| 1. |
- Andersson, Christian
(författare)
-
Europaparlamentet
- 2004
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Johansson, Karl Magnus
(författare)
-
Europaparlamentet
- 2000
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Höganäs : Bra Böcker.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Sandström, Camilla, 1967-, et al.
(författare)
-
Europaparlamentet
- 2005
-
Ingår i: EU och Sverige. - Stockholm : Liber. - 9147075635 ; , s. 126-149
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Berg, Linda, et al.
(författare)
-
EU-skeptikernas frammarsch : valet till Europaparlamentet 2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I slutet av maj 2014 hölls för åttonde gången direktval till Europaparlamentet och väljare i 28 medlemsstater gick till valurnorna. Trenden med stadigt sjunkande valdeltagande stannade av och närmare 43 procent av väljarna röstade. Som Mark Franklin visade i en Sieps-publikation inför valet förklaras trenden med sjunkande valdeltagande till stor del av att EU har utvidgats och att de medlemsstater som tillkommit har haft ett lägre valdeltagande än de som har varit medlemmar en tid. Därför är den brutna trenden kanske inte så förvånande.Valkampanjen bedrevs i en kontext där den ekonomiska krisen alltjämt påverkade EU starkt. Även om eurozonen gradvis har stabiliserats, är effekterna av krisen alltjämt tydliga. Resultatet återspeglar en reaktion hos väljarna som vi känner igen från tidigare Europaparlamentsval, där större partier, i synnerhet i regeringsställning, gör sämre ifrån sig än vid nationella val. Konsekvensen den här gången blev att den politiska “mitten” tappade och flankerna i det framväxande europeiska partisystemet växte. De EU-kritiska partierna fick stor uppmärksamhet under valrörelsen och valresultaten kan delvis tolkas som en protest mot EU, även om det finns skillnader mellan medlemsstaterna och vilka uttryck kritiken tar sig. De politiska majoritetsförhållandena och utvecklingen inom partigrupperna analyseras i den här publikationen av Magnus Blomgren.I Sverige var valkampanjen intensiv och det påföljande riksdagsvalet hade sannolikt en roll i det. Två nya partier, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna, lyckades vinna mandat medan Piratpartiet inte lyckades upprepa succén från 2009 och tappade sina mandat. Det svenska resultatet analyseras här av Linda Berg.Texterna i den här publikationen utgörs främst av bearbetningar av bidrag vid seminariet Valet är över – vad händer nu? som arrangerades i Stockholm den 28 maj. Det är min förhoppning att Sieps därmed ska kunna bidra till fördjupad förståelse för Europaparlamentsval och parlamentets funktionssätt.Jörgen Hettne Tillförordnad direktör
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Stegmann McCallion, Malin
(författare)
-
”Lokala” val till Europaparlamentet
- 2014
-
Ingår i: Makt och Missnöje. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187675126
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Berg, Linda, 1973
(författare)
-
EU-val i skuggan av krisen
- 2013
-
Ingår i: Alba.nu. Om kultur, vetenskap och samhälle. ; Sep 2013
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om mindre än nio månader, den 25 maj 2014, är det val till Europaparlamentet. Det här blir ett val som till skillnad från för fem år sedan sker i skuggan av ett Europa präglat av flerårig ekonomisk kris och med rekordhöga arbetslöshetsnivåer i många medlemsstatsländer. Forskare är därför intresserade av att undersöka hur det kan komma att påverka valet.
|
|
| 8. |
- Berg, Linda, 1973
(författare)
-
Europaparlamentsvalet 2019 – Sverige går sin egen väg. Rapport 2019:11epa
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden. (2019:11epa) När 2019 års val till Europaparlamentet ägde rum i Sverige låg riksdagsvalet och regeringsbildningen inte långt tillbaka i tiden. Mot den bakgrunden borde statsvetenskapens mest kända teori om val till olika politiska nivåer – teorin om andra rangens val – förutsäga vissa resultat. Ett av dem är lägre valdeltagande. Så blev inte fallet. Tvärtom blev valdeltagandet det högsta någonsin för ett svenskt Europaparlamentsval (55,3 procent). I en eftervalsanalys diskuterar statsvetaren Linda Berg detta och fler resultat i det svenska Europaparlamentsvalet 2019. Det svenska utfallet ställs i förhållande till forskning om väljarbeteenden men också till det generella mönstret i Europa. Författaren jämför även valet 2019 med EU-valet 2014. En skillnad är ett större intresse för EU:s framtid än för specifika sakfrågor. Jämfört med 2014 syns vidare större skillnader mellan kvinnor och män, men också när det gäller ålder, utbildning och bostadsort. I kombination med ett ojämnt fördelat valdeltagande över landet tycks resultatet peka på ökad polarisering – en tendens som enligt författaren bör tas på allvar.
|
|
| 9. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Supervalåret 2014. Demokratistatistik: Rapport 20
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten Supervalåret 2014 fokuserar på de svenska väljarnas röstnings¬bete¬ende. Syftet är att genomföra en första analys av varför de svenska väljarna valde att rösta så olika som de gjorde i Europa¬parlamentsvalet den 25 maj och riksdags¬valet den 14 september. På många sätt blev uttrycket supervalåret en passande beskrivning också för det svenska valåret 2014, med en ovanligt lång och intensiv kampanjperiod som stärkte det politiska intresset och engagemanget bland medborgarna. I rapporten undersöker vi några av de vanligaste förväntningarna från internationell forskning på val till olika nivåer. Vi börjar med frågan om valens placering i tid och kan visa att 2014 års Europaparlamentsval och riksdagsval inte utmärker sig på något särskilt sätt från andra ”par” av Europaparlamentsval och Riksdagsval som varit placerade annorlunda i tiden. Resultaten som visar skillnaderna i valrörelsernas karaktär, väljarnas kampanjexponering, valrörelseagenda, kandidatpopularitet, påminner starkt om resultaten från tidigare jämförelser av svenska Europaparlaments- och riksdagsval. I många avseenden verkar det alltså inte ha spelat någon roll för valutgången att dessa båda val råkade ha varit placerade så nära i tiden. Det blev ett högre valdeltagarna än någonsin tidigare för val till Europaparlamentet, men vare sig den starkare väljarmobiliseringen eller närheten i tid innebar att valresultatet blev mer likt ett nationellt val. Resultaten från valundersökningarna 2014 förstärker bilden av att väljarna röstar på olika partier i dessa två val och rapporten undersöker fem grupper av förklaringar till varför så är fallet – mobilisering, agenda, ideologi, partikompetens och kandidatkompetens. Av dessa är det framför allt agenda och kandidatkompetens som framstår som viktigast. Valen slutade på olika sätt därför att olika typer av sakfrågor stod högt på dag¬ord¬ning¬en i samband med de två valen, och därför att bedömningarna av parti¬ernas topp¬kandidater hade stor påverkan på röstningsbeteendet i Europa-parla¬ments¬valet. Skillnader i valdeltagande, väljarideologi och sakfråge¬kom¬petens spelade en betydligt mindre roll för valutgången. Det faktum att agenda och kandidater sticker ut som de två starkaste förklaringarna till skillnader i valresultat mellan de två valen är fullt rimliga i ljuset av Sverige som en flernivådemokrati. Väljarnas egna motiv till val av parti fokuserar i hög utsträckning på olika sakfrågor i Europaparlamentsval och riksdagsval – och det är dessutom sakfrågor som återspeglar den kompetensfördelning som finns mellan medlemstaterna och EU. På liknande sätt är det rimligt att kandidaterna får en starkare prägel på valutgången i Europaparlamentsval när endast 20 ledamöter ska utses, jämfört med 349 i riksdagen. Dessa 20 ska dessutom klara av att driva sina väljares intressen bland de totalt 751 ledamöterna i Europaparlamentet, vilket ökar betydelsen av den enskilde kandidatens lämplighet. Sammantaget pekar resultaten på att valutgången blev olika för att svenska väljare mer påtagligt identifierar att valen är av olika karaktär och handlar om olika saker, och anpassar sitt beteende därefter. Det är goda nyheter för flernivådemokratin, och det ger oss anledning att fördjupa och förfina vår förståelse om skillnader mellan Europaparlamentsval och nationella val.
|
|
| 10. |
|
|
