| 1. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Nyanlända studenters behov av utbildning : möjligheter och hinder
- 2016
-
Ingår i: Nordisk forskningskonferens om miljö- och hållbarhetsutbildning 27 – 28 oktober 2016 Abstracts.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fram till nu har högre utbildning för nyanlända främst betraktats utifrån möjligheter att komplettera tidigare utbildningar och snabbt få invandrade akademiker i arbete i Sverige. Men frågorna om hur man kan få in nyanlända i högre utbildning är även centrala utifrån ett hållbarhetsperspektiv. För att möta globala utmaningar kommer det att behövas kraftfulla dialogutrymmen mellan den globala norden och södern. Ur detta perspektiv blir de nyanlända oerhört värdefulla som framtida brobyggare i det globala arbetet för övergångar mot hållbarhet. En rad initiativ har påbörjats i Europa för att undersöka vilka åtgärder som behövs för att bättre möta utbildningsbehovet på högskolenivå bland nytillkomna flyktingar. Förslag omfattar bland annat särskilda stipendier, ändringar i formuleringen av inträdeskrav, eller upprättandet av ett kursutbud på engelska. I Sverige avser flera initiativ att påskynda inträdet i arbetslivet för de nyanlända. Validering i högre utbildning är en fråga som kräver särskild uppmärksamhet, liksom frågan om hur kvalificerade flyktingar kan få sin yrkeskompetens erkänd och anpassad till svenska krav. Bedömning av meriter och erkännandet av tidigare studier är också en nyckelfråga för antagning av studenter baserat på diplom erhållna i deras ursprungsland. Projektet Nyanlända studenter undersöker förutsättningarna vid Malmö Högskola både avseende antagningen och avseende möjligheterna att erbjuda skräddarsydda kurser, anpassade till behoven hos flyktingar i regionen. Såväl pedagogiska som administrativa konsekvenser av tänkbara åtgärder och insatser kommer att undersökas.
|
|
| 2. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Hållbarhetsdilemman och platsbaserat arbete i förskolelärarutbildningen (Sustainability dilemmas and place-based work in preschool teacher education)
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Förskolelärares kompetens är strategisk för hållbarhetsarbete i förskolan. En kursuppgift om intressekonflikter kring hållbarhet för studenter på förskolelärarprogrammet presenteras här. Uppgiften tar sin utgångspunkt i en plats i närområdet. Studenter får därigenom både problematisera och använda sin erfarenhet och kännedom om den lokala platsen i utformandet av relevanta pedagogiska aktiviteter. Utvidgat abstrakt: Hållbar utveckling i högre utbildning är ett brett fält som inbegriper såväl formuleringar i övergripande måldokument som konkreta handlingsplaner på institutionsnivå, gällande allt från miljöanpassning av universitetet som fysisk verksamhet, till frågan om hållbarhetsperspektiv i utbildningarnas eller forskningens innehåll (ue4sd outcomes). Bland de utbildningar som ges har lärarutbildningarna (Rauch & Steiner 2013; UNESCO 2005; Wals 2014) ett särskilt intresse avseende att utveckla kompetenser för samhällets övergång till hållbarhet. Skolan når de flesta medborgare och bildar grund för ungas fortsatta utveckling, men påverkar även deras syn på kunskapsparadigm, värderingar och expertis. Medan utbildning och yrkesutövning efter grundskolan delas upp i olika specialiseringar, kan elever i skola och förskola bilda grund för en integrerad transdisciplinär syn på samhället och den värld vi lever i. Avseende förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer (Askerlund, Almers, Hyltse-Eckert & Avery, 2014). Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, eftersom denna syftar att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik (Thulin, 2011; Edwards & Cutter-MacKenzie, 2013). Ytterligare problem är att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper (Nilsson, 2012). En möjlig ansats för att undvika några av dessa risker är att arbeta praktiskt med lokala frågeställningar, och därigenom koppla reflektioner till lärarstudenternas erfarenheter. Relaterade till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet (Beery & Wolf-Watz, 2014), samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband (McInerney, Smyth & Down, 2011). Avgörande för utsträckningen i vilken lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även: kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar hållbarhetsfrågor; möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper; handlingsorienterad kunskap (Avery & Nordén, 2015). Som exempel presenteras här en uppgift som gavs till studenter på förskolelärarprogrammet inom kursen Naturvetenskap och teknik i förskolan. Uppgiften handlade om hållbar utveckling och intressekonflikter (Öhman & Öhman, 2012). Studenterna skulle utifrån en plats i närområdet med hjälp av omgivningen gestalta och problematisera en intressekonflikt kring hållbarhet. Uppgiften syftade att utmana studenternas och andras tänkande kring hållbarhetsperspektiv, eftersom värderingar av vad som ses som hållbart kan bero på vilket perspektiv som antas, och för vem det skall vara hållbart. Studenterna skulle också fråga sig vilka prioriteringar och bortprioriteringar vi kan bli tvungna att göra för att fatta beslut som på sikt kan ge ett mer hållbart sätt att leva för människa och miljö. Diskussion och problematisering var i fokus i uppgiften. Genom att studenterna kunde välja vilken intressekonflikt de ville arbeta med, hade de möjlighet att relatera till frågeställningar som de själva hade kunskap om. Övningen var placerad i en utomhusmiljö, vilket gjorde att syftningar och de naturvetenskapliga implikationerna blev konkreta och mer entydiga än om de hade enbart representerats verbalt. Flera element i uppgiftsupplägget skulle kunna användas för andra kurser för hållbarhet.
|
|
| 3. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Förskollärarstudenters syn på lärande, bildning och didaktik
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärande, bildning och didaktik är tre delvis överlappande begrepp som alla på olika sätt har med utbildning att göra. (1) Lärande innebär att se något på ett nytt sätt utifrån reflekterade upplevelser, vilka blir till uppfattningar (Marton & Booth, 1997). Fenomenografin tydliggör strukturer i lärprocessen, där levd erfarenhet och livsvärlden bidrar till förståelse i form av omvärldsuppfattning, vilken ger kunskap om världen så som vi upplever den (Kroksmark, 2007). Med ursprung i inlärnings- och gestaltpsykologi samt kritisk teori anknyter fenomenografin till fenomenologi (Theman, 1983; Kroksmark, 1987). (2) Begreppet bildning lånades in från tyskans Bildung i slutet på 1700-talet. En studie kring hur begreppet uppfattas i nutida svenskt språkbruk visar att det står för en mängd olika saker, såsom allmänbildning, kunskaper i humaniora, kulturell aktivitet, förmåga till perspektivskifte, förmåga att utveckla information till kunskap, kritiska förhållningssätt, demokratifostran och etiska förhållningssätt (Lindskog, 2007). Det speglar den rika bildningstradition som funnits i Sverige, med spänningar mellan elitism och jämlikhet, klassiska kunskaper och samhällsnytta, och den ofta konfliktfyllda relationen mellan uppfostran och kritiskt tänkande (Burman & Sundgren, 2010). (3) Didaktik kan i en nutida tolkning sägas vara lärarnas vetenskap (Hansén & Forsman, 2017; Ingerman & Wickman, 2015; Sjöström, 2018). Den syftar till att hjälpa lärarna att göra informerade didaktiska val i relation till undervisning av innehållet (Jakobson, Lundegård & Wickman, 2014). Begreppet kommer från det grekiska ordet för att undervisa, didaskein. Särskilt i Tyskland finns traditionellt en stark koppling mellan didaktik och bildning (t.ex. Sivesind & Luimes, 2017). Där dominerar innehållsfrågor, värderingar och lärarnas självständiga didaktiska val, medan färdigheter och målinriktning dominerar i USA (Kansanen, 2017). I denna studie undersöker vi hur lärarstudenter erfar lärande, bildning och didaktik. Ett fenomenografiskt angreppssätt används vid analys och beskrivning av förskollärarstudenters (n=36) tankar kring de tre begreppen. Uppfattningar inplaceras i kategorier. Preliminärt visar resultatet att de tre begreppen delvis är överlappande, samtidigt som vissa trender kan urskiljas: (1) Lärandebegreppet tycks vara det mest utvecklade av de tre. Flera av förskollärarstudenterna har ett processinriktat begrepp och jämför lärande med växande. Vidare är det flera som beskriver det i termer av undervisning. En skriver till och med uttryckligen: ”lärande = att förmedla kunskap”. (2) Bildningsbegreppet är generellt mer produktorienterat och står för mer komplex kunskap, ofta kopplad till värderingar. För någon verkar det dock vara ett begrepp som saknar mening. (3) Då det gäller didaktikbegreppet så är de flesta förskollärarstudenter inne på undervisning. Många nämner de didaktiska frågorna och flera att det har med syften att göra och med metoder och hjälpmedel.
|
|
| 4. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Global och utmaningsbaserad undervisning i miljö- och hållbarhetsfrågor i lokala lärandekontexter
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pedagogiskt utvecklingsarbete - i form av utmaningsbaserat lärande - möter unga i övergångssituationer och i varierande lärandekontexter utifrån globaliseringens lokala uttryck. Globala miljö- och hållbarhetsfrågor blir alltmer akuta och svårgripbara och där vi måste rusta vår lärarstudenter och skolungdomar - vår samtida generation - med kritiska kunskapsförmågor (Bowden & Marton, 1998). Hållbar utveckling i högre utbildning är ett brett fält som inbegriper såväl formuleringar i övergripande måldokument som konkreta handlingsplaner på institutionsnivå, gällande allt från miljöanpassning av universitetet som fysisk verksamhet, till frågan om hållbarhetsperspektiv i utbildningarnas eller forskningens innehåll (UE4SD, 2016). Bland de utbildningar som ges är lärarutbildningarna (Rauch & Steiner 2013; Wals 2014) av särskilt intresse avseende utvecklandet av kompetenser för samhällets övergång till hållbarhet. Skolan når de flesta medborgare och bildar en grund för ungas fortsatta utveckling, men påverkar även deras syn på kunskapsparadigm, värderingar och expertis. Medan utbildning och yrkesutövning efter grundskolan delas upp i olika specialiseringar, kan elever i skola och förskola bilda grund för en integrerad transdisciplinär syn på samhället och den värld vi lever i. Avseende förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer. Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, som syftar till att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik. Problematiskt är även att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper. Hållbar utveckling i det globala rummet förutsätter ungdomars kunskapsbildning i lokala undervisningskontexter varigenom reflekterade erfarenheter kopplas till lärande. Relation till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet, samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband. Avgörande för i vilken utsträckning lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även (1) kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar miljö- och hållbarhetsfrågor, (2) möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper (3) och handlingsorienterad kunskap.
|
|
| 5. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Hållbar utveckling i det globala rummet : förutsättningar för skolungdomars kunskapsbildning i lokal undervisning
- 2015
-
Ingår i: Dialogkonferens 2015 Pedagogisk forskning i Skåne. ; , s. 27-28
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det globala klassrummets förutsättningar för skolungdomars kunskapsbildning lokalt om förebyggande strategier för hållbar utveckling undersöktes utifrån Young Masters Programme (YMP). Sedan 1999 har YMPs nätbaserade gratiskurser ägt rum i drygt 110 länder. Olika sätt som skolungdomar upplevde sin lärprocess inom området för hållbar utveckling i det utvidgade klassrummet analyserades och beskrevs genom ett fenomenografiskt perspektiv på lärande. Data samlades in över nätet genom öppna frågor angående hur ungdomarna angrep ämnesområdet under lärprocessen. Bland 712 enkätsvar från flera olika länder i världen gjordes ett slumpvist urval kopplat till ett strategiskt urvalssteg, varvid trettio av dessa svar ingick i analysen, och mönster söktes på en övergripande nivå. Resultatet visade: (1) Skolungdomarna lär utifrån det nära sammanhanget, då de befinner sig i det lokala rummet och söker sig ut i det globala klassrummet; (2) Kunskap genom vetenskapen genom kursen ökar skolungdomarnas medvetenhet om miljö-, sociala och ekonomiska aspekter. De upplever att de börjar bli medvetna om den värld de lever i; (3) Kunskap genom möten människor emellan från olika kulturer, medvetenhet om andra länder utifrån ungdomarna i dessa länder bidrar till en annorlunda förståelse för varandra och för de kulturer som de kommer från. Tankeutbyte uppstår ungdomarna emellan. Skolungdomarna lever i två kunskapsvärldar, vilka inte är isolerade från varandra. Deras lärandekontext består av en värld i skolan som möter en värld utanför skolan med den ”verklighetsbaserade” kunskapen. För den enskilde är det en drivkraft att som person inte stå ensam med sina tankar, när det gäller hållbarhetsfrågor i samtiden och vilka kan accentueras i framtiden. Förutsatt behovet av lärande för hållbar utveckling, stärks ungdomarnas globala kunskapsbildningar utifrån att det kontinuerligt ges tillfällen till kommunikation, diskussion och interaktion. Forskningen är ett bidrag till utveckling av speciellt mål 4 i Sustainable Development Goals (SDGs) från FN-dokumentet "Transforming Our World: The 2030 Agenda For Sustainable Development".
|
|
| 6. |
- Nordén, Birgitta
(författare)
-
Hållbarhetsdilemman och platsbaserat arbete i förskolelärarutbildningen : Spänning i synen på ’det avancerade’ naturvetenskapliga kunskapsinnehållet och samhällsdimensioner i hållbarhetsarbetet med förskolebarn
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beträffande förskola och yngre barns introduktion till hållbarhetsfrågor har det argumenterats att de tidiga åren har stor betydelse för barnets syn på sig själv och på sin plats i världen. De tidiga åren är också viktiga för barnets relation till andra livsformer. Samtidigt är det inte helt oproblematiskt att introducera högkomplexa hållbarhetsfrågor i förskolan, eftersom denna syftar att stärka barnets utveckling och socialisering genom lek-baserad pedagogik. Ytterligare problem är att naturvetenskaplig kunskap förmedlas genom lärare som inte själva har en stark utbildning inom naturvetenskaper. En möjlig ansats för att undvika några av dessa risker är att arbeta praktiskt med lokala frågeställningar, och därigenom koppla reflektioner till lärarstudenternas erfarenheter. Relaterade till plats har identifierats som väsentlig i engagemang för hållbarhet samtidigt som det är viktigt att knyta till förståelse av globala samband Avgörande för utsträckningen i vilken lärarutbildningar skapar utrymme för lärarstudenter att utveckla kompetens i utbildning mot hållbarhet är även: kopplingar till forskningsmiljöer som fokuserar hållbarhetsfrågor; möjligheter att arbeta på tvärs över samhälls- och naturvetenskaper; handlingsorienterad kunskap. Här presenteras en uppgift som gavs till studenter på förskolelärarprogrammet inom kursen "Barndom och lärande: Naturvetenskap och teknik" (15 hp på grundnivå) som ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med (3 hp) studier inom utbildningsvetenskaplig kärna (VT15). Cirka 240 studenter läser kursen varje år. I denna empiriska forskningsstudie deltog 40 studenter. Analys görs genom fenomengrafisk ansats (Marton & Booth, 2000) och kontextuell analys (Svensson, 2009). Uppgiften handlade om hållbar utveckling och intressekonflikter. Studenterna skulle utifrån en plats i närområdet med hjälp av omgivningen gestalta och problematisera en intressekonflikt kring hållbarhet. Syftet var att utmana studenternas tänkande kring hållbarhetsperspektiv, eftersom värderingar av vad som ses som hållbart kan bero på vilket perspektiv som antas, och för vem det skall vara hållbart. Studenterna skulle också fråga sig vilka prioriteringar och bortprioriteringar vi kan bli tvungna att göra för att fatta beslut som på sikt kan ge ett mer hållbart sätt att leva för människa och miljö. Diskussion och problematisering var i fokus i uppgiften. Genom att studenterna kunde välja vilken intressekonflikt de ville arbeta med, hade de möjlighet att relatera till frågeställningar som de själva hade kunskap om. Övningen var placerad i en utomhusmiljö, vilket gjorde att syftningar och de naturvetenskapliga implikationerna blev konkreta och mer entydiga än om de hade enbart representerats verbalt. Flera element i uppgiftsupplägget skulle kunna användas för andra kurser för hållbarhet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nordén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Miljö- och hållbarhetsutbildning
- 2018
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : SWERA. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 23:3-4, s. 163-171
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Det här temanumret handlar om teoretisk och empirisk forskning som rör miljö- och hållbarhetsfrågor. Syftet med tidskriftens ”call for papers” som gick ut hösten 2016 var att belysa och visa på den mångfald av riktningar som utvecklas för att möta vår tids utmaningar. En ekologisk hållbar utveckling ses inte separat utan som intimt sammanlänkad med frågor om social rätt-visa, global resursfördelning inom och mellan generationer och hur vi lever tillsammans med andra varelser. Etiska och moraliska ställnings taganden är därför en väsentlig del av hållbar utveckling. I flera vetenskapliga, politiska och mediala sammanhang uppmärk sammas de allvarliga hot som världen står inför (Bonnett, 2013; Leach, Raworth & Rockström, 2013; Stables, 2013). Det brukar då framhållas att alla har ett ansvar att motverka dessa men att skolan och utbildning har ett alldeles sär-skilt ansvar. Det kan inom utbildning beskrivas som ett ansvar att utveckla en pedagogisk verksamhet som skapar en medvetenhet och en erfarenhet hos elever som bidrar till att de kan göra kunskapsbaserade och moraliska ställnings taganden i olika globala utvecklingsfrågor.Varje forskningsfält har sina begrepp som definierar och ringar in dess intresse områden. I de artiklar som ingår i temanumret kan några sådana begrepp urskiljas: hållbar utveckling, hållbarhet, utbildning för hållbar utveck-ling samt miljö- och hållbarhetsutbildningsforskning. Dessa begrepp intro-duceras och diskuteras nedan. En kort exposé av framväxten av forsknings fältet och forskarnätverk nationellt ges även.
|
|
| 10. |
|
|
