| 1. |
- Kiselman, Christer, 1939-
(författare)
-
Esperanto : its origins and early history
- 2008
-
Ingår i: Prace Komisji Spraw Europejskich PAU, Tom II. - Kraków : Polska Akademia Umiejetnosci. ; , s. 39-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Nordenstorm, Leif, 1960-
(författare)
-
Ômotos mission på esperanto. : En japansk ny religion i förändring från kiliastisk Maitreyaförväntan till religionsdialog.
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den japanska nya religionen Ômoto grundades 1892 av DEGUTI Nao. 1922 och 1923 besökte tre Bahá'í-missionärer medgrundaren DEGUTI Onisaburô. Han tog stort intryck av hur de använde det internationella konstgjorda språket esperanto. Sedan dess stöder Ômoto tanken på att esperanto är det lämpligaste internationella språket, mycket lättare att lära än andra språk. Sedan 1923 lär sig många omotoister esperanto. Under perioden 1925-1932 hade Ômoto en missionsstation i Paris. Några missionärer publicerade tidningen Oomoto Internacia och reste runt i Europa. De använde esperanto och försökte grunda lokala klubbar i Europa. Många europeiska esperantister blev intresserade av Ômoto, men enbart ett fåtal förstod verkligen dess budskap att Japan skulle ha en viktig roll i världen som en bro mellan det materiella västerlandet och det andliga österlandet. Efter det att Ômoto utsatts för svåra förföljelser av de japanska myndigheterna 1935-1942, fortsatte Ômoto 1950 att undervisa i och att använda esperanto, men nu försöker inte Ômoto längre att sprida sin religion i världen, utan att ha ett gott inflytande, när man sprider sina heliga skrifter, utöver konst, använder esperanto och sprider idén om en världsfederation och om religionsdialog. Sedan 1997 publicerar Ômoto sina heliga skrifter på esperanto. Maitreya (jap. Miroku) är ett viktigt begrepp i Ômotos mission. Fram till 1953 räknade man ofta med att DEGUTI Onisaburô var Maitreya; sedan 1954 talar man om den goda världen, Maitreya-världen.
|
|
| 3. |
-
Aliroj al esperanto
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book contains fourteen chapers on aspects of Esperanto: language, literature, culture, peace movement, history.
|
|
| 4. |
- Kiselman, Christer O., 1939-
(författare)
-
Kombineblo de vortelementoj en esperanto – rigardoj malantaŭen kaj antaŭen
- 2015
-
Ingår i: Esperantologio / Esperanto Studies. - Dobrichovice. - 1404-4749. ; 7, s. 73-125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- La vortoj en esperanto estas difinitaj en la Unua libro de 1887 kaj la Fundamento de 1905 per kunigo de listigitaj vortelementoj. Tiel, do per preskribo fare de la aŭtoro, estiĝis la kombineblo de la elementoj. Sed ĉu la kombineblo estas limigita al la elementoj aperintaj en la Fundamento, aŭ ĉu la Fundamento indikas principon sekvindan ankaŭ por laposta evolu(ig)o de la lingvo?En tiu ĉi artikolo la kombineblo de vortelementoj kaj ties limigoj estas diskutataj.
|
|
| 5. |
- Sandelin, Bo, 1942
(författare)
-
Brodersmålet esperanto
- 1969
-
Ingår i: Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1969-12-08.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
-
Esperantologio / Esperanto Studies
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This issue contains five original studies, of which two are in Esperanto, two in English, and one in German. There is one review in Esperanto.
|
|
| 7. |
- Parkvall, Mikael, 1971-
(författare)
-
How European is Esperanto? : A typological study
- 2010
-
Ingår i: Language Problems and Language Planning. - : John Benjamins Publishing Company. - 0272-2690 .- 1569-9889. ; 34:1, s. 63-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The typological similarities between Esperanto and other languages have long been a matter of debate. Assuming that foreign-language structures are more easily acquired when they resemble those of the learner's native tongue, any candidate for a global lingua franca obviously ought to be as typologically neutral as possible. One common criticism of Esperanto is that it is 'too European,' and thus less accessible to speakers of non-European languages. In order to provide a more solid base for such discussions, this paper makes an attempt to quantify the Eurocentricity of Esperanto, employing the features catalogued in the World Atlas of Language Structures. It is concluded that Esperanto is indeed somewhat European in character, but considerably less so than the European languages themselves.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kiselman, Christer Oscar, Guest Professor
(författare)
-
Memore al Ebbe Vilborg
- 2019
-
Ingår i: La Espero. - : Sveda Esperanto-Federacio. - 0014-0694. ; :2, s. 5-5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ebbe Vilborg (1926--2018) was an outstanding scholar with superb knowledge of Classical Greek, Latin, and Esperanto. He helped the author with mathematical terminology.
|
|
| 10. |
|
|
