| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Vass, Eva, et al.
(author)
-
Interview with Eva Vass: ‘thinking from presence’ in learning, teaching and research : the role of theory and philosophy in educational science
- 2019
-
In: SIG25 Interview Series, Newsletter.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- In this conversation we explore Eva Vass’s scholarship towards re-imagining learning and teaching (and therefore theorising and research on these) as an interdisciplinary, embodied, creative, receptive-responsive dialogue. Eva’s research approach in this spirit is experimenting with the understandings of “Natural Inclusionality” (Rayner, 2017), a refreshing take on the scientific study of nature. In this interview Eva discusses her attempts to establish a research trajectory which can signify and illustrate the shift towards substantive, lived, receptive-responsive dialogue in various dimensions of educational inquiry and practice.
|
|
| 5. |
- Sehlin MacNeil, Kristina, 1975-
(author)
-
Extractive Violence on Indigenous Country : sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Asymmetrical conflicts and power relations between extractive industries and Indigenous groups often have devastating consequences for Indigenous peoples. Many Indigenous groups are struggling to maintain their lands as Indigenous perspectives on connection to Country are frequently undervalued or dismissed in favour of extractivist ideologies. While this conflicted interface has been researched in various parts of the world, studies exploring conflicts and power relations with extractive industries from Indigenous perspectives are few.This thesis is an international comparison aiming to illuminate situations of conflict and asymmetrical power relations caused by extractivism on Indigenous lands from new viewpoints. By drawing on two single case studies, the situations for Laevas reindeer herding Sami community in northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia are compared and contrasted. Yarning (a form of interviewing) is used as a method for data collection and in order to stay as true as possible to the research participants’ own words a number of direct quotes are used. The analysis employs peace researcher Johan Galtung’s concepts of cultural and structural violence as analytical tools to further explore the participants’ experiences of interactions with extractive industries and industrial proponents, including governments. In addition, the thesis introduces the concept of extractive violence as a complement to Galtung’s model. Extractive violence is defined as a form of direct violence against people and/or animals and nature caused by extractivism, which predominantly impacts peoples closely connected to land. The concepts of structural and cultural violence are understood as unjust societal structures and racist and discriminating attitudes respectively.A number of main themes could be identified in the research participants’ narratives. However, the most prominent on both continents was connections to Country and the threat that extractive violence posed to these connections.The results show that although the expressions of cultural, structural and extractive violence experienced by the two Indigenous communities varied, the impacts were strikingly similar. Both communities identified extractive violence, supported by structural and cultural violence, as threats to the continuation of their societies and entire cultures. Furthermore, the results suggest that in order to address violence against Indigenous peoples and achieve conflict transformation, Indigenous and decolonising perspectives should be heard and taken into account.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nordensten, Christina, et al.
(author)
-
Hanteringen av de omfattande naturkatastroferna i Queensland 2011 : Observatörsrapport
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En myndighetsgemensam observatörsresa genomfördes våren 2012 för att lära av erfarenheterna av den omfattande naturkatastrofen 2011 i Queensland, Australien. Observatörsresan organiserades av avdelningen för utvärdering och lärande vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Planerade möten hos myndigheter och organisationer ägde rum dels på federal nivå i Canberra, dels i delstaten Queensland med studiebesök i Brisbane och andra orter.Syftet med denna observatörsinsats var sålunda att:–– lära från de erfarenheter Australien gjort med anledning avde stora översvämningar, orsakade av extrema regn och cyklonenYasi, som drabbade delstaten Queensland under periodendecember 2010 - januari 2011.–– studera det australiensiska civila samhällets samlade förmågaatt hantera och återhämta sig efter dessa extrema händelseroch påfrestningar.Observatörsinsatsen initierades via MSB:s samverkansområden. En begäran och önskan riktades till MSB att organisera en observatörsinsats, i enlighet med MSB:s uppdrag att samordna och samverka inom området observatörsverksamhet
|
|
| 10. |
- Persson, Beatrice, 1963
(author)
-
Vad är Samtidskonst?
- 2010
-
In: Humanistdagen 2010, Göteborgs Universitet.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Hur kommer det sig att urinvånarnas konst i Australien betraktas som samtidskonst som visas på konstmuseum och säljs på Gallerier, men när den visas i Sverige hamnar den ofta på Etnografiska Museet i Stockholm. I min avhandling, med arbetsnamnet Inbetween: Contemporary Art in Australia behandlas australiensisk samtidskonst ur ett globaliseringsperspektiv, där jag avser undersöka om det sker gränsöverskridanden mellan de australiensiska urinvånarnas konsttradition Aboriginal Art, den konsttradition som härstammar från kolonialtidens europeiska inflytande Australian Art, samt den globala konstvärlden. Om så är fallet hur gestaltas dessa överskridanden? Hur kommer det sig att man i Australien, till skillnad från övriga västvärlden, sedan länge betraktar urinvånarnas konst som samtidskonst, vilken ställs ut på Konstmuseum och kommersiella Gallerier. I Australien inbegriper Aboriginal Art konst skapad av urinvånare som lever traditionellt och verkar i avlägset belägna samhällen, på landområden som har anknytning till förfädernas skapelseberättelser, de så kallade Dreamings. Men Aboriginal Art inbegriper också konst skapad av urinvånare som lever i urbana miljöer och är utbildade på västerländska konstskolor, så kallade City based urinvånarkonstnärer. Båda konstformerna förhåller sig på ett eller annat sätt till traditionella kulturuttryck som avser att bevara, stärka och upprätthålla urgamla traditioner som återspeglar den andliga och nära kontakt som existerar mellan urinvånarna och landskapet de lever i. Dessutom eftersträvar de konstnärer som lever i städerna att genom sin konst visa på orättvisor de har utsatts för, och fortfarande lever under. Det ena uttrycket utesluter inte det andra utan det pågår ett ständigt utbyte, vilket visar på The Dreaming och förfädernas betydelse både för de urinvånare som lever traditionellt och de som lever ett mer sekulariserat liv. I övriga världen, sett ur ett västerländskt perspektiv, betraktas urinvånarkonst fortfarande i stor utsträckning som ”primitiv konst”, och visas nästan uteslutande på etnografiska museer, som t.ex. utställningen Vandra Varsamt – Aboriginsk konst, som visades på Etnografiska Museet i Stockholm 2007. Ett för avhandlingen centralt fenomen är den globaliserade konstvärlden, där avhandlingen (med utgångspunkt i den Australiska konsten) avser undersöka hur den globaliserade konstvärlden påverkar uttrycken i konsten. Sedan 1790-talet har människor emigrerat till Australien, vilket lett till ett mångkulturellt samhälle. I Sverige har vi inte utsatts för invandring i lika stor utsträckning som Australien. Men i och med att vi tar emot flyktingar från krigszoner runt om i världen förändras vårt land. En förändring som resulterar i att vår svenska konstscen idag upplever en utvidgad kontakt med konst skapad av första, andra- och tredjegenerationens invandrare. I likhet med Australien brottas vi nu med frågor och kulturella uttryck som tar avstamp i mångkulturalism, postkolonialism samt en globaliserad konstvärld. Två begrepp som avhandlingen granskar i samband med den globaliserade konstvärlden är cross-culture och contemporaneity/samtidighet. När det gäller begreppet cross-culture försöker avhandlingen ta reda på om visuell kommunikation mellan olika kulturer sker på lika villkor eller om denna kommunikation utgår från ett västerländskt perspektiv. Vidare ställs frågan om vi kan förstå och tolka konst från alla väldens kulturer? Men begreppet contemporaneity vill avhandlingen utforska hur konstnärer speglar sin samtid utifrån frågeställningar om hur vi i modernitetens efterföljd, och i övergången efter det postmoderna tillståndet, blir medvetna om vad det innebär att leva efter förutsättningar för en samtidighet/contemporaneity. Samtidigt undersöks begreppets bärighet som en markör för dagens konst, vilket leder tillbaka till frågan om – Vad är samtidskonst? För att om möjligt få svar på dessa frågor utgår jag i min avhandling från ett antal konstverk skapade av fyra konstnärer verksamma i Australien och internationellt. Med utgångspunkt i mina tolkningar av dessa konstnärskap, och ett antal verk, tittar jag närmare på samtidskonsten med avseende på globalisation, cross-cultue, contemporaneity, samt visual studies. De fyra konstnärerna är: Emily Kame Kngwarreye (född c. 1910-1996), en urinvånarkonstnär som levde och målade traditionellt, på ett landområde som har anknytning till hennes förfäder. I sin konst vårdar och vaktar hon över detta land i enlighet med de Australiensiska urinvånarnas sedvänja att tillhöra en speciell plats. Ricky Swallow (född 1974), en ung vit australiensisk konstnär som är född och uppvuxen i Australien. År 2005 representerade han Australien på Venedigbiennalen. Idag bor han i USA och ingår i den internationella biennalkarusellen. Fiona Foley (född 1964) en urinvånarkonstnär som bor i Brisbane och är utbildad på västerländsk konstskola. En så kallad ”City based Aboriginal artist” som ifrågasätter myten om det mångkulturella Australiensiska samhället och urinvånarnas möjligheter. John Young (född 1956) född i Hongkong men skickades som elvaåring till en internatskola i Australien, år 1967 när Kulturrevolutionen bröt ut i Kina. Young är en så kallad migrationskonstnär med diasporaidentitet.
|
|
