| 3. |
- Johansson, Ulf, et al.
(författare)
-
Är anpassning av skogsskötseln nödvändigt i dagsläget för att minska skogsskador i ett förändrat klimat?
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En klimatförändring kommer att ändra förutsättningarna för de skogliga ekosystemen, vilketkommer sannolikt att kräva förändrade skogsbruks- och skötselmetoder. I denna rapport har vianalyserat tänkbara strategier för skogsbruket och sätta in dem i ett vidare perspektiv. Ensådan analys måste naturligtvis göras med stor ödmjukhet, eftersom kunskapsläget om vilkaeffekterna kan tänkas bli är dåligt och osäkerheterna kring alla relevanta prognoser är mycketstora.I den första delen av rapporten analyserar vi konsekvenserna av olika skogsskötselalternativpå beståndsnivå: (i) övergång till ett skogsbruk utan gallringar och med omloppstider kortareän de som idag tillämpas, (ii) en successiv övergång till ett lövskogsskogsbruk genom att efterslutavverkning alltid föryngra med löv var det andra alternativet och (iii) övergång tillhögproduktiva exotiska trädslag. De olika alternativen analyserades utifrån en beskrivenklimatförändring och utvärderades i termer av virkesproduktion, ekonomi och skaderisker.I den andra delen av rapporten försöker vi generalisera diskussionen till en regional nivå ochundersöka om slutsatserna blir annorlunda i denna skala. Skogliga analyser på beståndsnivåblir gärna endimensionella, då en funktion eller ett värde analyseras i taget (produktion,ekonomin, rekreation, biodiversitet etc). Tidsperspektivet blir ofta syntetiskt behandlat genomexempelvis val av diskonteringsfaktor i en nuvärdeskalkyl. Skogen som system tillhandahållersamtidigt en mängd varor, tjänster och andra värden. Då det är kombinationen av en mängdbestånd som utgör detta system krävs analyser på systemnivå för att skapa en helhetsbild.Vår förhoppning är att denna rapport leder till ökad kunskap och förståelse för de olikakomplexa samband och avvägningar som det svenska skogsbruket kommer att möta. Ett storttack riktas till forskningsprogrammen Mistra-SWECIA och Future Forests som har finansieratdetta projekt.
|
|
