| 1. |
- Nordin Forsberg, Britta, 1964-, et al.
(författare)
-
VR for HR – a case study of human resource development professionals using virtual reality for social skills training in the workplace
- 2023
-
Ingår i: Human-Computer Interaction – INTERACT 2023. INTERACT 2023. - : Springer. - 9783031422928 - 9783031422935 ; , s. 231-251, s. 231-251
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Human Resource (HR) area has made little use of innovative technologies to develop its processes, routines and education. However, we believe that digital tools such as Virtual Reality (VR) can play an important role in developing social aspects of work. We have investigated Human Resource Development Professionals’ (HRD-Ps’) perception of using a VR-prototype for training of social skills in the workplace. A digital three-dimensional world was designed for the study participants, in which they interacted with agents to train social skills in the workplace. Study participants explored a VR-prototype through the usage of head-mounted devices (HMD). We collected the designer’s description of the intended design element of the VR prototype and pre- and post-intervention questionnaire from the study participants and conducted a top-down thematic analysis. The three intended design elements 1) focus on the training experience, 2) learning-depth through emotional response for engagement and motivation, and 3) perspective-taking enabled by game design, were confirmed and reflected upon by the HRD-Ps’. Additionally, using VR for social skills training in the workplace was recognized as innovative, and could have the capacity to position an organization as being in the forefront of digitalization. The conclusion is that VR has a potential to create engagement and provide insights in HR matters, but further studies are needed to show the full power and potential in using VR for HR matters.
|
|
| 2. |
- Kremel, Anna
(författare)
-
Heterogeneity in the level and handling of the Liability of Newness : Female and immigrant entrepreneurs’ need for and use of business advisory service
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the start-up entrepreneurs face the Liability of Newness when problems and challenges often threaten business survival. Business advisory service, provided by public and private supplier contacts, can offer important knowledge and information, accompanied by various forms of assistance, and thereby decrease the entrepreneurs’ risk of failure and reduce their Liability of Newness. However, it is difficult to match the entrepreneurs’ need for such advice with the available advice. The support must meet the need. Most nations in the European Union have programs and projects that provide such support for entrepreneurs and SMEs. Special programs often support female entrepreneurs and/or immigrant entrepreneurs.This thesis examines the level and handling of the Liability of Newness with special focus on female entrepreneurs and immigrant entrepreneurs in Sweden. The four papers of this thesis take the perspective of these entrepreneurs. The research is based on a sample of 2 832 entrepreneurs who were interviewed (in a telephone survey) on their impressions and recollections on their need for and use of business advisory service in the start-up processes of their companies. Fulfilment of need is achieved when the need for business advisory service is matched with the right use of business advisory service.Heterogeneities as far as the level and handling of the Liability of Newness exist related to female entrepreneurs (vs. male entrepreneurs) and immigrant entrepreneurs (vs. non-immigrant entrepreneurs). Female entrepreneurs have a higher need for business advisory service than male entrepreneurs and also use more business advisory service than male entrepreneurs. As a result, female entrepreneurs can decrease the hazard rate for their companies and also reduce the Liability of Newness as their companies move toward the standard risk in their industry. Immigrant entrepreneurs also have a higher need for business advisory service than non-immigrant entrepreneurs. However, because immigrant entrepreneurs use business advisory service to the same extent that non-immigrant entrepreneurs do, immigrant entrepreneurs are unable to decrease the hazard rate for their companies or to reduce the Liability of Newness.The thesis makes both theoretical, methodological and practical contributions.The thesis may be of interest to government policy makers with its attention to the need and use of business advisory service by female entrepreneurs and immigrant entrepreneurs.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Grinbergs, Johan, 1972-
(författare)
-
Pratnerskap - Ett sätt att organisera regional tillväxt : Perspektiv på regional utveckling som fenomen och en analys av ett tillväxtprogram
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the first decade of the 21st century, there has been a shift in the view of what role regions should play in the creation of growth. From being governed from a national level more and more of the responsibility of creating growth is being transferred to a regional level. One example of this development has been the Regional Growth Program (RGP), which were implemented in all regions in Sweden during the period 2004 to 2007. This dissertation studies the RGP in the county of Västmanland, where a number of actors within the program have been interviewed as well as meetings within the program have been monitored. The interviews have been analyzed through a phenomenological oriented method which has resulted in six empirical themes. They consist of the following themes: region, growth, entrepreneurship, cooperation and competition, results, and talk and action. The last theme which concerns talk and action is being examined more thoroughly through the observations of meetings in the RGP and interviews with central actors. This theme is viewed as the most central and essential theme of the study. The dominating view of the central actors is that there is “too much talk and too little action” in the RGP In the latter part of the dissertation the theme of talk and action is examined further using a organizational perspective. The RGP is organized in so called “partnerships”, where the differences become very clear when compared to organization in a more traditional form. In traditional organizations, output can be observed as manufactured units or the value created in services performed. From such a perspective, consensus, efficiency and action – becomes the rational to strive for to maximize the effectiveness. Such a traditional view of organization is less useful for RGP – but is still in use since they are the dominant perspectives on how we value “good” organizing. In the case of the RGP the partnership have being assigned to cooperate and find new, better ways to stimulate the regional growth. The success of the partnership is still measured by quantitative indicators, which is not very logical since it is almost impossible to see if the partnership has had anything to do with affecting these indicators. With the support of theories from Brunsson (2006) I therefore propose the “talk organization” as an alternative to the “action organization” – and also see the potential of redefining the partnership as a form of such a talk organization. The advantages of such an approach could be to view the talking as an important prerequisite to potential action, and furthermore we can revalue the importance of creating talk opportunities to occur in such partnerships. This creates a view full of conflicts in relating to the traditional view of organization that advocates consensus and order – but in the supposedly creative talking partnerships the issue may be to uphold conflict, and a wide range of different views to be able to create something new. The dissertation has a theoretical focus that highlights the connection, but also contradictions, between the structural and symbolic in organizing and also how it may affect the potential for development and change.
|
|
| 5. |
- Holmgren, Carina, et al.
(författare)
-
Public funded training in micro firms – investment in regionaldevelopment or a waste of taxpayers’ money? : A study with the microservice firms in focus
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Micro firms are less involved in competence development than larger companies. Only 24% of theemployed in micro firms as well as for solo entrepreneurs were involved in competence developmentin 2008 compared 48 - 59% of the employed in large companies.This paper takes its point of departure in an ongoing research project with the purpose to study howcompetence development interventions affect the development of micro firms. The purpose is toanalyze effects for participating micro firms on firm, individual and indicator levels. The basis forthe research is an extensive EU-funded competence development projects concerning micro firmscalled Företagsakademin2.
|
|
| 6. |
- Lundström, Anders, et al.
(författare)
-
Promoting innovation based on social sciences and technologies : The prospect of a social innovation park
- 2011
-
Ingår i: Innovation. The European Journal of Social Science Research. - : Informa UK Limited. - 1351-1610 .- 1469-8412. ; 24:1-2, s. 133-149
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Obviously Sir Francis Bacon's phrase "Knowledge is Power" refers not only to natural science and technology, aiming at understanding natural phenomena and obtaining material wealth, but also to social sciences and technologies, concerning social ideals and seeking harmonious and sustainable development in society. Innovation and entrepreneurship based on natural sciences and technologies have facilitated science and technology parks in the past; however, innovation and entrepreneurship based on social sciences and technologies are now laying the foundations for the concept of a "social innovation park". The distinctive characteristics of social innovation parks and how social academic entrepreneurship is fostered by them through strategy and policy-making at local, national and global levels are explored in this study.
|
|
| 7. |
- Selegård, Peter, 1972-
(författare)
-
Tillväxtbilder, regionala intentioner samt entreprenörers orsaksförklaringar av tillväxt : en penroseisk syn på regional tillväxt
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar.
|
|
| 8. |
- Berglund, Karin, 1967-
(författare)
-
Jakten på Entreprenörer : Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Entrepreneurs are expected to play a crucial role in times of unemployment and economical regression. A “hunt for entrepreneurs” can thus be said to be occurring as they appear to be people who can save nations, societies, and companies in troublesome situations. The project Diversity in Entrepreneurship (DiE) aimed to introduce a broad view of entrepreneurship in a regional context. Three development areas are emphasized that are strategically important to transforming a traditional industrial community into an entrepreneurial region: paying attention to the spirit of enterprise among underrepresented groups; stimulating entrepreneurship among young people; and considering the importance of culture in stimulating a diverse and entrepreneurial society.An equality discourse is introduced through DiE that – emphasising social and mundane occurrences - stands in contrast to the historically rooted enterprise discourse that proffers companies as productive apparatus, where a few competent people – often men – have been, and still are, in charge. In the equality discourse, all people in the region make a difference, not merely a few. The encounter of the two discourses has resulted in confusion, and thus conflicts and collisions; but also in new possibilities.A new perspective of entrepreneurship and regional development is developed where conflicts are put forward as constructive. That the two discourses met on the same regional scene is therefore seen as positive as many people have been made aware of the social, political, and economic contradictions which restrain some groups in society from creating a (working) life. Hence, the contradictions have enabled the inhabitants to see themselves, and others, as entrepreneurs in regional development processes. Openings have thus emerged to view entrepreneurship from a broader perspective that includes people, to create practices through which a more diverse working life is becoming discernible.
|
|
