| 1. |
- Roos, John Magnus, 1976
(författare)
-
Konsumtionsrapporten 2013
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Konsumtionsrapporten 2013 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2012. Rapporten består av två delar. I den första delen, ”Basfakta”, ges en helhetsbild av hushållens konsumtion som baseras på offentlig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och hur nöjda svenska konsumenter är med sina liv baserat på statistik från SOM-institutet. Den andra delen belyser några konsumtionsområden av särskilt intresse. I slutet presenteras detaljerad statistik i bilagor.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Stier, Jonas
(författare)
-
Öronmärk resurser för möten
- 2011
-
Ingår i: Universitetsläraren. - Stockholm : Sveriges Universitetslärarförbund. - 0282-4973. ; :8, s. 18-18
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Cregård, Anna, 1971, et al.
(författare)
-
Medicinare som managers
- 2011
-
Ingår i: School of Business, Nordic Academy of Management (NFF) conference, 20-24 august, 2011.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sjukvårdspersonalen har ett stort inflytande på sitt arbete. I en tid när NPM fått en stark inverkan på offentliga organisationer förskjuts det som tidigare varit den offentliga sektorns kännetecken som: demokrati, öppenhet, yttrandefrihet, samverkan, helhetssyn och rättssäkerhet, till mer ekonomistiska och managementlika sådana, som produktivitet, kostnadseffektivitet, kundorientering, resultatkrav och avtal. Syftet i denna artikel är att kritiskt diskutera tillsättningen av medicinare på traditionella manage-menttjänster i hälso- och sjukvården och vad det kan medföra. Dessa tillsättningar motiveras vanligen av förbättrad effektivitet, men också av kvalitet och säkerhet för verksamheten. Skälen är svåra att argumentera emot, och därför har de fått stark genomslagskraft. Vi vill just peka på riskerna, som ofta negligeras och förespråkarna har en slagkraftig retorik. Positiva effekter saknas inte men de måste vägas mot de negativa effekterna. Metoden är intervjuer med 15 sjuksköterskor och läkare som har chefsuppdrag. Därtill har vi 5 fokusgrupper som består av verksamhetsansvariga sjuksköterskor och läkare under managementutbildning. Resultaten visar på att det främst är fyra risker förknippat med tillsättning av medicinare på tradit-ionella managementtjänster: läkarens professionella kompetens minskar, förtroendet för läkaren som medicinsk kunnig minskar, liksom för organisationen och vården i stort. Därtill trängs viktiga värden inom servicedomänen undan till förmån för administrativa värden.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Nomie, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2013. - 1
-
Ingår i: Att utveckla vården. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144090771 ; , s. 249-260
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Eriksson, Nomie, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2013. - 1
-
Ingår i: Att utveckla vården. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144090771 ; , s. 17-40
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ljungkvist, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Resiliens genom regional företagskultur
- 2014. - 1:1
-
Ingår i: Organisatorisk resiliens. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144101460 ; , s. 235-251
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Lindblom, Jessica, 1969-, et al.
(författare)
-
Lantbrukares beslutsfattande och lantbruksrådgivning : en förstudie (DEMIPROF)
- 2014
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med förstudien var att minska kunskapsgapet gällande lantbrukares beslutsfattande med målet att erhålla en djupare förståelse för lantbrukarnas beslutsfattande i praktiken. Lantbrukares beslutsfattande är en process som influeras av en mängd olika faktorer och som kräver att de är insatta i många spe-cialiserade områden. Tidigare forskning inom området saknar ett helhetsperspektiv där både biologiska, tekniska, ekonomiska, etiska och sociala faktorer integreras utifrån lantbrukarnas livsvärld. Tre lantbrukare från Västsverige har ingått i studien, vilken har utförts som en multipel fallstudie, i form av arbetsplatsstudier, för att kartlägga de deltagande lantbrukarnas livsvärld, stödet från rådgivarna och diverse externa resurser t ex IT-verktyg. Denna kvalitativa forskningsdesign har resulterat i ett flertal detaljerade beskrivningar av hur val och beslut fattas på gårdsnivå än vad som är möjligt med mer kvantitativa metoder och statistisk analys av socioekonomiska variabler. Enligt forskare inom området ”farm management” saknas denna form av studier inom lantbruksdomänen och denna studie anses vara ett första steg i den riktningen. I rapporten lyfts ett antal faktorer fram gällande lantbrukarens livsvärld, rådgivningens roll samt IT-stödens inverkan och andra materiella artefakter. Rapporten presenterar en diskussion över det erhållna resultatet, olika synsätt och förklaringar till kunskap och tänkande samt ger förslag på fortsatt forskning. Rapporten avslutas med en mängd slutsatser, vilka kortfattat indikerar att lantbrukarens varande i världen är komplext och kan beskrivas som ett dynamiskt system utan tydliga linjära orsakssamband, vilket både är fascinerande och frusterande. Rådgivningstjänsten anses främst vara en stödfunktion och bollplank för mer löpande beslut gällande grödor, sprutning och gödsling medan de mer större och strategiska besluten initialt diskuteras i andra nätverk. Rådgivningen bedöms behöva utvecklas genom att gå lite mer utanför den ordinarie verksamheten och ta lite mer höjd på ett mer strategiskt plan för gården som helhet samt ytterligare ifrågasätta gängse rutiner och åtgärder.
|
|
