| 1. |
-
社会企业家 : 影响经济、社会与文化的新力量
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- 其一，本书提供一个全新的理论视角，在系统梳理和反思社会创业的理论和实践基础上，从社会—经济—文化三维视角审视了社会创业，建立了基于三维学科知识体系的价值观，该探索性的研究丰富了社会创业研究的理论元。三维视角建构的社会创业价值方法，推崇社会企业应当兼顾商业、人文和社会价值，并具体运用于评价不同类型社会创业的内在价值和外在价值，社会企业和社会创业要规划一个完整的价值创造战略，推动和驱使企业创造社会和人文效益，并由此形成良性互动，创造更好的经济价值。其二，本书汇集了来自9个国家的23位具有不同背景的研究人员的最新研究成果。书中的论文结合商业、社会和人类发展需要，从不同背景出发探讨经济、政治、文化等议题，涉及不同国家和区域的情况。对于社会创业，探讨范围包括人口稀少的地区或城区、社会创业教育、旨在卫生保健事业的社会创业、社会创业融资、社会创业如何建立和完善共享价值观等，所有这些都是从社会属性和社会结构层面寻找社会创业的理念，从这个意义上而言，这是一本拓展社会创业研究领域的著作。其三，社会创业的实践推动着理论的发展。社会创业在全球实践的兴盛可追溯到穆罕默德·尤努斯于1976年创立的格莱珉银行，通过他们非凡而卓有成效的努力，促进了社会最贫困阶层的经济和社会发展，2006年穆罕默德·尤努斯和孟加拉乡村银行被授予诺贝尔和平奖。在理论领域，社会创业的学术论文和专著从2000年后呈几何级数增长，主要集中在六个研究主题： 社会创业的变革性影响(Eikenberry & Kluver, 2004; Fowler, 2000)，社会创新架构(Austin et al． , 2006)，社会创业（社会性创业）的界定及定义 (Mair & Marti, 2006; Peredo & McLean, 2006; Thompson, 2002; Weerawardena & Mort, 2006; Dees, 2006; Alex Nicholls, 2006), 社会创业和缓解贫困(Fowler, 2000; Seelos & Mair, 2005), 社会企业家的动力和价值观 (Hemingway & Maclagan, 2004; Alex Nicholls, 2006, 2015; Anders Lundstrom, 2010), 以及社会创业组织的启动类型和启动模式(De Leeuw, 1999)。这些研究的时间相对较早，目前国内学者从不同研究主题各有介绍。作为系统梳理社会创业理论和案例的主要著作者，安德斯·伦德斯特罗姆教授在理论和实践领域均具有国际性影响力和声誉。伦德斯特罗姆教授1994年就成立了小企业研究瑞典基金会和国际研究网络经济增长创新研究(IPREG)； 1996 年他设立了企业创业研究国际奖，这是一个为全世界的学者设立的独特奖项； 作为国际小企业署(ICSB)的前任主席，先后组织了三次以企业创业、小企业以及企业创新为主题的世界性会议。本书是安德斯·伦德斯特罗姆教授在社会创业领域的最新著作，也是这个领域比较具有代表性的著作。
|
|
| 2. |
-
Social Entrepreneurship : Leveraging Economic, Political, and Cultural Dimensions
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- This contributed volume features state-of-the-art research from ten different countries on implementation, institutionalization and the future prospects of social entrepreneurship. This volume aims at bringing together research that considers the context of economy, politics and cultural issues combining with the needs of social and human development. By conceptualizing the notion of social entrepreneurship and societal entrepreneurship, this volume aims to disseminate the numerous streams of research and theory of social entrepreneurship to educators, libraries, scholars, non-profit researchers, public policy makers, practitioners, undergraduate and graduate students, and any organization or person interested in staying abreast of advances in this area. It is also an important reference book for teachers, students and faculty interested in conducting research or teaching social entrepreneurship.
|
|
| 3. |
- Selegård, Peter, 1972-
(författare)
-
Tillväxtbilder, regionala intentioner samt entreprenörers orsaksförklaringar av tillväxt : en penroseisk syn på regional tillväxt
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berglund, Karin, 1967-
(författare)
-
Jakten på Entreprenörer : Om öppningar och låsningar i entreprenörskapsdiskursen
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Entrepreneurs are expected to play a crucial role in times of unemployment and economical regression. A “hunt for entrepreneurs” can thus be said to be occurring as they appear to be people who can save nations, societies, and companies in troublesome situations. The project Diversity in Entrepreneurship (DiE) aimed to introduce a broad view of entrepreneurship in a regional context. Three development areas are emphasized that are strategically important to transforming a traditional industrial community into an entrepreneurial region: paying attention to the spirit of enterprise among underrepresented groups; stimulating entrepreneurship among young people; and considering the importance of culture in stimulating a diverse and entrepreneurial society.An equality discourse is introduced through DiE that – emphasising social and mundane occurrences - stands in contrast to the historically rooted enterprise discourse that proffers companies as productive apparatus, where a few competent people – often men – have been, and still are, in charge. In the equality discourse, all people in the region make a difference, not merely a few. The encounter of the two discourses has resulted in confusion, and thus conflicts and collisions; but also in new possibilities.A new perspective of entrepreneurship and regional development is developed where conflicts are put forward as constructive. That the two discourses met on the same regional scene is therefore seen as positive as many people have been made aware of the social, political, and economic contradictions which restrain some groups in society from creating a (working) life. Hence, the contradictions have enabled the inhabitants to see themselves, and others, as entrepreneurs in regional development processes. Openings have thus emerged to view entrepreneurship from a broader perspective that includes people, to create practices through which a more diverse working life is becoming discernible.
|
|
