| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sandén, Annika, 1969-, et al.
(författare)
-
Mot undergången : Ärkebiskop Angermannus i apokalypsens tid
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det såg inte bra ut för människorna i 1500-talets Europa. Kanske var det fruktade tillstånd som Bibeln talade om nu här: mänsklighetens förfall och jordens slutliga undergång. Tecknen visade sig överallt - i jordbävningar och oväder, i politiska kriser och krig, i svält och fattigdom. Gud varnade människorna för hur de levde, allt längre bort från hans påbud och lagar. I Sverige fanns två personer som önskade göra någonting åt situationen innan den alldeles urartade. Det var landets riksföreståndare, hertig Karl, och ärkebiskopen Abraham Angermannus. År 1596 påbörjade de ett av de största återuppbyggnadsprojekten i vårt lands historia. Och de gjorde det med besked. Men det skulle inte bli som de hade tänkt.Mot undergången behandlar ett turbulent och konfliktfyllt 1500-tal. Genom den kontroversielle ärkebiskopen Abraham Angermannus och hans historia får läsaren möta ett Sverige indraget i genomgripande samhällsomvandlingar. I det politiska och religiösa toppskiktet utspelade sig många intriger och infekterade strider. Och utgången av dessa kommer att bli avgörande för hela rikets framtid.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Petersson, Erik, 1985-, et al.
(författare)
-
En svag och vacklande man? : Petrus Benedicti omvändelse i ett omvälvande 1590-tal
- 2012
-
Ingår i: Auktoritet i förvandling. - Uppsala : Historiska institutionen, Uppsala universitet. - 9789197963244 ; , s. 91-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är det egentligen som händer när reglerna för människors samvaro förändras? Hur påverkas samhället när gamla traditioner och maktförhållanden rubbas och nya upprättas i deras ställe? Detta är frågor som denna bok ställer med utgångspunkt i den svenska reformationen. Författarna till bokens fem artiklar utgår inte bara från synen på reformationen som en brytningstid. De argumenterar även för att vi bör betrakta reformationen som en period av pågående förhandling mellan nyare och äldre tankegods. Särskilt uppmärksammas hur aktörer på olika nivåer försökte påverka och hantera utvecklingen. Några artiklar diskuterar förändringarna i kyrkobruket och de konsekvenser som dessa förändringar fick för den folkliga fromhetskulturen. Andra behandlar den nya betoningen av ”Guds ord” och dess följder för relationen mellan fursten och hans undersåtar, samt kyrkoherdarnas försök att försvara sin personliga auktoritet i en tid av förändring.Auktoritet i förvandling är en bok som utforskar hur gamla auktoriteter, andliga som världsliga, genomgick en iögonfallande förvandling under den svenska reformationen – en förvandling vars konsekvenser är synliga än i våra dagar. Ändå var processen som ledde fram till den luthersk-evangeliska statskyrkan både lång och skakig, och utgången långtifrån given.
|
|
| 6. |
- Petersson, Erik, 1985-
(författare)
-
Vadstena krigsmanshus : En studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640–1780
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen handlar det underhåll till sårade och gamla soldater som den svenskastatsmakten organiserade under tidigmodern tid. Undersökningen tar sin utgångspunkt i den tid närstatsmakten började organisera mer omfattande hjälp för soldater, vilket var slutet på Gustav Vasasoch under Erik XIV:s regeringstid i mitten av 1500-talet. Motiven till att statsmakten organiseradehjälp för en del soldater var att dessa skulle ha offrat sin hälsa och arbetsförmåga i kronans tjänst, menså länge statsmakten fortsatte att vara relativt löst organiserad var även hjälpen till soldaterna avganska liten omfattning. Det ändrades under Gustav II Adolfs regering då planerna på att skapa ettkrigsmanshus i Vadstena etablerades, vilka senare genomfördes efter hans död och institutionen kundeta emot de första soldaterna senast 1640. I krigsmanshuset fick ett trettiotal soldater med familjeruppehälle, samtidigt som soldater boende i andra delar av landet fick stöd från krigsmanshuskassansom också administrerades från Vadstena. Mot slutet av 1600-talet blev kassan proportionellt merbetydelsefull än krigsmanshuset och runt år 1700 försörjde kassan flera tusen soldater runtom i riket.1700-talet innebar stora förändringar, bland annat genom att krigen blev färre, att krigaryrket intelängre var lika attraktivt som karriärväg för adelsmän och att statsmakten utvecklade andra mer civiladelar. Behovet av ett krigsmanshus fanns till sist inte längre och institutionen i Vadstena stängde förboende våren 1784, men kassan fanns kvar in på 1970-talet.
|
|
