| 1. |
- Johnsson, David, et al.
(författare)
-
Avtalsutveckling på arbetstidsområdet
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten undersöks om och på vilket sätt förekommande kollektivavtal bidrar till förkortning av arbetstiden respektive ger möjlighet till flexibla arbetstidslösningar. När det gäller flexibla arbetstidslösningar försöker vi även beskriva i vilken utsträckning lösningarna tillgodoser företagens behov, t.ex. genom ökade möjligheter till varierad arbetstid, respektive ger enskilda arbetstagare ökade möjligheter att förena arbete, familj och fritid. Frågan är med andra ord hur dessa skilda intressen, verksamhetsintresset och arbetstagarintresset, balanseras i förekommande kollektivavtal. Undersökningen omfattar såväl centrala avtal som lokala lösningar. Flertalet centrala kollektivavtal anger att ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka och att arbetstidens förläggning bestäms av arbetsgivaren efter samråd med det lokala facket. Det förekommer avtal med kortare arbetstid eller olika flexibla lösningar, men dessa framstår alltjämt som undantag. För att finna exempel på nyare arbetstidsformer med antingen kortare arbetstid eller mer flexibel förläggning av arbetstiden får man i första hand söka efter arrangemang på lokal nivå. De lokala lösningar vi studerat uppvisar påtagliga skillnader mellan privat och offentlig sektor. I vissa kommuner finns lösningar vars huvudsakliga innebörd är en förkortning av arbetstiden utan sänkning av lönen. Dessa har i flertalet fall genomförts utan samband med t.ex. förändrade produktionsformer eller ändringar i arbetstidens förläggning. De lokala lösningar vi studerat på den privata sidan uppvisar ett annat mönster. Här är flertalet av de studerade lösningarna istället inriktade mot att åstadkomma ett flexibelt utnyttjande av arbetsetiden i syfte att effektivisera produktionen. De lösningar som huvudsakligen innebär en förkortning av arbetstiden är få. Där sådana har införts är dessa regelmässigt kopplade till olika förändringar i produktionen eller liknande. Dessa skillnader mellan offentlig och privat sektor kan förklaras av de skilda syften som legat bakom lösningarnas genomförande.
|
|
| 2. |
- Malmberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Frihandel, sociala klausuler och annan internationell arbetsrättslig reglering
- 1998
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Solna : Arbetslivsinstitutet. ; 4:4, s. 255-269
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste decennierna har förutsättningarna för världshandeln radikalt förändrats. Ny teknisk utveckling, nya organisationsformer och minskade handelshinder har givit nya möjligheter till rörlighet över gränserna för investeringar, varor och tjänster. Denna globalisering av ekonomin och den därmed ökande internationella konkurrensen har gjort det svårare att genom nationell reglering upprätthålla en hög arbetsrättslig skyddsnivå. Bland annat mot bakgrund härav har behovet av internationell arbetsrättslig reglering under senare år påtalats inom en lång rad internationella organisationer och vid andra internationella fora. I artikeln belyser författarna i vilka sammanhang behovet av sådan reglering har diskuterats och vilka resultat, i form av föreslagna eller antagna konventioner och andra rättsakter, diskussionen har givit. Vidare analyserar författarna vilka lärdomar som kan dras av diskussionen.
|
|
