| 1. |
- Sandén, Annika, et al.
(författare)
-
Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena / Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst -Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige
- 1997
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena Av Annika SandenSyftet med uppsatsen är att få en inblick i tidens mentalitet och stadsinvånarnas beteendemönster, men också i de ideföreställningar som styrde rådsturättens rättskipande verksamhet. Därför skall tidens normer studeras, både på det individuella och det mer principiella planet. Våldet ägnas därför särskild uppmärksamhet. Ärendena, anklagelserna och vittnesmålen i rätten bör i sig säga något om socialt liv och samtidens ideal. För att kunna beskriva tidens normer och rättstärikande utgår undersökningen från följande frågor:Vilka typer av våldsbrott förekom och vad säger dessa om det sociala regelverket i staden?Vilket rättstänkande kan utläsas ur rådsturättens verksamhet, dvs vilka principer grundade sig rättskipningen på?Om rättskipningen förändrades i takt med statsmaktens framväxt, hur såg förändringen i så fall ut?Forskningen visar att våldstrenden gick ner någon gång under 1600-talet. Skedde en förändring under de perioder som studeras? Hur stod i så fall våldsfrekvensen i relation till den politiska utvecklingen?Om våldsfrekvensen sjönk under undersökningsperiodema, var det i så fall en produkt av en civiliseringsprocess?Det faktiska tillvägagångssättet är ett beaktande av Vadstena stads äldsta tänkeböcker mellan år 1600 och 1610. Under denna tioårsperiod var rådsturätten fortfarande lokalt förankrad, men statsmaktens centraliseringsambitioner kan också vid det här laget ha satt spår i tänkeboken. Stadsinvånamas handlanden och rådsturättens agerande ses i uppsatsen som ett uttryck för deras värderingar och synsätt. Denna gemensamma dombok och minnesbok över Vadstena kan därför vittna om just gränsöverskridanden och om staden som socialt fenomen. Genom att studera de ärenden som tas upp och vilka handlingar som bestraffades antas det som ansågs inskränkande på ordningen och försörjningsmöjlighetema kunna utläsas. Tänkeboken rymmer en mängd ärenden där straff inte utdöms och där anklagelser inte bestyrks med bevis. Brottmålen i tänkeboken är därför fler än de enskilda brotten. Det inressanta är emellertid vad som tas upp i tänkeboken, inte endast de antal begångna och bestraffade brott som registrerats.Under 1600-talet kom staten och kyrkan att utöva en större makt över individen. Den lokala rättskipningen fick en övervakare i den statliga Svea hovrätt. Det medeltida lokalsamhället rörde sig under 1600-talet sålunda mot ett mindre isolerat lokalsamhälle genom statens och kyrkans ökande kontroll. För att se vilka effekter detta fick på lokalplanet skall tänkeboken därför studeras igen, mellan 1623 ochl633. Den här perioden studeras genom ett otryckt manuskript som saknar sidnumreringar. Hänvisningarna i texten görs därför till det datum då ärendet var uppe i rådsturätten. Genom ett bakåtblickande står det klart att rättskipningen och våldstrenden förändrades under 1600-talets gång, men hur och när denna förändring skedde är inte helt klarlagt. Den senare perioden har därför valts för att studera hur förändringen gick till - dvs när den skedde.Det spelar naturligtvis roll om en särskild typ av brott skedde vid ett enstaka fall eller väldigt ofta. Statistiken är därför viktig, men också tolkningarna av denna. Empirin kommer kontinuerligt att varvas med analys för att slutligen passas in i en helhetsbild av våldstrenden och rättskipningen under de två perioderna. För att nå en bild av vad som egentligen skedde är metoden därför både kvantitativ och kvalitativ, men också hermeneutisk.
|
|
| 2. |
- Sandén, Annika, et al.
(författare)
-
Det historiska kunskapssamhället : Inledning
- 2016
-
Ingår i: Kunskapens tider. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176350355 - 9789176350324 ; , s. 1-5
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sandén, Annika, 1969-, et al.
(författare)
-
Medkänslans makt och gränser : Nya linjer i känslornas historia
- 2010
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - : Svenska historiska föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 130:4, s. 593-613
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln belyser hur långa linjer kan bedrivas också kring känslor som omsorg och medkänsla. Därigenom önskar vi nyansera en traditionell berättelse om västerlandets historia, som i hög grad förklarat historien som en förnuftslig och handgriplig triumf över tidigare dominerande känslor som ångest och rädsla. En sådan förklaringsmodell baseras på teorier om känslor som inte längre har stöd i beteende- och naturvetenskaper. Genom att behandla medkänsla bland människor inte enbart som ett kulturellt värde, utan som ett kognitivt och neurologiskt, vill vi belysa hur gemenskaper, som familj, by, socken, landskap, stat initieras och vidmakthålls. Begreppet medkänsla fungerar här som ett analytiskt verktyg, men också som ett empiriskt begrepp. Tre nivåer av begreppet lyfts fram: först betraktas det som en kognitiv känsla, sedan som ett artikulerat samhälleligt ideal, dygd eller värde, och slutligen i dess institutionaliserade form. Resonemangen utgår ifrån nutida känsloforskning, som lyfter fram de fysiologiska dimensionerna av vår konstitution. Vi intresserar oss också för det dilemma som ständigt tycks uppstå mellan intentionerna att möta människors behov, å ena sidan, och resultaten eller konsekvenserna av dem, å den andra. Konsekvenser av diskvalificering är inte sällan uteslutning, något vi människor tycks frukta mer än något annat. Denna artikel behandlar medkänslan som en väsentlig grundval för hur samhällen uppstår och utformas. Människans trygghetsskapande och omsorgsarbete har därmed djupa historiska rötter. Artikeln önskar sålunda utmana en traditionell historieskrivning som i alltför hög betonat en mänsklighetens moraliska och empatiska utveckling.
|
|
| 5. |
- Sandén, Annika, 1969-
(författare)
-
Abraham Angermannus och de helgade medlen
- 2010. - 1
-
Ingår i: Dygder och laster. - Lund, Sverige : Nordic Academic Press. - 9789185509447 ; , s. 95-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dygd och last har varit centrala begrepp i det västerländska tänkandet ända sen Aristoteles och antiken,och de röner idag ett nyväckt intresse. Dygden har ständigt återkommit som inslag i individens utveckling och i samhällets önskan att fostra goda, rättrådiga medborare.I Dygder och laster belyser författarna begreppens innebörder från förmodern tid och framåt. De beskriver rötterna till de sju dödssynderna och fördjupar sig i ämnen som tystnaden i klostren, hur de teologiska dygderna om att dominera, och hur dygdetänkandet legitimerade ståndssamhället. Dygdeläran sipprade ned genom samhällsskikten och skilda ideal såsom förnöjsamhet, blyghet, tålamod och patriotism kom att betonas underolika epoker.Den tvärvetenskapliga författargruppen i Dygder och laster bidrar med nya perspektiv till detta pånyttfödda forskningsområde. Tankar om dygder bör artikuleras, granskas och diskuteras, och här undersöker forskarna hur olika aspekter påverkat sin samtid.
|
|
| 6. |
- Sandén, Annika, 1969-
(författare)
-
Anna Banér (Anna Gustafsdotter Banér)
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Sandén, Annika, 1969-, et al.
(författare)
-
Arvspolitik och sociala frågor : Allmänna Arvsfonden och ett samhälle i förändring
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här aktuella skriften är att ge en första redovisning av ett pågående arbete om Allmänna arvsfondens verksamhet från dess tillkomst 1928 till 2008. Vi har valt att i en förhoppningsvis lättillgänglig form berätta om en del av den allmänna historiska bakgrunden tillfondens tillkomst, något om verksamhetens inriktning samt ge ett par mycket konkreta exempel på ärenden som kan belysa de levnads- och samhällsförhållanden som man hade att förhålla sig till. Tyngdpunkten ligger på den första hälften av fondens åttioåriga verksamhet, medan den senare utvecklingen behandlas i en kommande studie. Av utrymmesskäl är redovisningen av det material som använts begränsad i denna första skrift från arbetet. Detaljerade hänvisningar till arkivmaterial, tidningsartiklar och offentligt tryck kommer i en kommande mer utförlig rapport.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
