| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Backman, Jarl, 1941-
(författare)
-
Some common word attributes and their relations to objective frequency counts
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A sample of 50 words taken from an American frequency count was used in obtaining subjective estimates of the following attributes: subjective frequency (SF), familiarity (F), associability (A), pronounciability (P), and comprehensibility (C). The last mentioned attribute had hitherto not been reported as scaleable with words presented in singelitem form. The results showed among other things that all attributes, except A, were reliable and highly intercorrelatejd and an ANOVA also separated A from the other. Correlations with objective frequency counts, one American and two Swedish, were highest for SF, F, and P. Comprehensibility was judged to be a scaleable attribute according to the method used (magnitude estimation). This attribute seems, however, to measure something slightly different from what the other attributes do. Some hypotheseses for this are finally formulated.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berglund, Gösta W.
(författare)
-
The Effect of Partial Reinforcement in Programmed Instruction
- 1969
-
Ingår i: Programmed learning & educational technology. - : Informa UK Limited. - 0033-0396. ; 6:2, s. 102-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Three degrees of reinforcement in a 140‐frame program were provided by modifying the number of confirming answers. The effect was tested on 317 14‐year‐old children and measured with a criterion test immediately after the completion of the program and with the same criterion test delayed one month. Results indicated: (1) no statistically significant difference in immediate or delayed criterion test scores among students subjected to various reinforcement conditions, (2) a negative linear relationship between the time spent on the program and the percentage of confirmation provided, and (3) no evidence of dififerential effect among the various conditions on the subjects’ ratings of the degree of difficulty of the program.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Elgqvist-Saltzman, Inga, 1929-
(författare)
-
Utbildnings- och elevanalyser : studieavbrott vid filosofisk fakultet i Umeå
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En longitudinell uppföljning av omkring 1000 studerande inom filosofisk fakultet i Umeå påbörjades ht 1968 och har pågått under tre år. Gruppen har följts med avseende på studieresultat, studieaktivitet och bortfall dels genom uppföljning av studeranderegister dels genom enkäter.Denna rapport är en delrapport inom projektet och är en lägesbeskrivning av hur gruppen såg ut efter två år, hur många som fanns kvar som studerande inom fil.fak. i Umeå och hur många som lämnat med uppnått studiesyfte, hur många som övergått till annan utbildning och hur många som försvunnit av annan anledning. Orsaker till avbrott och tidpunkt för avbrott har undersökts.Vår uppföljning hittills tyder på att en mycket liten grupp (under 10 fo) ej befann sig i någon form av utbildning två år efter uppföljningens början. Omkring 20 procent hade emellertid ändrat sina studieplaner och ”bytt utbildning". Övergångar hade skett dels till filosofisk fakultet vid annan läroanstalt, dels till annan fakultet eller högskola, dels till annan postgymnasial eller gymnasial utbildning. Vad som skall betecknas som "studieavbrott" är en fråga om hur man definierar avbrott. Antalet avbrott är helt beroende av vilket studiemål och vilken studienivå man sätter dem i relation till.Den vanligaste orsaken till att studier vid filosofiska fakulteten ej fullföljes visade sig vara ändrade studie- och yrkesplaner. Orsaker sammanhängande med utbildningen eller studiesituationen uppgavs av 30 procent av de som avbrutit studierna. Sociala och ekonomiska skäl liksom sjukdomsorsaker anfördes sällan. Militärtjänstgöring var emellertid det mest frekventa skälet för de som gjorde tillfälliga uppehåll i studierna. Avbrotten har huvudsakligen inträffat under eller omedelbart efter första studieåret.Rapporten innehåller en forskningsöversikt över bortfallsproblematiken på universitetsnivå och diskuterar vissa metodfrågor i samband med studieuppföljningar inom filosofisk fakultet - bl a nuvarande registreringssystem.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
