| 1. |
- Sandén, Annika, et al.
(författare)
-
Det historiska kunskapssamhället : Inledning
- 2016
-
Ingår i: Kunskapens tider. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176350355 - 9789176350324 ; , s. 1-5
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sandén, Annika, 1969-
(författare)
-
Förord
- 2017
-
Ingår i: Göteborgs födelse. - Göteborg : Göteborgs stadsmuseum. - 9789198381627
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Sandén, Annika, 1969-
(författare)
-
Anna Banér (Anna Gustafsdotter Banér)
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sandén, Annika, 1969-
(författare)
-
Sigrid Banér (Sigrid Gustafsdotter Banér)
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Petersson, Erik, 1985-
(författare)
-
Vadstena krigsmanshus : En studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640–1780
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen handlar det underhåll till sårade och gamla soldater som den svenskastatsmakten organiserade under tidigmodern tid. Undersökningen tar sin utgångspunkt i den tid närstatsmakten började organisera mer omfattande hjälp för soldater, vilket var slutet på Gustav Vasasoch under Erik XIV:s regeringstid i mitten av 1500-talet. Motiven till att statsmakten organiseradehjälp för en del soldater var att dessa skulle ha offrat sin hälsa och arbetsförmåga i kronans tjänst, menså länge statsmakten fortsatte att vara relativt löst organiserad var även hjälpen till soldaterna avganska liten omfattning. Det ändrades under Gustav II Adolfs regering då planerna på att skapa ettkrigsmanshus i Vadstena etablerades, vilka senare genomfördes efter hans död och institutionen kundeta emot de första soldaterna senast 1640. I krigsmanshuset fick ett trettiotal soldater med familjeruppehälle, samtidigt som soldater boende i andra delar av landet fick stöd från krigsmanshuskassansom också administrerades från Vadstena. Mot slutet av 1600-talet blev kassan proportionellt merbetydelsefull än krigsmanshuset och runt år 1700 försörjde kassan flera tusen soldater runtom i riket.1700-talet innebar stora förändringar, bland annat genom att krigen blev färre, att krigaryrket intelängre var lika attraktivt som karriärväg för adelsmän och att statsmakten utvecklade andra mer civiladelar. Behovet av ett krigsmanshus fanns till sist inte längre och institutionen i Vadstena stängde förboende våren 1784, men kassan fanns kvar in på 1970-talet.
|
|
| 9. |
- Åberg, Annika, et al.
(författare)
-
Bedömning av urlakning från formsand i utfyllnader
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid användning av bentonitbunden överskottssand till utfyllnadsändamål krävs i vissa fall en extra bentonittillsats. Bentonittillsatsens funktion är att minska fyllningens vattengenomsläpplighet. Vid en högre genomsläpplighet som medför att genomströmningsutlakning dominerar kan risken för utlakning av molybden öka markant (om molybden förekommer i sanden). Därför eftersträvas täta fyllnadsområden där ytutlakning domminerar. För framtida fyllnadsområden föreslås att formsand med extra bentonit (totalt minst 6 %) används för ytor som kan stå i kontakt med vatten (främst överytan på vilken nederbörd avrinner, vid fyllning under grundvattenyta även sidorna) medan opreparerad formsand från gjuteriet (ca 3-9 % bentonit) kan användas för fyllnad innanför dessa tätningar. Formsandens utlakningspotential har provats genom ytutlakningsförsök (64 dagar) samt kolonnförsök vid L/S 0,1. I det aktuella fallet finns även en stoftfraktion som cirkulerar i processen och som påverkar utlakningspotentialen hos molybden och arsenik. Stoftet innehåller järn som binder en arsenikfraktion som annars riskerar att lakas ut. Stoftet bidrar å sin sida till en högre utlakning av molybden. Ser man till utlakade mängder och sätter denna i relation till recipienternas bakgrundshalter samt effektkriterier för akvatiska organismer är det ingen större miljömässig skillnad i om stoftet inkluderas eller inte i formsanden. Konflikten mellan högre utlakning av molybden med stoft, kontra högre utlakning av arsenik utan stoft är tydligast i ett perkolationsstyrt scenario där formsanden har en högre genomsläpplighet än den som erhålls om formsanden innehåller minst 6 % bentonit. Utifrån befintliga fyllnadsområden samt en 20-årig prognos där gjuteriet fyller ut ca 1 ha per år (total utfylld yta ca 40 ha), bedöms belastningen av molybden och arsenik mot recipienterna inte medföra någon större haltpåverkan. Bedömningen har gjorts med det konservativa antagandet att ytutlakningen är konstant över tiden, samt utifrån teoretiska, maximalt utlakade mängder enligt lakförsök och uppmätta dagvattenhalter från gjuteriets formsandsområden. I själva verket kommer utlakningen att avta över tiden i takt med att ytorna utarmas. De standardiserade lakförsöken har dock inte pågått tillräckligt länge för att det ska vara möjligt att prognosticera detta.
|
|
| 10. |
- Salamonik, Michal
(författare)
-
Erik Peterson & Annika Sandén, Mot undergången
- 2015
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 135:3, s. 546-548
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
