| 1. |
- Agevall, Lena, et al.
(författare)
-
Albert O. Hisrchmans liv och verk
- 2008
-
Ingår i: Sorti eller protest. - : Arkiv Förlag, Lund. ; , s. 7-12, s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Jönhill, Jan Inge
(författare)
-
Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is divided into two main parts. The first part is an exposé of Niklas Luhmann’s comprehensive sociological systems theory. Systems theory is a theory focusing upon the distinction between system and environment. In the first chapter the systems theoretical foundations as related to theory of science, its basic methodology, its central concepts and their historical development are presented and discussed. In the second and third chapter the presentation and discussion takes its point of departure in the two primary levels of analysis: the theory of social systems as communication systems; and the as well special as general theory of society as social system, respectively. One of Luhmann’s many challenging thesis – inspired by the phenomenology of Schutz and the second order cybernetics of von Foerster – is that the sociologist primarily is an observer of observations of (other) observations; another that social systems operate as autopoietic systems, i.e. as self-referential and “self-producing”, operatively closed, but cognitively open systems. The theory of society comprises of four parts: 1) the theory of communication media, 2) of evolution, 3) of differentiation, and 4) of society’s self-description. According to the theory of differentiation, the systems of economy, politics, law, science, family, etc., are operating as functions systems in the system of society. One conclusion of the analysis is that in modern society the distinction between inclusion and exclusion is a main, guiding distinction for the understanding of how persons are connected to society. The second part of the thesis is a systems theoretical analysis of the ecological environmental problems of society, thereby showing the relevance of systems theory in the understanding a contemporary sociological issue. The analysis is carried out around three theses: 1) Society can only relate and react to the environmental problem through communication; 2) Modern society is, to a high degree, dependent upon technology. Therefore, it is exposed to risks. Risk should be seen mainly as a form of danger caused by decisions of one’s own. Risk is thus not contrary to security, but a distinction between danger and risk; 3) Functional differentiation, which is shown to have a lot of advantages to the modern complex society, also causes great difficulties in attempting to solve environmental problems. However, this insight brings, as is shown, the only key to solutions. The environmental issue makes more urgent not only the development of an ”environmental sociology”, but first and foremost a general theory of society.
|
|
| 3. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Etnicitet i ungdomsvården – förslag till fortsatt värdegrundsarbete
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta utkast utgör en redovisning av ett uppdrag som jag fick av Forsknings- och utvecklingsenheten vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Uppdraget bestod i att, under en tvåmånadersperiod (april och maj 2009), granska och urskilja etnicitetsmarkörer i det empiriska material som samlats in under intervjuer och möten med aktörerna i ett samarbetsprojekt i ungdomsvården (MVG-projektet). Tanken var att studien skulle ge några förslag på strategier i det fortsatta värdegrundsarbetet inom SiS. I detta utkast analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit. Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar. Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm.
|
|
| 4. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Fältarbete och nya frågeställningar – exemplet Bosnien
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta utkast analyseras forskningsprocessens olika steg, från problemformulering till analys av data, och de kritiska val man ställs inför. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer. Känslorna under fältarbetet diskuteras.
|
|
| 5. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Krig och brott : Definitioner av kriminalitet i ett bosniskt efterkrigssamhälle
- 2005
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- What is percieved as a crime in war time varies depending on the war at issue, the eventual peace, the victors and the victims. This study focuses on the resolution of rules that occured in Ljubija, a town in the north-western part of Bosnia-Herzegovina, during the the war 1992-1995, and how it created new conflicts and group formations that live on after the war. After the war a competition for the victim-role took place between different communities. The empirical part of the study is based upon observations in Ljubija, newspaper articles from the area and conversational interviews. The material was analysed using Emile Durkheim’s view on criminality in the society, Georg Simmel’s analysis on reconciliation and Nils Christie’s term “the ideal victim”. I also discuss my own emotions and thoughts as a fieldworker during the study.
|
|
| 6. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Om etniska enklaver och samhällsförändringar efter ett krig
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta utkast är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer. Utvecklingen under och efter kriget har gjort att folk i Ljubija grupperas i tre skikt. En grupp består av bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija (Ljubijabor); sen har vi gruppen med bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien (alltså flyktingar) och till slut har vi gruppen som består av bosnienmuslimer och bosnienkroater som etniskt rensades från Ljubija och efter kriget återvände dit (återvändande). Grupperna som nu finns i Ljubija förefaller relativt sammansmälta och samarbete samt interaktion mellan dem finns. Individer som bor i dagens Ljubija pratar med varandra när de träffas på gatorna och i kaféer. Fördelningen mellan ”vi” Ljubijabor, ”de” flyktingar och ”de” återvändande tycks för det mesta utspela sig på en symbolisk nivå. För Ljubijabor är både flyktingarna och de återvändande grupper som nämns i ett negativt sammanhang. Å ena sidan vill flyktingarna inte assimilera sig och med tiden har de kommit att utgöra majoriteten i Ljubija vilket i sin tur gör att Ljubijaborna pressas att följa deras normer och värderingar. Å andra sidan har de som återvänt (alltså bosnienkroater och bosnienmuslimer) en bättre ekonomisk situation än Lubijaborna och det skapar avund från Ljubijaborna sida. Det sociala livet i Ljubija, i intervjuades ögon, har förändrats till det sämre. De intervjuade brottas med banal nationalism, extrem fattigdom, sämre sjukvård, ökad kriminalitet och vissa tendenser till anarki i samhället. Rådande sociala relationer i Ljubija markeras på ett sådant sätt att motsättningar och en samhällelig nedgång lyfts fram och dramatiseras. Vad det gäller banal nationalism i Ljubija kan man säga att den reproducerar en viss oförsonlighet eftersom den håller de nationalistiska symboler och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv. Utvecklingen gjorde också att Ljubija blev en arena för olika utspel mellan vi och de. I den studien kan vi paradoxalt nog märka att etnisk och religiös tillhörighet inte behöver bli ett huvuddrag i vi/de-perspektivet. För den banala nationalismen emellertid är sådan tillhörighet nästan ett måste. Utgruppen som konstrueras hos banal nationalism definieras i termer av etnisk eller religiös tillhörighet.
|
|
| 7. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Skulle jag grilla lamm med dig? : Försoning och oförsonlighet i före detta lägerfångars berättelser
- 2007
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Is it possible for civilians, who have been targets of war action, to reconcile with their former enemies? In this study I am analyzing the stories told by former camp-prisoners who were imprisoned at the beginning of the Bosnia-Herzegovina war in the early 1990’s. These prisoners were detained in the concentration-camps of Omarska, Keraterm and Manjača. The former prisoners took refuge in the Nordic countries after the war. The aim of the study is partly to analyze traces of reconciliation and implacability, and partly to detect and describe the rituals of interaction that emerged during the war, which have been revised and reinterpreted after the war. The report is based on 13 interviews with former camp-prisoners and their close relatives who now live in Sweden, Denmark and Norway. Added to the study is a document analysis of verdicts by the Hague-tribunal and UN reports. Rather than the one-sided view of the former camp-prisoners, as traumatised, an action-oriented picture emerged. The stories of the camp-prisoners are nuanced fields where the narrator divides guilt and responsibility, reconciliation and implacability, the roles of heroes and victims. The study shows that the ethnic cleansing, in the Bosnian Northwest, caused not only series of atrocities but also dramatic changes in terms of different symbols and life-stories. The camps in the Bosnian Northwest were characterized by crimes and excesses against people. Individuality was heavily restricted by different power-rituals and abuse-processes. The interactive dynamics that evolved during the ethnic cleansing have a strong impact on the process of reconciliation after the war. The stories of reconciliation, implacability and victimization are constructed not only in relation to the war as a whole but also in relation to the narrators own actions and others personal actions during the war. It seems like the interviewees are trying to put their experiences behind them to escape being tormented by the past. The most outstanding in their stories is implacability, but forgiveness and reconciliation seem to be achievable if certain conditions are met, for example the display of shame.
|
|
| 8. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” : [ A “Treatment Chain” for Young People or the Professionals? A Process Evaluation of the “Counteract Violence and Gangs” – Project in Sweden ]
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This report concerns a large evaluation of a project concerning Swedish juvenile care. We analyse how professionals, youngsters and parents perceived and interpreted the three-year project which involved different authorities whose representatives should form a care-giving chain. The project also employed a number of coordinators. Beyond accounting for the results from just over one houndred interviews and an intense field work our ambition was also to place our findings in a greater social and cultural context. The origin of our analysis is based upon the empirical material, not from a before hand constructed perspective; the example of the coordinators’ focus on administrative issues was therefore discovered through interviews and observations and not something that we were looking for or even expecting to find. At the same time no analysis can arise solely from an empirical material. When we, for example, use terms like ‘dispute props’, when talking about the involved actors discussions on different documents, it origins from reading the work of the classic sociologist Georg Simmel and modern social psychologist Ervin Goffman, both using dramaturgy as a metaphor for social interaction. The lasting impression from this project is the administrative position of the involved officials. They were strongly committed to meetings and documents, they reviewed and assessed each other using a bureaucratic language rather than discussing the individual youth with commitment. In fact the youths rather fell into a discursive shaddow when reading the interviews and field observations. In projects like this one, where officials should cooperate, the danger is that the meeting with its attached bureaucracy becomes the goal instead of the means. A more pragmatic stance regarding the meeting would rather see them being means through which distinct decisions and results carried the youth forth in a direction which the group, the parents and the youth had agreed on (the latter categories should, according to directives, be integrated). The meetings we attended rather displayed a startling inertia, issues that could have been resolved between meetings were not. The shortcomings in the measures were not followed up with attribution of responsibility.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Vad är ett krig - och vad gör det med samhället?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta utkast är att analysera uppfattningar om brott i Bosnien under och efter kriget samt beskriva i vilken mån inblandande parter i en konflikt kan förlåta varandra eller försonas. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer.Under krigets normupplösning sker vissa brott som kan vara antigen brott mot krigets norm, t ex att desertera eller inte ställa upp på den egna arméns eller propagandas sida, eller brott mot krigets lagar som krigsförbrytelser (massmord, våldtäkt eller liknande). Brott mot krigets lagar kan uppfattas som egentligen ambivalenta, både tillåtna (relativt) och otillåtna och fördömda, framför allt i efterhand. Själva kategorin ”brott” betyder olika saker beroende på om det är krig eller fred och vem som har segrat eller anser sig ha segrat samt vem som lyckades uppnå offerstatus.Vad det gäller offreskapsfrågan i Ljubija kan man säga att alla vill framställa sig som offer men att olika faktorer gör att alla är på väg att förlora den statusen. Bosnienmuslimer och bosnienkroater som rensades etniskt under kriget av bosnienserber och som återvänt till Ljubija efter krigsslutet, genom att för omgivningens erkännande och hjälp, bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija, genom att de fortfarande skuggas av skeende från kriget och bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien, genom att de framställs som främlingar och passar i rollen som ideala gärningsmän. Detta kan reproducera en viss oförsonlighet eftersom konkurrens om offerrollen kan hålla det kollektiva medvetandet och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv. Kamper utspelar sig ofta mellan vi och de. Försonlighet underförstår att dessa polariseringar tonas ned, eller att nya polariseringar bildas (t.ex. vi i Bosnien kontra de i väst).
|
|
