamhet men tycks nu också gälla skolverksamheten och påskyndas till följd av kravet på lärares yrkeslegitimation. Man kan fråga sig vilken betydelse styrmodellerna har för hur kommunens verksamhet bedrivs? I den enkätfråga som vi ställer till ekonomicheferna handlar det inte i första hand om utfallet av styrmodeller utan om vilka styrmodeller som alls finns och tillämpas i den kommunala verksamheten. Bland annat har frågor ställts om tillämpningen av lean-koncept, kvalitetsstyrning och processtyrning. I de enkätfrågor som redovisats i denna artikel finns en trend de senaste åren till att delar av det kommunala Sverige har någon form av kvalitetsmodell som styr verksamheten. Genom att visa upp att kommunen arbetar med en kvalitetsmodell, visar man att kommunen vill vara som en stor grupp andra kommuner. Det ger externa bedömare uppfattningen att kommunledningen är noga med den kommunala verksamheten och vill bedriva den på bästa sätt. Det som också ses i denna redovisning är att kommunernas ledning har möjlighet att följa verksamheten på ett påtagligt och nära sätt. Att styra sin verksamhet med kvalitet är inte bara ett tecken på att kommunen vill ha en bra verksamhet utan också att man vill följa upp densamma. Kvalitetsmodeller anses vara ett utmärkt sätt att styra verksamheten genom att de möjliggör att veta vad den levererar.
6.
  • Eriksson, Nomie (författare)
  • Tigerekonomi i gungning
  • 2011
  • Ingår i: Mot Svårare Tider – om vikten av politiskt ledarskap och ekonomistyrning. Red Viveka Nilsson. - Göteborg : Kommunforskning i Västsverige, KFi. - 978-91-979052-9-9 ; s. 35-40
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Retoriken om att den svenska ekonomin står sig stark blev under våren 2011 alltmer självklar i media. De ekonomiska problemen från den senaste finanskrisen 2008/09 låg i ett dunkelt förflutet och istället framstod Sverige som ett ekonomiskt välskött land med god tillväxt, finanserna i ordning och en stark och stabil valuta. Uttrycket tigerekonomi användes till och med. Man skulle nog kunna säga att tigern vid denna tidpunkt morrade dovt och lade sig för att dåsa. Under hösten 2011 började retoriken förändras då Sverige idag är utsatt för andra länders problem i allt högre grad än vad som främjar tillväxten. När ekonomichefsenkäten för sjunde året i följd nådde ekonomicheferna har åter ekonomiska problem tornat upp sig runt om i världen och egentligen har de väl aldrig försvunnit. USA:s stora ekonomiska problem kan adderas med Europas konkursmässiga turistländer. Det ena landet efter det andra visar upp budgetunderskott som vi inte ens vågar räkna på och när vi trodde att underskotten inte kunde bli sämre så blev de just det. Tigern har börjat resa sig och vädrar faran, för frågan är om Sverige ska klara sig denna gång eller om vi är så sammanlänkade med övriga Europa att vi inte undgår de stora problemen? Under den senaste finanskrisen blev skatteintäktsbortfallet inte lika stort som prognostiserat och dessutom fick de svenska kommunerna tillfälliga konjunkturbidrag av staten för att hantera underskotten från uteblivna skatteintäkter, vilket innebar att den kris som befarades skulle bli synlig i kommunerna kom av sig. Retoriken om att Sverige skulle vara en tigerekonomi har alltså fått sig en ordentlig törn. Som om inte den ekonomiska gungningen skulle vara nog pågår diskussionen internationellt om att välfärd inte i längden kan vara liktydigt med tillväxt (Jackson 2011). Ett samhälle som måste ha stigande tillväxt för att klara sig på det sättet som det nu är uppbyggt, har och får i en nära framtid enligt författaren stora problem. Tillväxt så som vi nu beskriver den kan inte fortsätta hur länge som helst när fler och fler ska dela på kakan. Ska samhället vara hållbart över tid behöver vi finna andra vägar för att bibehålla ett hållbart samhälle. Vad Jackson (2011) pläderar för är att vi måste arbeta för en förändring av samhällets strukturer och institutioner för att forma en mer trovärdig vision för varaktigt välstånd. Vilka aktörer kan bland andra vara mer lämpade att vara föregångare i detta arbete i våra kommuner än just de som nyss behandlats. Innovation och nytänkande kan komma utifrån ett sådant arbete där egentligen ingen vet hur det kommer att växa fram, men i den lilla enheten kommunen kanske vi kan få se och följa ett nytänkande framöver. Befattningshavare i kommunerna har under lång tid tränats i att vara pragmatiska och uppfinningsrika och kan kanske vara de som finner nya vägar?
7.
  •  
8.
  • Tengblad, Stefan, 1966- (författare)
  • Visionen om det samhällsnyttiga företaget
  • 2011
  • Ingår i: Volvo i våra hjärtan - hur skall det gå? : En närdiskussion om "nationalklenoden" Volvo. - Malmö : Liber. - 978-91-47-09562-9 ; s. 63-85
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
9.
  • Volvo i våra hjärtan - hur ska det gå?
  • 2011
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Att vara nationalklenod är inte lätt, dessutom är det otidsenligt. Den globala krisen inom bilindustrin, och Volvos olika ”affärer”, har lett till att Volvo måste tänka om, tänka nytt och förändras för att överleva. Författarna till den här boken diskuterar Volvos utveckling och dess identitetskris från olika synvinklar. Volvo har under lång tid varit bärare av vad vi ser som svenskt (eller skandinaviskt) management: respekt för individen förenat med engagerat lagarbete, stor lojalitet mot ledare som trovärdigt arbetar för företagets bästa, förmåga att skapa lösningar genom samarbete. Hur ska Volvo agera i framtiden? Vilka heliga kor måste slaktas? För alla med Volvo i sina hjärtan är det dags att diskutera vad som är viktigt och värdefullt att bevara.
  •  
10.
  • Wickelgren, Mikael (författare)
  • En skiss över Volvos historia
  • 2011
  • Ingår i: Volvo i våra hjärtan - hur skall det gå? : En närdiskussion om "nationalklenoden" Volvo. - Malmö : Liber. - 978-91-47-09562-9 ; s. 30-62
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 36
  • [1]234Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy