| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 4. |
- Foka, Anna, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue: Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available. The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediatedly obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within videogames. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 5. |
-
Challenge the past / diversify the future - proceedings
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Challenge the Past / Diversify the Future is a multidisciplinary conference for scholars and practitioners who study the implementation and potential of visual and multi-sensory representations to challenge and diversify our understanding of history and culture. This volume contains an overview of all the presentations.
|
|
| 6. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue : Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - Boston : Alliance for Digital Humanities Organisations. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available (see [Crane, Seales, and Terras 2009]; [Smithies 2014]; [Terras, Nyhan, and Vanhoutte 2013]; cf [Foka et al. 2017]). The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions [Drucker 2013] [Nygren, Foka, and Buckland 2014] #nygren2016 [Westin 2014] #westin2015[Chapman, Foka, and Westin 2016] [Foka and Arvidsson 2016]. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology [Westin, Foka, and Chapman 2018]. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediately obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within video games [Chapman 2016]. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 7. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 8. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 9. |
- Pasquini, Mirko, 1991
(författare)
-
The Negotiation of Urgency: Economies of Attention in an Italian Emergency Room
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Urgency in a hospital Emergency Room (ER) is not a self-evident state. Urgency is made, by establishing priorities, distributing attention and material resources, and deciding who and what needs to be attended to first – and, simultaneously, who and what has to wait. The process of determining urgency is known as “triage” (from the French verb, trier, “to choose”). This thesis is about the vicissitudes of triage in an Italian ER. Based on one year of ethnographic fieldwork, the thesis explores what happens when urgency is at stake; when it is contested and caught up between different, and frequently conflicting, perspectives. It explores how urgency is determined in practice, and shows how triage always is a vulnerable process of negotiation guided by economies of attention. How is urgency actually shaped in interactions between patients, their families and friends, and the ER staff? The different chapters explore how time in the ER is created through shifting registers of attention, and how attention in the ER is affected by widespread economic and social precarity, and neoliberal national policies of governance. It discusses how triage increasingly is structured by attitudes of mistrust; and also by potential or real outbreaks of violence. Addressing the particular positioning of the ER as a thick space of conjunction between neoliberal state politics and people's increasing need for care and recognition, the thesis aims to contribute to medical anthropology literature by analyzing triage not as a neutral medical way of sorting, but as a practice that actively creates difference. It explores both the limits of triage, and how those limits can spark improvisation and creative reinvention.
|
|
| 10. |
- Aguiar Borges, Luciane, 1969, et al.
(författare)
-
Reviewing Neighborhood Sustainability Assessment Tools through Critical Heritage Studies
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on a critical review of how cultural heritage is addressed in two internationally well-known and used neighborhood assessment tools (NSAs): BREEAM Communities (BREEAM-C) and LEED Neighborhood Design (LEED-ND). The review was done through a discourse analysis in which critical heritage studies, together with a conceptual linking of heritage to sustainability, served as the point of departure. The review showed that while aspects related to heritage are present in both NSAs, heritage is re-presented as primarily being a matter of safeguarding material expressions of culture, such as buildings and other artifacts, while natural elements and immaterial-related practices are disregarded. Moreover, the NSAs institutionalize heritage as a field of formal knowledge and expert-dominated over the informal knowledge of communities.
|
|
