| 1. |
- Brändström, Sture, et al.
(författare)
-
Två musikpedagogiska fält : en studie om kommunal musikskola och musiklärarutbildning
- 1995
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis consists of two parts. One is directed towards municipal music schools, and one deals with music teacher education at university level. The purpose was to investigate the recruitment to these two educations, and to describe and explain how different student groups perceived and used their education. Five empirical studies have been accomplished, and central questions were: which deliberate and non-deliberate choices of musical activities are made by children and music students, and how are these choices affected by socio-economical, geographical and gender prerequisites.Theoretically, the first part of the thesis was based on the educational sociology of Pierre Bourdieu and on previous empirical studies in music pedagogy. The first empirical study was directed towards the recruitment of pupils to the municipal music school in Piteå (n=1085). The study showed that two out of three pupils are girls. Furthermore, it was twice as common among children of higher employees and university graduates to study at the music school than among children with working class backgrounds. The second empirical study was an interview with children, 12-13 years of age (n=369). The results indicated that boys and girls understand and use music and music education in significantly different ways. Furthermore, differences related to socioeconomic background, musical background and residential area were also shown.The second part of the thesis begins with a summary of the origin and scientific basis of Swedish music pedagogy, followed by an investigation regarding recruitment to the music teacher education at the School of Music in Piteå (n=177). The investigation indicated that recruitment is socially biased, similar to that of the municipal music school. One third of the music teacher students were recruited from families where one of the parents worked as a teacher. One out of three students came from homes where religion was an important part of family life. In an interview-study with 60 music teacher students, differences related to gender and educational orientation arose in how students looked upon and used their education. The study showed two attitudes to music and music education, which were linked to the following concepts: musician code and teacher code. In connection with these concepts, three action strategies could be identified: navigation, revolt, and adjustment. These strategies were interpreted as an expression of the tension between the demands of the education and the individuals' wish to have his or her interests and needs met. The dissertation concludes with a project called "Self-formulated goals and self-evaluation in music education" and a short forward-looking discussion pertaining to questions that have been generated throughout the entire research process.
|
|
| 2. |
- Näslund, Johan, 1954-
(författare)
-
Kurt Lewins socialpsykologi och dynamisk gruppsykologi : En jämförelse och diskussion om ledarens betydelse för förändring av en grupps arbete
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents field theory and group perspective by Kurt Lewin. It also presents psychodynamic theory of small groups. Leadership and the leaders role in group change is in focus. In recent years there has been a renewed interest in Lewinian field theory. This paper argues that there are many similarities between Lewinian social psychology and psychodynamic theory about small groups. From a field theoretical perspective you can say that different fields (eg Lewinian social psychology and dynamic theory) are positive against a new gestalt.The paper also tries, with help from above presented theories, to answer the question; are leaders, or gatekeepers, capable of changing small groups? Both Lewinian and group dynamic theory says yes, but under different circumstances. Group dynamic theory focus is on the "life space" while focus in Lewinian field theory is on the "life space" and the "social space".
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dahlgren, Lars-Ove, 1946-, et al.
(författare)
-
Utomhuspedagogik : Boklig bildning och sinnlig erfarenhet : Ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författarna gör ett försök till definition av begreppet utomhuspedagogik och vill med denna skrift starta ett forum för diskussion.Först ges en översiktlig beskrivning av utomhuspedagogikens bildnings historiska och pedagogiska rötter bland företrädare för "handens kunskap" och äldre pragmatisk idetradition. Syftet har varit att ta vara på utomhuspedagogikens möjligheter i våra lärande organisationer. Man vill särskilt framhålla utomhuspedagogikens betydelse som motivationsskapande faktor för livslångt lärande, hälsa och I ivskvalitet i ett ekologiskt hållbart samhälle.Utomhuspedagogikens metodik bygger på att skapa förutsättningar för konkreta förstahandsupplevelser i uterummet. Då utomhuspedagogik är tematisk, stadieoch ämnesområdesöverskridande, har dess företrädare en varierande utbildningsbakgrund. Detta gäller även utomhuspedagogik som forsknings- och utbildningsområde.Författarna försöker också belysa utomhuspedagogikens särart och uterummets bortglömda möjligheter. Budskapet är att skapa sammanhang och förståelse i meningsfu Ila situationer tillsammans med en medupptäckande pedagog genom att levandegöra begrepp som praktisk visdom, lära genom att göra och kunskap i handling.
|
|
| 5. |
- Olsson, Ulf
(författare)
-
OM FRISKVÅRDSPEDAGOGIK I ARBETSLIVET. : EN O/RÄTTVIS BETRAKTELSE.
- 1993
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I fokus för detta arbete står friskvård inom arbetslivet som pedagogisk praktik med hälsoprofilsbedömning, en metod för undersökning och påverkan av människors hälsostatus och hälsovanor, som konkret exempel. En bakgrund till detta är framväxten av insatser för folkhälsa och den ökade betoning av friskvård inom arbetslivet som skett inom såväl privat som offentlig sektor. Friskvård handlar om människors levnadsvanor när det gäller kost, motion, stress, alkohol, tobak m.m.Hälsoprofilsbedömning och friskvårdspedagogik inom arbetslivet ses här ur två olika perspektiv. Ur det ena perspektivet behandlas verksamheten på dess egna villkor - som en metod att inom ramen för arbetslivet få till stånd ner hälsosamma livsstilar genom kontrakt mellan självständiga parter. Det andra perspektivet kan ses som kritiskt granskande. Här ifrågasätts premissema för hälsoprofilsbedömningen utifrån begrepp som makt och disciplinering. En inspirationskälla har därvid bland annat Michel Foucaults arbeten varit. Som empiriskt material för analysen används två avhandlingar som presenterar hälsoprofilbedömningen som metod.Ur dessa båda perspektiv erhålles två olika betraktelser om hälsoprofilsbedömning och friskvårdspedagogik inom arbetslivet - en rättvis och en orättvis. På basis av en kritisk pragmatisk ansats diskuteras möjligheten till ett samtal baserad på relationen mellan de båda betrakelserna.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Kavathatzopoulos, Iordanis, 1956-
(författare)
-
Assessing and training ethical competence as a psychological ability in business organisations
- 1999
-
Ingår i: Building moral competence. - Sandvika, Norway : Norwegian School of Management.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Decision makers in organisations, need a capacity to cope with moral conflicts which arise in their ordinary activities, that is, they need high ethical competence. This competence means (a) high ethical awareness, the ability to anticipate ethical problems in real life and to perceive them in time, (b) the skill to analyse and solve them in an optimal way, (c) the capability to discuss and handle moral problems at group and organisation level, and together with significant others formulate ethical guidelines, (d) the power to argue convincingly for preferred actions or decisions made, and (e) the strength to implement controversial decisions.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
