| 1. |
- Hultén, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Animerad kemi : Elever i grundskolans tidiga år förklarar kemiska samband
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemi har under stora delar av 1900-talet varit ett ämne som elever tidigast mötte i årskurs 5. Då behandlades ofta fenomen som smältning, stelning, kokning och avdunstning. Dessutom studerades egenskaper hos luft och vatten. Att elever innan de börjar högstadiet skulle resonera kring dessa fenomen i termer av vad som sker på submikronivå, med hjälp av antaganden om enkla partikelmodeller, har aldrig varit ett uttalat mål för undervisningen i kemi förrän introduktionen av Lgr 11. I den här studien har en grupp bestående av två lärare, en rektor och fyra forskare utformat och genomfört undervisning om egenskaper hos luft samt fenomenen smältning och stelning med elever i årskurs 3 och 4. Eleverna har inte bara beskrivit det som skett med egna ord, utan också lärt sig att beskriva det som sker på submikronivå i ord och bild. För att kunna göra detta har de, tillsammans med läraren, utvecklat enkla partikelmodeller. Projektet har kallats "Animerad kemi” och är ett forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sjöström, Jesper, Docent, 1974-, et al.
(författare)
-
The Bildung theory : from von Humboldt to Klafki and beyond
- 2020. - 1
-
Ingår i: Science Education in Theory and Practice. - Cham : Springer Nature. - 9783030436193 - 9783030436209 ; , s. 55-67
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Bildung is a complex educational concept that has connections to both the Enlightenment and Romanticism. It has its roots in the late eighteenth century in Germany and has had a central place in educational philosophy and policy in central and northern Europe since then. In the history of education, one can identify at least five educational theories with reference to the basic ideas of Bildung: (a) Wilhelm von Humboldt’s classical Bildung, (b) liberal education, (c) Scandinavian folk-Bildung, (d) democratic education, and (e) critical-hermeneutic Bildung. In this chapter, we discuss the development of the concept of Bildung as a humanistic theory and its relevance for science education. We show how Bildung, when it comes to science education among other disciplines, emphasizes both personal subjectification and skills for socio-political action. In doing so, we relate contemporary interpretations of Bildung to issues of scientific literacy, education for sustainability, and transformative learning.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- aus der Wieschen, Maria Vanessa, et al.
(författare)
-
Divergent language choices and maintenance of intersubjectivity : the case of Danish EFL young learners
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. - : Routledge. - 1367-0050 .- 1747-7522. ; 24:1, s. 107-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The role of students’ first language(s) in foreign language classrooms has been hotly debated in the last decades. Although this line of research has advanced our understanding of language choice in the L2 classroom, it has mostly dealt with adolescent and adult learners. From a contextual perspective, then, more micro-analytic research that focuses on language choice at the primary school level is needed. Against this background, this paper presents a case study of a Danish third-grade English as a foreign language classroom, in which a pattern of divergent language choices has been observed: the teacher consistently uses English, whereas the learners almost exclusively speak Danish, which might entail trouble in maintaining intersubjectivity and a joint pedagogical focus. Using Conversation Analysis methodology, we found two sequential formats that help ensure student understanding and thus maintain intersubjectivity: (1) learner translations and reformulations for peer support in expansion sequences, and (2) expansions initiated by students requesting information or clarification that display partial or no understanding. We argue that the sense-making practices co-constructed in this classroom context are possible because the teacher encourages shared multilingual meaning-making practices. This research has implications for teaching EFL to young learners, and classroom language policies.
|
|
| 6. |
- Blennow, Katarina
(författare)
-
Förnuft och känsla: Om emotioners roll i kunskapsprocessen i samhällskunskap
- 2021
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; 11:2021:2, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Emotions have traditionally been considered the enemy of reason in Social Science. However, emotions can both enhance and hinder learning in Social Science. It is therefore important to reflect upon why and how emotions play a role, rather than shutting the emotions out or leaving them unreflected in the teaching. This paper draws on ethnographic data from Social Science teaching in four Swedish upper secondary schools, and is inspired by previous, predominantly German, research and theoretical reflections on emotions in Social Science teaching and learning. In this paper it is argued that emotions should be seen as a relevant didactical category in Social Science and that students’ emotions should be taken into account in the teaching. A conclusion is that emotions can have at least six different functions in the teaching and learning of Social Science. More specifically, it concerns learning for, from, with, and through emotions, as well as relationality of emotions and learning about emotions. Another important conclusion from the ethnographic data is that students of Social Science are more active than the teachers in managing the emotions in the classroom. By carefully examining the emotions in the classroom, as well as the role of emotions in politics and social life at large, the teacher could get more insight into and more influence on the learning potential of emotions.
|
|
| 7. |
- Fransson, Göran, 1968-
(författare)
-
Forskning inom området utbildningsvetenskap vid Högskolan i Gävle : Forskning för att möta dagens och framtidens utmaningar
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vid Högskolan i Gävle bedrivs forskning av relevans för att förstå utbildning, undervisning och lärande i näringsliv och offentlig sektor, med huvudsakligt fokus på det formella utbildningsystemet i dess helhet – från förskola, skola och fritidshem till högre utbildningen vid universitet och högskolor.De flesta av forskarna inom området tillhör organisatoriskt Avdelningen för Utbildningsvetenskap vid Akademin för Utbildning och ekonomi (AUE), men bidragen med de centrala ämnesdidaktiska dimensionerna inom området görs i huvudsak av forskare som tillhör Avdelningen för humaniora (AUE) och av några som tillhör akademierna ATM och AHA. Det finns sålunda en närhet mellan de kompletterande kompetenserna inom organisationen.Vid HiG finns ett antal forskningsgrupper (miljöer) som samlar de utbildningsvetenskapligt orienterade forskarna kring olika tematiska frågor. Exempel på forskningsgrupper är Early Childhood Education (ECE), IT i lärande, Studies of Relationships In Educational Settings (STORIES), SEP (Studies in Educational Policies), ROLE (Research on Learning Environments) samt forskning inom matematikens- och naturvetenskapens didaktik, religionsdidaktik.
|
|
| 8. |
- Svalfors, Ulrika
(författare)
-
Mikroaggressioner och kritiskt tänkande
- 2021
-
Ingår i: Didaktisk dialog i högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144139029
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Svärd Olsson, Anna
(författare)
-
Att främja studietekniken
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kursen Analys 1 på civilingenjörsprogrammen och ingenjörsprogrammen har över 200 förstaårs-studenter. Många av studenterna kommer direkt från gymnasiet och har endast läst en termin på högskolan. Alla har inte kommit in i en lämplig studieteknik. Undervisningen i Analys 1 lades upp för att främja en bra studieteknik.
|
|
| 10. |
- Sjöström, Jesper, Professor, 1974-
(författare)
-
Didaktik – ett huvudområde för lärarutbildning
- 2020
-
Ingår i: Skola & Samhälle. - 2001-6727. ; :2020-10-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Didaktik är ett för lärare centralt praktik-teoretiskt kunskapsområde. Området har en lång historia inom akademin, men har aldrig slagit igenom vare sig inom akademin eller i skolan. Det är dags att ändra på det – gör didaktik till huvudområde inom lärarutbildning, på samma sätt som vårdvetenskap är huvudområde inom sjuksköterskeutbildning.
|
|
